Staffan Albinsson – författare
259 kr
Skickas
Berättelsen om Sveriges professionella symfoniorkestrar tar oss från 1700-talets första försök i Stockholms Riddarhus och Göteborgs Rådhus, via 1800-talets många musikaliska sällskap och 1900-talets orkesterföreningsgrundande till 2000-talets politiska utmaningar. I bokens första del beskrivs tillkomsten av yrkesorkestrarna en och en. Det inleds med Göteborgs Symfonikers lokalt finansierade start 1905. Särskild vikt läggs vid Kungliga Musikaliska Akademiens folkbildningsinitiativ "Musiklifvets höjande" från 1909 som resulterade i de första statliga orkesterbidragen och tillkomsten av orkestrarna i Helsingborg, Gävle och Norrköping. Stockholmsfilharmonikerna fick motsvarande arbetsvillkor 1914. Tillkomsten av orkestrarnas konserthus uppmärksammas också. Ett brann upp, ett revs sedermera men några är nu nästan hundra år. En orkester lovades ett eget konserthus redan på 1930-talet men fick vänta på det ända till slutet av seklet.
Bokens andra del beskriver tematiskt bland annat hur sju ytterligare orkestrar kommit till, flera nya konserthus, de första utlandsturnéerna, de kvinnliga dirigenternas intåg, orkesterutredningarna och vår samtids uppdrag till orkestrarna från deras ägare och finansiärer. Texten befolkas av både mångåriga, stationära kapellmästare och gästande internationella dirigentstjärnor. Musikerna hade till att börja med så knappa löner att somliga drabbades av svält. Du möter såväl lyriska som föga imponerade recensenter. De ständiga budgetproblemen framträder i 1920-talets hot om nedläggning likaväl som i politiskt ifrågasättande ett sekel senare. Det blir uppenbart att varje år av de svenska orkestrarnas livstid har varit spännande.
Staffan Albinsson är sedan 2010 knuten till Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Dessförinnan verkade han i flera decennier som bland annat länsmusikchef, orkesterchef och konserthuschef. Hans musikekonomiska artiklar har publicerats i flera internationella vetenskapliga tidskrifter. På Gidlunds förlag har han tidigare publicerat boken En miljard till svensk musik: Riksdaler och kronor i tjänst hos Kungl. Musikaliska Akademien under 250 år.
236 kr
Skickas
Kungliga Musikaliska Akademien grundades 1771. Dess barndom var svår trots att det var välbärgade individer ur Stockholms överklass som valdes som medlemmar. En av akademiens legendariska sekreterare konstaterade 25 år senare att akademiens primära syfte då verkar ha varit att anordna ett eget lotteri och att styrelsens roll var att avnjuta "de goda Måltider, som wankades hos Gumman Noach eller Simsons hwid hwarje Lotteri-Dragning". Så småningom kom kungliga donationer. Riksdagen började bidra med årliga anslag. Från mitten av 1800-talet har en stor mängd donationer kommit från privatpersoner. Akademien har därför nu att förvalta donationsfonder om sammanlagt runt en miljard kronor. Fondernas urkunder anger de ändamål som akademien måste rätta sig efter.
Under runt halvtannat sekel var undervisningen vid konservatoriet akademiens viktigaste uppgift. Därtill kom att bygga upp ett musikbibliotek och senare även ett musikmuseum och ett musikhistoriskt arkiv. Under senare delen av 1900-talet blev dessa fyra verksamheter överförda till statliga myndigheter. Musikaliska Akademien har sedan 1981 ägnat sig åt att föra musiklivets talan i det offentliga, driva angelägna utvecklingsprojekt och fördela medel ur cirka 150 donationsstiftelser.
Ekonomihistorikern Staffan Albinsson beskriver här Kungliga Musikaliska Akademiens 250 år med fokus i hur dess verksamheter utvecklats med hjälp av Riksdagens och privatpersoners finansiering. Det ger ett nytt spännande perspektiv på akademiens historia och nutid.
Staffan Albinsson är sedan 2010 knuten till Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Dessförinnan verkade han i flera decennier som bland annat länsmusikchef, orkesterchef och konserthuschef. Hans musikekonomiska artiklar har publicerats i flera internationella vetenskapliga tidskrifter.