Magnus Ulväng – författare

Kriminalrättens grunder är en lärobok rörande straffrättens allmänna del. Boken fokuserar på de allmänna frågor som måste besvaras vid bedömande av huruvida brott förövats, dvs. på de ansvarsförutsättningar som ligger inom ramen för det så kallade brottsbegreppet. I boken behandlas sålunda frågor om - orsakande - straffbar underlåtenhet - det allmänna kravet på gärningsculpa - nationella begränsningar - rättfärdigande och ursäktande omständigheter - det allmänna kravet på uppsåt eller oaktsamhet - de osjälvständiga brottsformerna (bl.a. försök, förberedelse och medverkan till brott). Dessutom finns ett kapitel som behandlar regler och principer för s.k. brottslighetskonkurrens. Boken, som utgör en omarbetning av Allmän kriminalrätt, är den mest heltäckande framställningen över de allmänna lärorna om brott. Boken utgör också den första delen i den bokserie som givits namnet Svensk straffrätt.

Denna bok behandlar den straffrätt som är av särskild betydelse för ekonomer. I boken presenteras de allmänna förutsättningarna för straffansvar. Det redogörs också för de särskilda regler och principer som gör sig gällande när ett brott begås i en affärskontext, bl.a. reglerna om rådgivaransvar och de regler och principer som avgör vem som är att anse som gärningsman när ett brott begås i ett företag. Boken innehåller vidare en genomgång av de sanktioner som kan riktas direkt mot företaget (företagsbot och sanktionsavgifter) liksom en genomgång av de brottstyper som är av störst betydelse för verksamheten i näringslivet, bl.a. bokföringsbrott, penningtvättsbrott, mutbrott och olika typer av bedrägerier. Boken riktar sig till såväl yrkesverksamma ekonomer (t.ex. revisorer och rådgivare) som studenter på landets ekonomutbildningar.

How does the state, as a public authority, relate to those under its jurisdiction through the criminal law? Connecting the ways in which criminal lawyers, legal theorists, public lawyers and criminologists address questions of the criminal law’s legitimacy, contributors to this collection explore issues such as criminal law-making and jurisdiction; the political-ethical underpinnings of legitimate criminal law enforcement; the offence of treason; the importance of doctrinal guidance in the application of criminal law; the interface between tort and crime; and the purposes and mechanisms of state punishment. Overall, the collection aims to enhance and deepen our understanding of criminal law by conceiving of the practices of criminal justice as explicitly and distinctly embedded in the project of liberal self-governance.

How does the state, as a public authority, relate to those under its jurisdiction through the criminal law? Connecting the ways in which criminal lawyers, legal theorists, public lawyers and criminologists address questions of the criminal law’s legitimacy, contributors to this collection explore issues such as criminal law-making and jurisdiction; the political-ethical underpinnings of legitimate criminal law enforcement; the offence of treason; the importance of doctrinal guidance in the application of criminal law; the interface between tort and crime; and the purposes and mechanisms of state punishment. Overall, the collection aims to enhance and deepen our understanding of criminal law by conceiving of the practices of criminal justice as explicitly and distinctly embedded in the project of liberal self-governance.

Hur kan man veta om det någon har gjort är att betrakta som ett eller flera brott? Antag t.ex. att någon uppsåtligen har slagit ihjäl någon annan med en yxa; varför är det givet att gärningsmannen skall dömas för mord eller dråp men inte för båda och inte heller för den (grova) misshandel som har orsakat den dödliga utgången? Vilka skäl kan det finnas för att inte döma en gärningsman för alla brott som han eller hon faktiskt har begått? Svar på frågor som dessa hämtas från läran om s.k. brottslighetskonkurrens. Olika varianter av en sådan lära har funnits sedan i vart fall mitten på 1800-talet, dock utan att man kan säga att det finns enighet om hur konkreta problem bör lösas eller hur en lära av aktuellt slag bör rekonstrueras. Denna bok behandlar frågan hur man kan skapa ett system av regler och principer för att lösa typiska konkurrensproblem. Den utgör också en teoretisk, kritisk granskning av de olika slags systematiseringar som tidigare har framlagts i doktrinen och andra rättskällor. I boken redovisas dessutom ett stort antal lösningsförslag på praktiska konkurrensproblem.