Jacqueline Harpman – författare

“Under mycket lång tid var den ena dagen på pricken lik den andra, men så började jag tänka och allt förändrades.”

Djupt nere under marken sitter trettionio kvinnor fängslade i en bur. Kvinnorna övervakas av beväpnade vakter och har ingen aning om hur de hamnat där. De har inget grepp om tiden och endast vaga minnesbilder av hur livet såg ut innan.

I ett hörn sitter den fyrtionde fången, en ung flicka, och prövar sina tankar. Hon är utstött från de andras gemenskap. Men när slumpen ger kvinnorna en chans att fly ska hon visa sig vara nyckeln till gruppens överlevnad.

”I en sämre författares händer hade det blivit outhärdligt, men Harpman har en penna av guld. Hennes stil är sparsmakad och exakt, inte ett ord är med som inte borde vara det. Här förtjänar översättaren Katja Waldén en stor del av äran. Hennes tolkning känns självklar; texten flyter som om svenska vore originalspråket. Förhoppningsvis kommer den här romanen göra succé även här. Det förtjänar den.” ETC

“Under mycket lång tid var den ena dagen på pricken lik den andra, men så började jag tänka och allt förändrades.”

Djupt nere under marken sitter trettionio kvinnor fängslade i en bur. Kvinnorna övervakas av beväpnade vakter och har ingen aning om hur de hamnat där. De har inget grepp om tiden och endast vaga minnesbilder av hur livet såg ut innan.

I ett hörn sitter den fyrtionde fången, en ung flicka, och prövar sina tankar. Hon är utstött från de andras gemenskap. Men när slumpen ger kvinnorna en chans att fly ska hon visa sig vara nyckeln till gruppens överlevnad.

”I en sämre författares händer hade det blivit outhärdligt, men Harpman har en penna av guld. Hennes stil är sparsmakad och exakt, inte ett ord är med som inte borde vara det. Här förtjänar översättaren Katja Waldén en stor del av äran. Hennes tolkning känns självklar; texten flyter som om svenska vore originalspråket. Förhoppningsvis kommer den här romanen göra succé även här. Det förtjänar den.” ETC

Kort beskrivning av romanen (baksidestext)

Bli en annan. Leva genom en annan identitet, en annan kropp, äventyr, passioner, förbjudna lustar ... den här drömmen som kanske de flesta av oss någon gång har haft gör Aline, en ung universitetslärare med ett (alltför) välordnat liv, till verklighet när hon av en slump får syn på den unge snygge Lucien.

Och det omöjliga äger rum: en del av henne, hennes maskulina sida, överger hennes kvinnokropp för den unge, vackre främlingen. Hon blir Lucien och Aline.

Författaren döper den nya karaktären till Orlanda.

Vi får sen följa hur Aline dras med, som vittne och aktris, i en karusell av äventyr och situationer, ömsom berusande ömsom lustiga, där hennes hemliga lustar så småningom kommer att avslöjas ...

Kort om Jacqueline Harpman

Jacqueline Harpman (1929–2012), populär och välkänd fransk-belgisk författare till ett trettiotal romaner, novellsamlingar och dramer. Utbildad och praktiserande psykoanalytiker med ett antal publicerade artiklar i Revue Belge de Psychanalyse. Uppvuxen i Bryssel och Casablanca.

För romanen Orlanda tilldelades hon 1996 det prestigefulla Prix Medicis.

Kort om Bokförlaget Limoa

Limoa är ett bokförlag som specialiserar sig på franskspråkig litteratur i svensk översättning. Fokus ligger framförallt på ”la francophonie” det vill säga litteratur skriven på franska men med sitt ursprung utanför den franska metropolen.

Jacqueline Harpmans Orlanda (1996), en replik på Virginia Woolfs berömda roman Orlando, är den första roman som Limoa ger ut.

Förlaget har sitt kontor i Stockholm och grundades 2019 av Maria Snårelid, doktor i franska. Förlagets namn är hämtat från den fonetiska transkriptionen av “Lis-moi”, vilket betyder “Läs mig”.

Brought to you by Penguin. Discover the haunting, heartbreaking post-apocalyptic tale of female friendship and intimacy set in a deserted world.Deep underground, thirty-nine women are kept in isolation in a cage. Above ground, a world awaits. Has it been abandoned? Devastated by a virus?Watched over by guards, the women have no memory of how they got there, no notion of time, and only vague recollection of their lives before. But, as the burn of electric light merges day into night and numberless years pass, a young girl - the fortieth prisoner - sits alone and outcast in the corner.Soon she will show herself to be the key to the others'' escape and survival in the strange world that awaits them above ground. The woman who will never know men.© Jacqueline Harpman 2019 (P) Penguin Audio 2021

“Under mycket lång tid var den ena dagen på pricken lik den andra, men så började jag tänka och allt förändrades.”

Djupt nere under marken sitter trettionio kvinnor fängslade i en bur. Kvinnorna övervakas av beväpnade vakter och har ingen aning om hur de hamnat där. De har inget grepp om tiden och endast vaga minnesbilder av hur livet såg ut innan.

I ett hörn sitter den fyrtionde fången, en ung flicka, och prövar sina tankar. Hon är utstött från de andras gemenskap. Men när slumpen ger kvinnorna en chans att fly ska hon visa sig vara nyckeln till gruppens överlevnad.

”I en sämre författares händer hade det blivit outhärdligt, men Harpman har en penna av guld. Hennes stil är sparsmakad och exakt, inte ett ord är med som inte borde vara det. Här förtjänar översättaren Katja Waldén en stor del av äran. Hennes tolkning känns självklar; texten flyter som om svenska vore originalspråket. Förhoppningsvis kommer den här romanen göra succé även här. Det förtjänar den.” ETC

“Under mycket lång tid var den ena dagen på pricken lik den andra, men så började jag tänka och allt förändrades.”

Djupt nere under marken sitter trettionio kvinnor fängslade i en bur. Kvinnorna övervakas av beväpnade vakter och har ingen aning om hur de hamnat där. De har inget grepp om tiden och endast vaga minnesbilder av hur livet såg ut innan.

I ett hörn sitter den fyrtionde fången, en ung flicka, och prövar sina tankar. Hon är utstött från de andras gemenskap. Men när slumpen ger kvinnorna en chans att fly ska hon visa sig vara nyckeln till gruppens överlevnad.

”I en sämre författares händer hade det blivit outhärdligt, men Harpman har en penna av guld. Hennes stil är sparsmakad och exakt, inte ett ord är med som inte borde vara det. Här förtjänar översättaren Katja Waldén en stor del av äran. Hennes tolkning känns självklar; texten flyter som om svenska vore originalspråket. Förhoppningsvis kommer den här romanen göra succé även här. Det förtjänar den.” ETC