Johannes Siapkas – författare

Den huvudsakliga forskningsfåran i antikvetenskap är präglad av en teoretisk empirism där den egna observationen och bearbetningen av källmaterial betraktas som kärnan i verksamheten. Traditionell antikhistoria karaktäriseras samtidigt av en objektivitet som kan påstås fordra att den aktive forskaren minimerar sin egen påverkan på forskningsprocessen.

I Från Homeros till Rom granskar Johannes Siapkas specifika forskningsfält, exempelvis de struktur-, biografi- eller händelseorienterade. Han konstaterar att traditionell antikhistoria oavsett fält är präglad av ensidiga diskussioner av källkritik och stannar av i en förlamande objektivitet. Genom att peka på konkreta exempel i forskningens uttryck visar Siapkas på disciplinens tillkortakommanden och poängterar att densamma trots allt baseras på teoretiska fundament. Siapkas menar därför att den gängse typen av teorilös forskning formas av sin egen situering och därmed lider av avsnävad kontext. Med sin bok vill författaren problematisera och väcka diskussion kring de begränsningar som frånvaron av teoretisk navigering medför.

Från Homeros till Rom utgör den första delen av volym 3 i Johannes Siapkas omfattande bokserie om antikvetenskapens teorier.

Displaying the Ideals of Antiquity investigates the study and display of ancient sculpture from archaeological, art historical, and museum studies perspectives. Ancient sculptures not only give us knowledge about ancient Greek and Roman pasts, but they also mediate ideals that inform modern perceptions of antiquity. This book analyzes how an art historical tradition establishes and preserves an idealized view of antiquity in classical archaeology and in museum exhibitions. The authors investigate how these ideals are kept alive today—an approach that often is neglected in studies on ancient reception.This book offers an international scope and illustrates how academic conceptual foundations influence museum exhibitions.This timely volume discusses contemporary museum exhibitions of ancient sculpture and clarifies how old discourses continue to affect museum exhibitions and conceptualizations of ancient sculptures. The authors analyze close to 100 museums around the world, and demonstrate the ways in which ancient sculptures are mediated across Europe and the West.

Displaying the Ideals of Antiquity investigates the study and display of ancient sculpture from archaeological, art historical, and museum studies perspectives. Ancient sculptures not only give us knowledge about ancient Greek and Roman pasts, but they also mediate ideals that inform modern perceptions of antiquity. This book analyzes how an art historical tradition establishes and preserves an idealized view of antiquity in classical archaeology and in museum exhibitions. The authors investigate how these ideals are kept alive today—an approach that often is neglected in studies on ancient reception.This book offers an international scope and illustrates how academic conceptual foundations influence museum exhibitions.This timely volume discusses contemporary museum exhibitions of ancient sculpture and clarifies how old discourses continue to affect museum exhibitions and conceptualizations of ancient sculptures. The authors analyze close to 100 museums around the world, and demonstrate the ways in which ancient sculptures are mediated across Europe and the West.

Debating Archaeological Empiricism examines the current intellectual turn in archaeology, primarily in its prehistoric and classical branches, characterized by a return to the archaeological evidence. Each chapter in the book approaches the empirical from a different angle, illuminating contemporary views and uses of the archaeological material in interpretations and theory building. The inclusion of differing perspectives in this collection mirrors the conceptual landscape that characterizes the discipline, contributing to the theoretical debate in archaeology and classical studies. As well as giving an important snapshot of the practical as well as theoretical uses of materiality in archaeologies today, this volume looks to the future of archaeology as an empirical discipline.

Debating Archaeological Empiricism examines the current intellectual turn in archaeology, primarily in its prehistoric and classical branches, characterized by a return to the archaeological evidence. Each chapter in the book approaches the empirical from a different angle, illuminating contemporary views and uses of the archaeological material in interpretations and theory building. The inclusion of differing perspectives in this collection mirrors the conceptual landscape that characterizes the discipline, contributing to the theoretical debate in archaeology and classical studies. As well as giving an important snapshot of the practical as well as theoretical uses of materiality in archaeologies today, this volume looks to the future of archaeology as an empirical discipline.

I Från Olympia till Leonidas belyser Johannes Siapkas antik- vetenskapens teoretiska huvudfåra under 1900-talet. Han inleder volym 2 i serien Antikvetenskapens teoretiska landskap med inblickar i det kulturhistoriska forskningsfältet genom fallstudier kring föreställningar om skilda grekiska och italiska kulturers ursprung.

I det förebildliga forskningsfältet intresserar man sig särskilt för offentliga, främst religiösa, byggnader och fyndkategorier som blivit estetiska förebilder. Författarens resonemang djuplodar därför också i konstvetenskaplig teoribildning och forskning om antik konst som vaser och skulpturer.  

Den traditionella antikvetenskapen kännetecknas av en kunskapssyn som premierar empiriska observationer, ofta på bekostnad av teoretisk reflektion. I skenet av detta diskuterar Siapkas relationen mellan antikvetenskapen och politiska ideologier. Antikvetenskapen associeras ofta med konservativa värderingar men även andra ideologier har påverkat den. Liberala och socialistiska idéer, och även inslag av fascistiska och nazistiska föreställningar har tidvis påverkat inriktningen. Här blir det tydligt att även förment teorilös forskning faktiskt också påverkas av politiska strömningar något som har hög aktualitet i ett Europa med allt starkare nationalistiska rörelser.

I Från Olympia till Leonidas belyser Johannes Siapkas antikvetenskapens teoretiska huvudfåra under 1900-talet. Han inleder volym två i serien Antikvetenskapens teoretiska landskap med inblickar i det kulturhistoriska forskningsfältet genom fallstudier kring föreställningar om skilda grekiska och italiska kulturers ursprung.

I det förebildliga forskningsfältet intresserar man sig särskilt för offentliga, främst religiösa, byggnader och fyndkategorier som blivit estetiska förebilder. Författarens resonemang djuplodar därför också i konstvetenskaplig teoribildning och forskning om antik konst som vaser och skulpturer.

Den traditionella antikvetenskapen kännetecknas av en kunskapssyn som premierar empiriska observationer, ofta på bekostnad av teoretisk reflektion. I skenet av detta diskuterar Siapkas relationen mellan antik­vetenskapen och politiska ideologier. Antikvetenskapen associeras ofta med konservativa värderingar men även andra ideologier har påverkat den. Liberala och socialistiska idéer, och även inslag av fascistiska och nazistiska föreställningar har tidvis påverkat inriktningen. Här blir det tydligt att även förment ”teorilös” forskning faktiskt också påverkas av politiska strömningar – något som har hög aktualitet i ett Europa med allt starkare nationalistiska rörelser.