Gudrun Norstedt – författare

Lappmarkerna var på 1600-talet nästan uteslutande befolkade av samer. De hade delat upp skogar och sjöar i områden som kallades för lappskatteland. Myndigheterna visste inte mycket om dessa land, men de såg till att samerna betalade skatt för dem. Ännu mer skatt skulle det bli om även nybyggare slog sig ned på landen. År 1671 utsändes därför lantmätaren Jonas Gedda och notarien Anders Holm för att hitta lämpliga platser för nybyggen i Umeå (Lycksele) lappmark. Gedda ritade en detaljerad karta över detta tidigare okända område, medan Holm nedtecknade en omfångsrik beskrivning. Geddas karta och Holms beskrivning är den första mer ingående lappmarksskildringen. Kartan har varit välkänd av forskare, men otillgänglig för allmänheten. Beskrivningen har aldrig varit publicerad. I denna bok presenteras för första gången Geddas karta och Holms beskrivning sida vid sida. Dessutom rekonstrueras vart och ett av de 37 lappskattelanden på moderna kartbilder. Författaren har därefter följt varje enskilt lappskatteland genom skattelängder och andra källor fram till 1900-talets början, då skattelanden avskaffades. Det är en unik skildring av Lycksele lappmarks kolonisation, sedd från samisk synvinkel. Boken är rikt illustrerad, inte bara med gamla och nya kartor, utan även med ett 50-tal svart-vita fotografier på människor och miljöer från 1900-talets början samt 25 nytagna färgbilder från det aktuella området. Ett omfångsrikt register förtecknar bland annat alla skattelandsinnehavare som nämns i boken, vilket gör den till en guldgruva för släktforskare.

På Norrbyskär vid Västerbottenskusten anlade industrimannen Frans Kempe på 1890-talet ett stort exportsågverk. På de tidigare obebodda skären byggdes ett sentida brukssamhälle upp från grunden. Allt ägdes av Mo och Domsjö AB och alla fast anställda – från arbetare och barnmorska till skollärare och förvaltare – levde tryggt på bolagets villkor. Solidariteten med arbetsgivaren var stark, men också gemenskapen mellan arbetarna. Tidigt utvecklades ett intensivt föreningsliv. I nykterhetslogen frodades teater, bio och folkbildning och där stärktes ­arbetarnas självkänsla. Så småningom trotsade de också bolaget och organiserade sig fackligt. Möt norrbyskärsborna vid vardagens kantbänkar och byk­grytor, under söndagens logemöten och båtutflykter. Gamla skärare berättar om barndom och skolgång, om arbete och familjeliv. En mångsidig skildring av livet i ett sågverkssamhälle vid seklets början – den tid då Sverige på allvar började industrialiseras. En klassisk bok, som länge varit slutsåld. Detta är en omarbetad upplaga, försedd med index.