När Harald Hårfager erövrade Norge fanns i hans skara en hövding med det keltiska namnet Kormak. Hans son Ögmund utvandrar till Island och slår sig ner vid Midfjorden i nordväst. Där föddes Kormak skald, som Kormaks saga handlar om. Den är unik bland isländska sagor. Sagans röda tråd är skaldens eget verk, hans 64 lausavísur, "enstaka visor" på skaldeversmått, som berättar skaldens levnadsöde men också tillsammans utgör de isländska sagornas mest omfattande kärleksdiktning. Kormak förälskar sig häftigt i den vackra Stengerd, dotter till Torkel i Tunga, och friar till henne, men "onda vättar" står i vägen, och han får henne aldrig. Hon blir bortgift, först med den ärrade kämpen Holmgångs-Berse, som får ordet i 14 visor, och sedan med Torvald tintein("tenndragaren"). Men Kormak återkommer hela livet till Stengerd i sina visor, vad han än annars diktar om, i fejder med sina rivaler och under livet till sjöss i handel och härnad. Kormak levde ca 930-975, Han blev tidigt berömd som skald, hans verk bevarades i minnet och i traditionen. Hans kärlekshistoria berättas i hans visor, men de följdes från början av en prosaberättelse om händelser och personer i visorna, som blev sagans sammanbindande text. Den har en ålderdomlig prägel, och är troligen nedskriven i början av 1200-talet. Dess stil ligger nära den muntliga berättelsen, vilket tyder på att den kom till innan "sagastilen" hade utvecklats i de stora kända sagorna som Laxdölasagan och Gunnlög ormstungas saga, till vilkas kärleksskildringar den kan ses som föregångare. Ingegerd Fries är fil. mag. i latin, grekiska och nordiska språk och fil. dr hc. Hon talar isländska och har ägnat sig åt översättning från isländska och annat språkligt arbete.

När Harald Hårfager erövrade Norge fanns i hans skara en hövding med det keltiska namnet Kormak. Hans son Ögmund utvandrar till Island och slår sig ner vid Midfjorden i nordväst. Där föddes Kormak skald, som Kormaks saga handlar om. Den är unik bland isländska sagor. Sagans röda tråd är skaldens eget verk, hans 64 lausavísur, "enstaka visor" på skaldeversmått, som berättar skaldens levnadsöde men också tillsammans utgör de isländska sagornas mest omfattande kärleksdiktning. Kormak förälskar sig häftigt i den vackra Stengerd, dotter till Torkel i Tunga, och friar till henne, men "onda vättar" står i vägen, och han får henne aldrig. Hon blir bortgift, först med den ärrade kämpen Holmgångs-Berse, som får ordet i 14 visor, och sedan med Torvald tintein("tenndragaren"). Men Kormak återkommer hela livet till Stengerd i sina visor, vad han än annars diktar om, i fejder med sina rivaler och under livet till sjöss i handel och härnad. Kormak levde ca 930-975, Han blev tidigt berömd som skald, hans verk bevarades i minnet och i traditionen. Hans kärlekshistoria berättas i hans visor, men de följdes från början av en prosaberättelse om händelser och personer i visorna, som blev sagans sammanbindande text. Den har en ålderdomlig prägel, och är troligen nedskriven i början av 1200-talet. Dess stil ligger nära den muntliga berättelsen, vilket tyder på att den kom till innan "sagastilen" hade utvecklats i de stora kända sagorna som Laxdölasagan och Gunnlög ormstungas saga, till vilkas kärleksskildringar den kan ses som föregångare. Ingegerd Fries är fil. mag. i latin, grekiska och nordiska språk och fil. dr hc. Hon talar isländska och har ägnat sig åt översättning från isländska och annat språkligt arbete.