Tobias Jansson – författare

I denna antologi beskrivs social exkludering, inte som ett tillstånd eller en situation som någon befinner sig i, utan som en aktörs­driven process. Här visar forskare i socialt arbete hur social exkludering kan användas som analytiskt begrepp och kritiskt perspektiv för att synliggöra och förstå exkluderingsprocesser inom en rad olika områden.I fokus för bokens analyser står de aktörer, tekniker och praktiker – men också de ideologier, problembeskrivningar och kategoriseringar – som understödjer, ger upphov till, legitimerar och reproducerar social exkludering i form av ojämlika livsvillkor, nedtystade röster eller otrygga, underordnade positioner. Med ett samtidsfokus diskuterar bokens författare innebörder och konsekvenser för det sociala arbetets praktik och policyutveckling.Social exkludering kan användas såväl på socionomprogrammet som på utbildningar i socialt arbete på avancerad nivå samt kurser i sociologi, kriminologi, socialpsykologi och socialpedagogik. Boken vänder sig också till yrkesverksamma socionomer som vill vidareutveckla det sociala arbetets praktik, liksom till andra som är intresserade av frågor som rör sociala exkluderingsprocesser.

Hållbar affärsutveckling genom cirkulär ekonomi

Vad kommer på provet? Elever ställer ofta denna fråga, och den är viktig eftersom forskning visar att examinationer styr elevernas inlärning. Dock har tidigare forskning inte haft så många svar på denna fråga. I denna undersökning studeras gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap, med särskilt fokus på vilka kunskapsformer som testas på prov. I Sverige används sedan 1994 ett mål- och kriterierelaterat betygsystem, vilket innebär att betyg ska sättas utifrån hur eleverna uppfyller kriterierna för de olika betygen. Lärare använder ofta skriftliga prov som underlag för betygsättningen. I detta perspektiv är det intressant att se vilka kunskaper lärare testar i prov och hur detta förhåller sig till betygskriterierna. Sex lärare har intervjuats om sin provpraxis och fått kommentera sina provfrågor. Det visar sig att vad som kommer på provet varierar, det är inte bara minnesfrågor utan också andra kunskapsformer. Alla lärarna visar denna variation, men i olika grad, vilket innebär problem med likvärdigheten.Samtidigt finns en överensstämmelse mellan hur lärarna uttrycker kunskapskraven för de olika betygsstegen och hur dessa är formulerade i styrdokumenten. Det finns dock en diskrepans mellan vad lärarna säger sig vilja testa och en del lärares provpraxis, vilket innebär problem med validiteten. Ramfaktorer, vilka främjar eller begränsar lärares arbete, kan bidra till att förklara denna diskrepans. Det är främst administrativa ramar som arbetstid och schema som påverkar, men i olika grad beroende på vilket friutrymme lärare upplever.En viktig slutsats är att många lärare både kan och vill göra valida prov, men att de behöver tid för detta och möjlighet att påverka schemat så att eleverna får tillräckligt med tid att skriva proven. Samtidigt behöver lärare problematisera skillnaderna mellan olika kunskapsformer.