Marion Fourcade – författare
Visar alla böcker från författaren Marion Fourcade. Handla med fri frakt och snabb leverans.
4 produkter
4 produkter
372 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
A sweeping critique of how digital capitalism is reformatting our world.We now live in an “ordinal society.” Nearly every aspect of our lives is measured, ranked, and processed into discrete, standardized units of digital information. Marion Fourcade and Kieran Healy argue that technologies of information management, fueled by the abundance of personal data and the infrastructure of the internet, transform how we relate to ourselves and to each other through the market, the public sphere, and the state.The personal data we give in exchange for convenient tools like Gmail and Instagram provides the raw material for predictions about everything from our purchasing power to our character. The Ordinal Society shows how these algorithmic predictions influence people’s life chances and generate new forms of capital and social expectation: nobody wants to ride with an unrated cab driver anymore or rent to a tenant without a risk score. As members of this society embrace ranking and measurement in their daily lives, new forms of social competition and moral judgment arise. Familiar structures of social advantage are recycled into measures of merit that produce insidious kinds of social inequality.While we obsess over order and difference—and the logic of ordinality digs deeper into our behaviors, bodies, and minds—what will hold us together? Fourcade and Healy warn that, even though algorithms and systems of rationalized calculation have inspired backlash, they are also appealing in ways that make them hard to relinquish.
Economists and Societies
Discipline and Profession in the United States, Britain, and France, 1890s to 1990s
Häftad, Engelska, 2010
339 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Economists and Societies is the first book to systematically compare the profession of economics in the United States, Britain, and France, and to explain why economics, far from being a uniform science, differs in important ways among these three countries. Drawing on in-depth interviews with economists, institutional analysis, and a wealth of scholarly evidence, Marion Fourcade traces the history of economics in each country from the late nineteenth century to the present, demonstrating how each political, cultural, and institutional context gave rise to a distinct professional and disciplinary configuration. She argues that because the substance of political life varied from country to country, people's experience and understanding of the economy, and their political and intellectual battles over it, crystallized in different ways--through scientific and mercantile professionalism in the United States, public-minded elitism in Britain, and statist divisions in France.Fourcade moves past old debates about the relationship between culture and institutions in the production of expert knowledge to show that scientific and practical claims over the economy in these three societies arose from different elites with different intellectual orientations, institutional entanglements, and social purposes. Much more than a history of the economics profession, Economists and Societies is a revealing exploration of American, French, and British society and culture as seen through the lens of their respective economic institutions and the distinctive character of their economic experts.
291 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
For people and governments around the world, the onset of the COVID-19 pandemic seemed to place the preservation of human life at odds with the pursuit of economic and social life. Yet this simple alternative belies the complexity of the entanglements the crisis has created and revealed, not just between health and wealth but also around morality, knowledge, governance, culture, and everyday subsistence. Didier Fassin and Marion Fourcade have assembled an eminent team of scholars from across the social sciences, conducting research on six continents, to reflect on the multiple ways the coronavirus has entered, reshaped, or exacerbated existing trends and structures in every part of the globe. The contributors show how the disruptions caused by the pandemic have both hastened the rise of new social divisions and hardened old inequalities and dilemmas. An indispensable volume, Pandemic Exposures provides an illuminating analysis of this watershed moment and its possible aftermath.
154 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
EKONOMISKT VETANDE Efter den globala finanskrisen 2008 har den ekonomiska vetenskapen hamnat i blickfånget. Studentrörelser och heterodoxa ekonomer har kritiserat det dominerande ekonomiska paradigmet och krävt ökad pluralism. Den senaste tidens politiska utveckling har blottat nyliberalismens brister och aktualiserat frågan om dess koppling till den ekonomiska vetenskapen. I Fronesis nr 54–55 fördjupar vi oss i det ekonomiska vetandets förutsättningar. Det ekonomiska vetandet i förändring Efter den globala finanskrisen 2008 har blickarna riktats mot den ekonomiska vetenskapen och dem som producerar den. I vilken utsträckning har den ekonomiska krisen också inneburit en kris för nationalekonomin? Ute i Europa har kritiken av den moderna nationalekonomins dominerande paradigm lett till mobilisering av nya studentrörelser som kräver ökad pluralism. Bakom dem står alternativa heterodoxa ekonomer som bygger på teoretiska insikter från bland andra Marx och Keynes, men som verkar i ett trångt akademiskt utrymme utanför den ekonomiska huvudfåran. Debatten om den nationalekonomiska vetenskapen är i dessa sammanhang också knuten till frågorna om vilket slags ekonomisk politik som är möjlig att föra och hur vi ska förstå nyliberalismen. Vänstern har länge inriktat sitt samhällsteoretiska och politiska intresse mot kulturella och symboliska aspekter av makt och dominans, men har mer eller mindre lämnat det ekonomiska fältet därhän. Med Fronesis nr 54–55 vill vi röra oss bortom en simpel kritik av nationalekonomin och fördjupa förståelsen av villkoren för det ekonomiska vetandet. Numret introducerar för en svensk publik en rad centrala samtida teoretiker som belyser frågorna ur olika perspektiv. Flera av numrets texter handlar om den neoklassiska teorins dominans inom nationalekonomin. Dimitris Milonakis beskriver dess framväxt ur 1800-talets bredare politiska ekonomi. Sociologen Marion Fourcade och hennes medförfattare försöker förstå ekonomernas överlägsenhet. Den feministiska ekonomen Julie A. Nelson visar hur nationalekonomin genomsyras av ett genuskodat symbolspråk. Frågan om vad som utmärker heterodox ekonomisk teori diskuteras av den heterodoxe ekonomen och filosofen Tony Lawson. Ekonomhistorikern Josef Taalbi menar att vi bör ta fasta på goda idéer från olika traditioner som utgår från Marx, Keynes och Schumpeter. Vi undersöker också förhållandet mellan nyliberalismen och den neoklassiska ekonomin. Den ekonomiske idéhistorikern Philip Mirowski menar att vänstern måste förstå nyliberalismen som en medveten ekonomisk-politisk idéströmning som inte är identisk med nationalekonomins huvudfåra. Filosofen Jason Read hävdar i stället att vi kan förstå nyliberalismen som subjektivitet, som förverkligandet av homo oeconomicus. Dan Hirschman och Elisabeth Popp Berman undersöker i sin text betingelserna för att ekonomiskt vetande ska omsättas i politisk praktik. Innehåll i Fronesis nr 54–55 (328 sidor): Kajsa Borgnäs och Anders Hylmö: Det ekonomiska vetandet i förändring Ladda ner som PDF Anders Hylmö: Den moderna nationalekonomin som vetenskaplig stil och disciplin Dimitris Milonakis: Lärdomar från krisen Marion Fourcade, Étienne Ollion och Yann Algan: Ekonomernas överlägsenhet Kajsa Borgnäs: Utanför boxen, eller Vad är heterodox nationalekonomi? Lars Pålsson Syll: Tony Lawson och kritiken av den nationalekonomiska vetenskapen – en introduktion Tony Lawson: Den heterodoxa ekonomins natur Josef Taalbi: Realistisk ekonomisk teori? Erik Bengtsson: Den heterodoxa nationalekonomins materiella förutsättningar Julie A. Nelson: Genusmetaforer och nationalekonomi Linda Nyberg: Nyliberalism, politik och ekonomi Philip Mirowski: Den politiska rörelsen som inte vågade säga sitt namn Jason Read: En genealogi över homo oeconomicus Kajsa Borgnäs: Den vetenskapliga ekonomins politiska makt Daniel Hirschman och Elizabeth Popp Berman: Skapar nationalekonomer politik? Peter Gerlach, Marika Lindgren Åsbrink och Ola Pettersson, intervjuade av Daniel Mathisen: Allt annat lika Redaktörer: Kajsa Borgnäs och Anders Hylmö Redaktion: Erik Bengtsson, Dany Kessel, Linda Nyberg, Lars Pålsson Syll, Josef Taalbi och Stefan de Vylder