Stig Dagerman – författare

Den mörka, den ljusa. Den täta, den avverkade. Den trygga, den farliga. Skogen har fascinerat människan på djupet genom generationer och vare sig vi vill eller inte har vi alla en relation till den – något som också återspeglas i de fyra ­novellerna som ryms i denna ask. Här skildrar författarna Stina Jackson, Stig Dagerman, Sofia Jannok och Andrea Lundgren, var och en på sitt karaktäristiska vis, hur skogen kan bli en tillflyktsort från ett mörkt förflutet, en plats för magiska möten eller början på en avgörande förvandling.

Asken innehåller fyra böcker:

Stina Jackson – Gläntan

Stig Dagerman – Den hängdes träd & Vårt behov av tröst är omättligt

Sofia Jannok – Guohp’áhkku

Andrea Lundgren – Det som sker med en

Hösten 1946 skickas det litterära unga stjärnskottet Stig Dagerman till ett Tyskland i ruiner. Resultatet blir den här hyllade reportageboken. “Man krävde av dem som just genomlevde denna tyska höst att de skulle lära av sin olycka”, skriver Dagerman i den. “Man tänkte inte på att hungern är en mycket dålig pedagog.”

Tyska ord och fraser i boken har översatts i fotnoter på samma sida.

Bengt är tonåring när hans mor dör. Kort tid därefter träffar fadern en ny kvinna, men Bengt står inte ut med att någon tar moderns plats och revolterar i förtvivlan och ursinne. Men faderns nya kvinna väcker också förbjudna känslor hos honom. Med intensiv närvaro och hårt spänt språk gestaltar Stig Dagerman en ung mans uppror - inte bara mot fadern utan mot invanda konventioner och frånvaro av liv och sanning. Återhållna passioner kommer till ytan, tystnaden hotar att brisera i varje ögonblick och begären tar allt farligare vägar. 1948, när Bränt barn kom ut, var Stig Dagerman tjugofem år gammal. Romanen var hans sjunde verk sedan debuten 1945. Förväntningarna var stora, och både publiken och kritiken tog väl emot boken. Ingen av Dagermans böcker har blivit mer omskriven, utkommit i fler upplagor eller översatts till lika många språk.

STIG DAGERMAN, född 1923 i Älvkarleby, var en svensk författare, dramatiker och journalist. Han blev det svenska litterära 1940-talets stora fixstjärna när han som tjugotvååring debuterade med romanen Ormen [1945]. Utöver fyra romaner skrev han ett stort antal noveller, teaterpjäser, dikter, dagsverser och reportage innan han dog för egen hand 1954.

Schweden und der hohe Norden üben eine besondere Faszination aus: Dunkle Winter und helle Sommernächte, rote Häuschen auf sonnigen Schäreninseln, unendliche Wälder und die charmante Altstadt Stockholms. Vier weit über die Landesgrenzen berühmte schwedische Autorinnen und Autoren erzählen hier von besonderen Menschen, von Schicksalen und Träumen, von Sehnsucht und Lebenskraft. Dabei nehmen Astrid Lindgren, August Strindberg, Stig Dagerman und Selma Lagerlöf uns mit auf eine literarische Reise und bringen uns ihre Welt, auch jenseits der Idylle, auf eindrückliche Weise nahe.

Schwedische Klassiker enthält folgende Erzählungen:

Astrid Lindgren – Allerliebste Schwester & Die Puppe Mirabell

August Strindberg – Ein Puppenheim

Stig Dagerman – Die Kälte der Mittsommernacht ist hart

Selma Lagerlöf – Ein Stück Lebensgeschichte

Stig Dagermans mest unika uppdrag som journalist var när Expressen föreslog att han skulle åka till Tyskland hösten 1946. Landet låg i spillror efter kriget och rapporterna därifrån var få och motstridiga.De artiklar han skrev under sin resa samlades sedan i boken Tysk höst, som kommit att framstå som ett unikt verk i genren. På många sätt grundmurade Stig Dagerman med Tysk höst ryktet om sig som en av Europas främsta litterära röster. Hans sätt att skriva journalistisk prosa har varit stilbildande, och hans rapport från ett krossat Tyskland har genom åren blivit en viktig studie av krigets brutala efterverkningar.Med ett nyskrivet förord av Elfriede Jelinek. Utgåvan är kommenterad av Dagermanspecialisten Hans Sandberg.

Det ska firas bröllop i en liten by i Uppland. Den unga bonddottern Hildur ska bli gift med slaktaren Westlund, som är försupen och betydligt äldre. Tidigt på morgonen knackar det på brudens fönster och hon får ett anonymt brev. En sjuk luffare kommer till gården som objuden gäst, och snart börjar hemligheter komma i dagen. Barnet som Hildur väntar är inte slaktarens utan lantarbetaren Martins. Men Martin är försvunnen och slaktaren och pigan Svea tycks dölja något. Allt eftersom dagen framskrider kommer undanträngda konflikter till ytan, och under bröllopsnatten kulminerar dramatiken.I romanen Bröllopsbesvär [1948], som kom att bli hans sista, inspirerades Stig Dagerman av sin uppväxt på den uppländska landsbygden och lekte med folklustspelets burleska uttryck, samtidigt som våldet och svärtan från hans tidigare böcker fördjupades.

STIG DAGERMAN, född 1923 i Älvkarleby, var en svensk författare, dramatiker och journalist. Han blev det svenska litterära 1940-talets stora fixstjärna när han som tjugotvååring debuterade med romanen Ormen [1945]. Utöver fyra romaner skrev han ett stort antal noveller, teaterpjäser, dikter, dagsverser och reportage innan han dog för egen hand 1954.

I Dagsedlar samlas Stig Dagermans dagliga, rimmande inlägg från 1940-talets och det tidiga 1950-talets Europa: korta, vassa dikter som blandar barnramsans rytm med politisk klarsyn. Här finns krigets barocka absurditet och den lilla människans utsatthet.  

Dikterna följer samtidens puls: varje text är en dagsnotis förvandlad till vers – ett moraliskt telegram med poetisk efterklang.  Formen är lekfull men exakt: rim som hugger, refränger som fastnar, korta strofer som gör nyheterna personliga. Dagerman vrider samtidens språk ett varv till och låter det avslöja sina egna blinda fläckar.  

Som helhet tecknar Dagsedlar en unik karta över efterkrigstidens samvete: protestlyrik med humor, vrede och ömhet i samma andetag. Det är litterär journalistik i vers: snabb, orädd, och fortfarande orimligt aktuell.

STIG DAGERMAN [1923–1954] var 1940-talets kanske mest kompromisslösa svenska röst. I romaner, reportage och dessa dagsverser förenade han språklig lätthet med existentiell tyngd – och gjorde det flyktiga i dagens rubriker till poesi som består. 

N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året publiceras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

Midsummer. Long bright days and luminous nights, the air filled with music and the scent of blossoms, a season full of unspoken dreams. In this box, four of the great voices of Nordic literature – Selma Lagerlöf, August Strindberg, Stig Dagerman, and Tove Jansson – capture the beauty and the complexity of this celebration. Their stories move between festivity and solitude, joy and longing, revealing how even in the bright Nordic light, shadows can linger. Experience Swedish Midsummer through Nordic literature at its finest. This box contains four books: Tove Jansson – Midsummer August Strindberg – In Midsummer Days Selma Lagerlöf – Midsummer & Among the climbing roses Stig Dagerman – Midsummer Night’s Chill is Hard Each volume features artwork by renowned Swedish artists.

Stig Dagerman (1923-54) var en av de mest framträdande författarna inom den svenska fyrtiotalismen. Sin tidiga död till trots hann Dagerman författa fyra romaner, ett stort antal noveller, dikter, teaterpjäser, dagsverser och reportage.

Nattens lekar (1947) blev den enda samling med kortprosa som Dagerman själv sammanställde och som gavs ut under hans egen livstid. Samlingen, med sina 17 noveller, visar prov på Dagermans bredd som författare och här återfinns allt från berättelser av mer vardagsrealistisk natur – främst barn- och ungdomsskildringar – till djupt symboliska eller expressionistiska alster.

Bland berättelserna i samlingen kan särskilt nämnas ”Nattens lekar” och ”Vår nattliga badort”. Den förstnämnda novellen handlar om pojken Åke, vilken fantiserar om ett lyckligt familjeliv, samtidigt som hans verkliga tillvaro innefattar en alkoholiserad far. Den sistnämnda novellen är en djupt symbolisk berättelse om människans tillvaro – här illustrerad genom en smutsig badort.

Du skulle inte ha skrattat, tänkte han, vad som helst annat. Han ledde dem uppför en brant stigning, genomkorsad av raviner, belamrad med stenblock. Blockens ryggar stack upp ur snön som kurande djur beredda till språng. De klättrade över hala vassa stenar, rispade skidorna, slant med stavarna. Den intensiva kölden frös ner hans hetta. Jag måste återerövra henne, tänkte han nu, en bit i taget.

Karl ser hur de två tittar på varandra, hans fru Mona och vännen Edgar. Edgar som är lugn, bredbent och självsäker – allt Karl inte är. Trion skidar ut i skogen, över den gnistrande kalla snön, medan Karl känner svartsjukan brinna inombords. Ett oväntat möte bland granarna blir vändningen och skogen den förlösande kraften. Stig Dagerman var en av det svenska 1900-talets mest tongivande författare. Denna bok innehåller utöver novellen Den hängdes träd även den älskade texten Vårt behov av tröst är omättligt.

Med sina egna ord, som blivit klassiska, beskrev Dagerman sitt förstlingsverk så här: "Författaren utför en undersökning över hur skräcken får en samling människor i sitt våld och hur de reagerar under trycket, var och en efter sina egna förutsättningar. Den tes han vill fastslå är att det främst gäller att erkänna den primitiva urångesten; den får icke förnekas. Ett samliv med ångesten är den enda livsform som kan skänka människan åtminstone någon liten möjlighet att uppleva sig själv."Nu utges Ormen med ett nyskrivet förord av Siri Hustvedt.

Det är en ung mans öde som gestaltas i en roman fylld av återhållna känslor och laddningar som hela tiden hotar att brisera.Romanen Bränt barn var den då tjugofemårige Stig Dagermans sjunde verk efter debuten med Ormen 1945. Ingen annan av hans böcker mötte ett sådant förhandsintresse från kritiker och publik - och romanen höll vad den lovade.Med ett nyskrivet förord av P O Enquist. Utgåvan är kommenterad av Dagermanspecialisten Hans Sandberg.

Den lilla pojken smög från rum till rum. Han letade efter tystnaden. Någonstans måste den väl finnas. Någonstans satt den nog i en stol och gungade och läste i en stor bok. Pojken sköt upp dörr efter dörr och lyssnade. Det var tunga dörrar och trösklarna var höga och skodda med guld. Själv var han liten och ganska ängslig. Hjärtat tickade i bröstet som en klocka som går alldeles för fort. Nu stod han på den sista tröskeln, och där måste han blunda, ty vem vet hur tystnaden kan se ut.

En pojke smyger runt i sin farmors hus och letar efter tystnaden. Han söker genom hela huset men hittar den inte, och när den väl dyker upp så måste han snabbt fylla den.

I farmors hus får i denna bok sällskap av en av Stig Dagermans mest kända berättelser, Att döda ett barn. Den bräckliga gränsen mellan liv och död blir smärtsamt påtaglig i dessa två noveller, som likt många av Dagermans verk skildrar livets förgänglighet.

De dömdas ö är berättelsen om sju skeppsbrutna som går under på en obebodd ö, full av vämjeliga djur och skrämmande natur. Ämnet för romanen är skräcken. Språket var inspirerat av Faulkner, symboliken av Kafka. Romanens sista sextio sidor skrev Dagerman över en natt i ett inspiratoriskt rus. De dömdas ö blev det märkligaste han skrivit därför att han inte tänkte när han skrev utan "lät Gud göra det".Nu utges De dömdas ö med ett nyskrivet förord av J M G le Clézio.

Bengt, ein junger Mann aus dem Arbeiterviertel Stockholms, der gerade an der Schwelle zum Erwachsenwerden steht, gerät durch den unerwarteten Tod seiner Mutter aus dem Gleichgewicht. Sein Vater Knut hat eine neue Frau kennengelernt, Gun, die im Stadtteilkino Eintrittskarten verkauft. Bengt weigert sich jedoch zu akzeptieren, dass sein Vater eine neue Person in ihren geschützten Alltag einlässt, dass das Leben auch ohne seine Mutter weitergeht. Mit lodernder Eifersucht steigert er sich in die radikale Verurteilung seines Vaters und in die fieberhafte Ablehnung der neuen Frau hinein und immer deutlicher wird, wie stark er selbst sich zu ihr hingezogen fühlt.

In einer intensiven psychologischen Innenschau, die Bengts adoleszente Abgründe sichtbar macht und einem beim Lesen den Atem verschlägt, lässt Stig Dagerman uns teilhaben an den Obsessionen seines Helden, an dessen Verweigerung und unbändiger Wut auf die ganze Welt. Der Feinsinn, mit dem Dagerman seine Figur bis in die verstecktesten Winkel ausleuchtet, zeigt sich auch in der Sprache, die vibriert vor Spannung, schillert zwischen niederdrückender Dunkelheit und hell aufleuchtender Sehnsucht nach Befreiung, zwischen sanftem, fast weinerlichem Selbstmitleid und zerstörerischer, rücksichtsloser Brutalität. Paul Berf navigiert uns Lesende mit seiner beeindruckend standfesten Übersetzung durch die inneren Erschütterungen und Kämpfe des Protagonisten Bengt Stig Dagerman hat eine unvergessliche, aufwühlende Figur geschaffen, die im Roman keine Versöhnung erfährt und auch nach beendeter Lektüre noch lange keine Ruhe gibt.

I den första delen av Stig Dagermans samlade dramatik ingår pjäserna Den dödsdömde (1947), Upptäcktsresanden (1947), Streber (1948) och Skuggan av Mart (1948), kompletterade med texter om teatern samt kommentarer.

I andra delen av Stig Dagermans samlade dramatik ingår pjäserna Ingen går fri (1949), Vår lilla sommar (1951), Den yttersta dagen (1952), och de postuma verken Snöresan och En spelmans mössa, kompletterade med Dagermans teaterkritik samt kommentarer.

Något halvår före sin död lämnade Stig Dagerman manuskriptet till den berättelse som nu framlägges för offentligheten. Han karakteriserade den som En prolog vilken utspelas hos en berömd man i London. Den ryktbare mannen var Isaac Newton, och i hans hus ikläder sig Gud en människas, en segelsömmares skepnad. Berättelsen var tänkt som en upptakt till en roman om Carl Jonas Love Almqvist i landsflykt, ett projekt som livligt sysselsatte Stig Dagermans tankar under hans sista levnadstid. Han ställde emellertid planen på framtiden - ämnet var, sade han, för stort, för rikt, för viktigt, för att han skulle kunna göra det rättvisa under en kort och hektisk arbetstid.Prologen TUSEN ÅR HOS GUD skulle få sin pendang i om att Almqvist varit i Söderhavet. Denna notis eggade hans fantasi och gav honom idén till epilogens utformning: segelsömmaren Gud, som uppträder som ett slags flygande holländare på haven, skulle nere i Stilla Oceanen möta den svenske diktaren.