Visar resultat för..."Libraria Ab Oy"

Ejdern – berättelsen om en skärgårdsfågel handlar om livsförutsättningarna för och den katastrofala minskningen av norra Östersjöns mest älskade skärgårdsfågel. Vad är en ejder, hur lever den? Varför lever ejdern som den gör? Varför har den alltid varit betydelsefull för skärgårdsfolk? Vad är det som gör denna fågel så fascinerande, men också utsatt?

Zoologen och forskaren Mikael Kilpi har vigt en stor del av sitt liv åt att studera ejdern. Med fokus på den finländska skärgården, men med ett flertal utblickar mot Sverige och världen, tar Kilpi läsaren på en resa som börjar då Östersjön, som vi känner den nu, just hade blivit till. Genom boken tar vi oss genom ett flertal frågor, svar och nya frågor fram till dagens läge, resans slutfas, där ejderns fortlevnad är hotad. Hur kommer det sig att ejdern inte längre är en självklar del av vår skärgård?

Mottagare av Svenska litteratursällskapet i Finlands pris år 2026 ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II med motiveringen: Boken handlar om en trollbindande och ikonisk fågel som i tusentals år har präglat Östersjöns skärgård. Trettio år av forskning kombineras med personliga iakttagelser, erfarenheter och reflektioner. Kilpi förklarar sin djupa kärlek till denna art men uttrycker också befogad sorg över människans kortsiktiga agerande, som hotar även ejdern.

Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal. Eller?

Att bli över 100 år är idag mycket vanligare än för bara några tiotal år sedan. Men vad bidrar till en hög ålder, ett fortsatt välbefinnande och en upprätthållen hälsa?

Utifrån nordisk och internationell forskning, egna studier och personlig yrkeserfarenhet, men framför allt goda råd och levande beskrivningar av de äldre själva, de som blivit över 100, har vårdvetaren Charlotte Åberg-Holm sammanställt vad som bidrar till ett långt liv.

Exemplen kommer från Finland, Sverige och världen, men i fokus står en minoritet som hör till de mest långlivade på jorden, finlandssvenskarna. I boken berättar ett antal över 100-åringar från alla delar av Svenskfinland hur det är att få leva till 100 och längre.

Äldre människor bidrar med visdom som vi ofta bortser från i vårt moderna samhälle, men som vi har mycket att lära av.

Charlotte Åberg-Holm är utbildad specialsjukskötare och har under hela sitt yrkesliv arbetat inom äldrevården. Som äldre har hon avlagt en magisterexamen inom gerontologi (det friska åldrandet) vid Jönköpings universitet i Sverige och en magisterexamen i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi i Finland.

En snöig decemberdag i sydfinländska Borgå. Ett mord som förbryllar både polisen och samhället. Varför ser liket ut så här, vad har varit förövarens avsikt? Och varför kan liket inte identifieras?

Lit de parade är en psykologisk deckarthriller av Tomas Järvinen, inspirerad av Lars Kepler, Jussi Adler-Olsen och klassiska kriminalare. Mörkret är ständigt närvarande. Samtidigt levererar Järvinen något nytt.

Tiden går och nya offer skördas. Motivet verkar klarna i ett tidigt skede, men gärningsmannen gäckar polisen och ligger ständigt steget före. Psykologi och samhällsfrågor vävs in mellan raderna och skapar en konflikt i läsarens uppfattning om rätt och fel, empati och kallsinne. Utvecklingen överraskar alla.

En tidig höstmorgon hittas en död kvinna vid ett övergivet grustag. Offret är bekant för polisen, men kriminalteknikerna håller på att missa en viktig detalj. Kriminalkommissarie Love Kroon ställs inför ett fall som kräver allt av honom – samtidigt som hans privatliv hotar att rasa samman. Med både sorg och ilska följer Love spåren som leder honom ingenvart och allt djupare in i sitt eget mörker. Kommer han att kunna lösa fallet, eller kommer han själv att gå under?

Spåren leder ingenvart är inspirerad av personliga upplevelser. Med boken vill författaren ”Jojje” Barrner förmedla hur mörkt det mörka kan bli – och hur ljust det kan vara att ta sig ur det. Även om ett kriminaldrama ligger som grund går Barrner utanför deckarens traditionella ramar och fokuserar mer på relationer mellan människor, den inre tankevärlden och hur vi alla sist och slutligen bara är människor. Boken utspelar sig på en fiktiv finländsk landsbygd, men händelserna kunde lika gärna äga rum i en rural miljö nästan varsomhelst.

Nyfikenheten har lotsat journalisten Yrsa Grüne-Luoma genom en stor del av livet. Egentligen ville hon jobba med teater, men till slut fann hon sig själv bland Natobombningar, humanitära katastrofer, spioner och flyktingar.

Som utrikeschef och ledarskribent på finländska rikstidningen Hufvudstadsbladet har Yrsa under tre decennier varit en av Svenskfinlands starkaste röster i den journalistiska utrikesbevakningen. Hon har insiktsfullt analyserat säkerhetspolitik, konflikter och misär, liksom samhället i stort. Med en bakgrund som även Röda Kors-arbetare har hon i arbetets tecken rest världen runt, med målet att hjälpa de i nöd men också lära sig själv mer om människor och kulturer.

I Det var nyfikenheten bakom allt tar Yrsa oss genom sin uppväxt och karriär, men delger också en mängd tankar om alltifrån biståndsarbete och arktiska miljöfrågor till Natomedlemskap och pågående konflikter.

Uppsalastudenten Simon tar sommarlov från psykologprogrammet och återvänder till Åland för att arbeta på ett boende för personer med psykossjukdomar. Där möter han patienten Iris – en kvinna från hans förflutna, vars liv han förändrade genom ett svek han aldrig kunnat förlåta sig själv för.

Driven av skuldkänslor försöker Simon gottgöra henne, men hans handlingar får snart livet att falla isär. Gränser suddas ut, lögner flätas samman och relationer bryts sönder. När Simon tvingas möta sitt eget mörker börjar en existentiell resa som utforskar försoningens villkor. Resan slutar där den började: med Iris.

Vi som blev kvar är Magnus Selanders debutroman – en gripande berättelse om skuld, skam och sökandet efter förlåtelse. Bokens centrala teman är psykisk ohälsa och missbruk, vilket Selander med mångårig yrkeserfarenhet inom fältet skildrar med både trovärdighet och djup.

Magnus Selander (f. 1990) är uppväxt i Mariehamn, Åland, och bosatt i Uppsala. Han är utbildad socionom och har en kandidatexamen i kreativt skri­vande från Lunds universitet. Med mångårig yrkeserfarenhet inom både missbruk och psykisk ohälsa skildrar han dessa ämnen med både trovärdighet och djup. I sin debutroman Vi som blev kvar utforskar han försoningens komplexa villkor och skapar en berättelse med hög autenticitet och raskt tempo.

Isvärldens härskare är en bok för alla hockeyfantaster som någon bänkat sig framför en NHL-match eller hållit tummarna då OS-hockeyn dragit i gång, särskilt på den tiden då världseliten ännu stod på isen. Boken berättar om storturneringarna mellan världens bästa spelare som började som Summit Series på 1970-talet och utvecklades till World Cup där flera lag, bland dem Sverige och Finland, tog plats. Därtill är boken en berättelse om hur Finlands ishockeylandslag förvandlats från det klart sämsta bland de stora hockeynationerna till ett topplag som alltid kan tävla om medaljer. Från ett hopplöst "Team Terrible" till finalist på några årtionden. Med på resan ryms förstås kamperna mot ärkerivalen Sverige och Tre Kronors långa, motsvarande resa.

Hockeyjournalisten Anders Nordenswan levererar en faktabaserad, kronologisk historia som aldrig blir tråkig. Toppar och dalar, succéer och floppar är vad som gör hockeyn intressant och Nordenswan får dem att komma till liv igen, även om de skedde för flera decennier sedan. Boken utkommer lämpligt inför den nygamla turneringen 4 Nations Face-Off år 2025 och vinter-OS år 2026 med stjärnspelarna från NHL åter på isen efter en lång paus.

De senaste åren har naturmänniskan Jörgen "Wibbe" Wibergs viltkameror blivit ett fenomen på sociala medier över Svenskfinland, och "Wibbes viltkamera" har ofta fått synlighet även i traditionella medier. Uppmärksamheten har spridit sig till Sverige, resulterat i tv-inslag och tusentals följare.

Boken Sett med Wibbes viltkamera samlar nu Wibbes bästa bilder från snart tio år av viltfotografering, och berättar om samtliga de tiotals djurarter han fångat på bilder som sällan syns i vare sig böcker eller på digitala plattformar. Boken berättar även om fenomenet viltkameror, viltvård och de debatter som djuren på bild, inte minst vargen, ofta väcker i Norden. Bildmaterialet är unikt och visar dessutom djuren i unika situationer.

Den finländska fåruppfödaren Vivan Lindström och den romansbedragna Stockholmsbibliotekarien Gerd Roman har ett gemensamt problem: Börje Lindström, flirtig försäljare av kakel och gyllene toalettstolar. Helt utan förvarning har han hamnat i klorna på maffiadamen Olga Rasputina i Nice. Med list och en aning galenskap tar sig de båda kvinnorna an problemet som även inkluderar hämnd på romansbedragaren Bellini. Några vinglas, livsförändringar och överraskande personmöten senare är karusellen i full gång.

Förakta aldrig en stilettklack är en hejdlös och humoristisk historia. Med på resan ryms krossade drömmar och oväntad vänskap som leder till något nytt. Som nyttan av att kunna jaga älg och springa i högklackat. Chin, chin!

Sagt om Förakta aldrig en stilettklack:

”I debatten om vad som är fin eller ful litteratur är paret Wolff-Brandts och Wessnerts nya krimkomedi ett bra argument för fullitteraturen när den är som bäst [...] När jag läste boken tänkte jag på Fredrik Backmans En man som heter Ove [...] Också Finlands gåva till den här genren, Arto Paasilinna, föll mig i minnet."

Peter Lüttge, litteraturkritiker, Svenska Yle

Om man ska leta efter någon som försvunnit kan det vara bra att vara så liten att man nästan inte syns.

Det är också bra att ha en mjuk mage och att kunna färdas fort och tyst i natten.

I Alla sover inte får vi följa Voff-voff, Mösse och Pikkuliten på deras nattliga resa för att rädda Lilla Panda på sjukhusets barnavdelning. Alla sover inte är en barnbok som tar både föräldrar och små barn på en spännande resa.

Att vara liten och annorlunda är inte alltid lätt. Andra kanske tisslar och tasslar, kanske för att de är avundsjuka eller inte vet bättre? Men med en vän vid din sida blir allting bra.

I Igelkotten och Hasselmusen möter vi oväntad vänskap och spännande händelser i Storskogen. Igelkotten och Hasselmusen är en klassisk barnbok i modern tappning, med budskap som är minst lika viktiga i dag som i går.

Journalisten Thomas Romantschuk skrev sagan redan 1986 för sina egna barn. Därefter har den lästs upp i radio men ges nu för första gången ut som bok. Nya, färggranna och livfulla illustrationer av Pikku-Finlandia-vinnaren Adrian Sundberg för oss rakt in i Storskogen. Där har vi alla något att lära oss.

En frågesport för hela familjen om den finländska sydkusten och Åland. I båten, i bilen, hemma och på stugan. 480 frågor från strand och land längs Finska viken. Frågorna gäller Åland, Åbo och den åboländska skärgården, Hangö, Porkala, Helsingfors, Borgå, Lovisa, Pellinge med mera.

Frågorna handlar om kända personer och näringar. Om kultur, fritid och sport. Om natur och sjöfart. Om hamnar och krogar. Från forntid över historisk tid till dagens liv och politik. Det finns roliga, troliga och otroliga svar. Och i slutet av boken facit då det behövs.

Sommarstaden Hangö under tidigt 2000-tal. Midsommar. Idyll och harmoni. En varm och solig sommardag gryr. Men medan nattens fukt ännu skingras bryts lugnet i den lilla staden. En död man hittas begravd på stranden, med enbart huvudet synligt i sanden.

När Ruben Waara anländer till Finlands sydspets förbyts semesterplanerna snabbt i en spiral av våld och passion, pengar och bedrägerier. Vem ljuger, vem talar sanning? Inget verkar vara som man tror, och snart hittas följande lik i småbåtshamnen.

Dödsdansen är deckarförfattaren Matti Remes första roman i en serie på hittills tolv böcker på finska. År 2024 blev böckerna om Ruben Waara tv- och streaming-serie i Finland. Böckerna ges nu för första gången ut på svenska.

När Signe föds i början av 1900-talet har hon livet av sin mor. Hon lever ett hårt liv på den österbottniska slätten i Finland, fyllt av strävan och kamp, med döden som den ständiga följeslagaren. Historien följer Signe och hennes ättlingar, barnen Karl och Margareta och barnbarnen Sofia och Conny, genom nedslag vid olika händelser och tidpunkter i deras liv under nästan hundra år. De lever i olika tider, en del av dem söker att annat liv i Sverige, andra stannar kvar. Det som förbinder dem är rötterna och arvet, anknytningen till den österbottniska myllan, som man kanske aldrig helt kan lämna.

Släktled är en skildring av livsöden, av sådant som förs vidare genom generationerna och sådant som formar en människa.

När ”Ystadseniorernas litterära sällskap: i Miss Marples fotspår” anländer till pensionat La Nonnette på franska Rivieran börjar det hända saker. Eller kanske tog allt fart redan då geten Mefisto rymde?

I den komiska och ohämmade fristående fortsättningen på Förakta aldrig en stilettklack möter vi igen Stockholmsbibliotekarien Gerd och den finlandssvenska fåruppfödaren Vivan. Nu för handlingen oss till bergen vid Nice, den finländska skärgården och Helsingfors. Pensionatsägarna Börje, Vivan, Gerd och Michail tar sig an två vilsna flickor med många hemligheter och problemen hopar sig: förfalskad konst, en galen furste och hans älsklingar: vita möss ... För att inte tala om Ystadseniorerna med Miss Marple 1, 2 och 3. Vad är dessa damer egentligen kapabla till? Tack och lov har pensionatet i alla fall ett alldeles unikt likörbibliotek.

Sagt om Förakta aldrig en stilettklack:

”I debatten om vad som är fin eller ful litteratur är paret Wolff-Brandts och Wessnerts nya krimkomedi ett bra argument för fullitteraturen när den är som bäst [...] När jag läste boken tänkte jag på Fredrik Backmans En man som heter Ove [...] Också Finlands gåva till den här genren, Arto Paasilinna, föll mig i minnet."

Peter Lüttge, litteraturkritiker, Svenska Yle

Mamma säger att Hugo måste passa tiden, men hur då? Mormor säger att tiden går, men vart går den? Och har tiden faktiskt en tand?

Hugo upptäcker tiden är en barnbok för 4–8-åringar som på ett roligt och tankeväckande sätt tar upp frågor och uttryck om tid. Varför är tid så viktigt för oss, varför finns det så många uttryck om tid? Boken är illustrerad med färgglada bilder som lättfattligt öppnar upp tidsbegreppen ur olika perspektiv.

Reflexioner från landet som icke är utgör samhällsgeografen och ålänningen Bjarne Lindströms bidrag till och tankar om ett antal både långvariga och högaktuella samhällsdebatter. Lindströms essäer är ändå mer än bara tankar, de är faktabaserade och ger en intressant insyn i ett flertal utvecklingar som präglat Åland, men även fasta Finland liksom Sverige, under de senaste decennierna.

Lindström diskuterar öppet och modigt villfarelser och konflikter i våra samhällen, även inom oss människor. Hans ledord är identitet, makt, kunskap och territorium. Hans mål är att stimulera läsaren till nya tankar och bjuda in till debatt.

En vintrig kväll knackar fjortonårige Gabriel på dörren till ett fallfärdigt härbärge. Kylan biter i hans kinder. Han är utmattad och hungrig, utkastad från familjetorpet av sin äldre bror. Oförrätten väcker en gnagande känsla i honom. Hur kunde far ha dött på ett så märkligt sätt? Något stämde inte.

Framtiden verkar dessutom lika kall och ogästvänlig som vinternatten omkring honom. Hopplösheten börjar krypa in, än så länge vet Gabriel inte att hans öde kommer att förändras dramatiskt. Två besynnerliga och starka kvinnor kommer att träda in i hans liv och vända upp och ner på allt.

Blodsband är en gripande roman om 1600-talet som utspelar sig i det då ännu ödsliga men för det svenska riket allt viktigare landskapet Österbotten, samt i rikets huvudstad Stockholm. Boken följer Gabriels dramatiska resa från det fattiga torpet till en tid då livet visar en mer välvillig sida. Genom Gabriels ögon får vi en levande skildring av livet för tusentals liknande pojkar i det svenska riket för 400 år sedan. Det var en tid då samhället var strikt uppdelat i klasser, kyrkan hade ett järngrepp om folket och där den fattigaste drängens eller pigans öde var att obevekligen underkasta sig husbondens nycker.

Botnia-Quiz tar dig hela vägen runt Bottniska viken på 480 frågor. Vad känner vi till om varandra på varsin sida om viken?Frågorna tar dig över land, strand och ut på havet, genom Österbotten och Västerbotten, Kvarken, Bottenviken och Bottenhavet. På vägen besöker vi bland annat Luleå, Sundsvall, Uleåborg, Umeå och Vasa. En frågesport i båten, hemma, i bilen och på sommarstället.Frågorna handlar om kända personer och näringar. Om kultur, fritid och sport. Om natur och sjöfart. Om hamnar och krogar. Genom historien till dagens liv och politik.

I Sverige gäller de bland annat Västerbotten, Norrbotten, Kvarken, Bottenviken och Bottenhavet, och på vägen besöker vi bland annat Luleå, Piteå, Gällivare, Sundsvall, Umeå och Kiruna.

Det finns roliga, troliga och otroliga svar.

Min pappa är verkligen världens bästa. Han är snäll och bryr sig alltid om mej. Han leker med mej i parken och vill alltid lyssna när jag sjunger.

Men ibland kan han bli trött och stressad, till och med lite irriterad. Mamma säger att jag får vara med pappa bara ”då han mår bra”, för pappa är ”inte riktigt som andra pappor”.

Min pappa är världens bästa pappa är en barnbok som ger perspektiv på psykisk ohälsa hos en förälder. Författaren Tiina Vesterlund skrev berättelsen som en del av sorgearbetet efter sin biologiska pappas bortgång, men tanken på att det kunde bli en barnbok föddes flera år senare. Tiina har mött en del fördomar kring psykisk ohälsa och sjukdom, eftersom hon själv kämpat med utmattning och hennes biologiska pappa hade schizofreni. Hon hoppas att debutboken kan hjälpa till att minska stigmat kring psykisk ohälsa och vara ett hjälpmedel för familjer i en dylik situation.

Boken är illustrerad av konstnären Tanja Aumanen och ges ut i samarbete med Psykosociala förbundet i Finland.

Vad är viktigt i livet? Hur klarar man sig genom motgångar och livssorger? Hur lyckas man med det man älskar mest?

När journalisten Kaj Kunnas upplevde en svår period i sitt liv visste han att det var dags att göra något nytt. Kunnas sade upp sig och har sedan dess fokuserat på egna projekt. Ett av dessa resulterade i en serie djupgående samtal med intressanta finländare, både mer och mindre kända, även i Sverige och internationellt.

I Samtal om livet bjuder Kunnas läsaren på fjorton gripande, djupa och inspirerande samtal, om värderingar, överlevnad, förebilder, förlust, förändring och rädsla.

I boken samlas de för en svenskspråkig läsekrets mest intressanta samtalen så här långt. Med finns möten med bland andra president Tarja Halonen, hockeyprofilen Toni Söderholm, rockstjärnan Michael Monroe, skidkungen Iivo Niskanen, rättsläkaren Helena Ranta, designern Jorma Uotinen, fotbollstränaren Markku Kanerva och musikern Tuomas Holopainen från ett av Finlands största band någonsin, Nightwish.

Gasan och Bromsan är bästa vänner även om de är väldigt olika. Trots storartade egna planer för det kommande sportlovet är det barnens föräldrar som till slut bestämmer att de två vännerna ska åka på en skidresa till norra Finland.

Skidlägret börjar som sådana brukar, med nya vänner, sol, snö och skidor. Men bara några dagar in i sportlovet händer något som inte får hända. En snöstorm överraskar lägerdeltagarna under en skidtur, och på vägen tillbaka till skidcentret tappar Gasan och Bromsan bort sigt.

Det som följer är ett äventyr olikt allt de tidigare upplevt. Gasan och Bromsan hamnar i den ena knipan värre än den andra – och det är du som påverkar hur handlingen utvecklas. Genom att välja olika vägar efter varje kapitel kastas Gasan, Bromsan och du in i helt olika äventyr med spöksoldater, varulvar, häxor, schamaner, ruskiga oväder och mycket mer.

Till skillnad från den förra boken i samma serie, Ett sanslöst spännande sommarlov, där allt började ganska lugnt för att sedan spåra ur, startar Ett spökligt skrämmande sportlov med full fart. Därefter är det upp till läsaren att välja rätt bland de olika vägarna för att försöka hitta tillbaka till tryggheten. En bok för nyfikna 9–14-åringar.

Vi lever i en svår tid – en tid av klimatkris, polarisering, krigshot och en svårnavigerad vardag. Framtidstro är viktigare än någonsin – men vad betyder det att hoppas? När tillvaron sviktar, i privatlivet eller världspolitiken, hur gör man för att inte bara krypa ihop och dra sig undan?

I denna bok närmar sig Catharina Östman frågan om hopp utifrån dess motsats: misströstan, resignation och bristande tillit. I spänningen mellan hopp och förtvivlan söker hon en jordmån för det som kan bära vidare. Vad är det som behövs för att vi ska orka vara öppna och tillitsfulla när livet är svårt och omvärlden orolig?

Catharina Östman är flerfaldigt prisbelönad och har tidigare gett ut diktsamlingar, romaner och en tänkebok om inre frihet.

Av varje bok som säljs doneras två euro till The Pocket Project, en ideell, icke-statlig organisation som arbetar för att läka traumatiserade människor bland annat i Mellanöstern och Ukraina.

Genom fönstret ser jag honom – han som bor i ett litet hus i vår trädgård.

Vi vinkar ibland. Vi delar tystnader, en sång, en försiktig morgon.

Jag blåser tills det svalnar är en stillsam berättelse om att stå inför det okända – och hitta sin egen väg. Om längtan, mod och rädslan för att släppa taget om det trygga.

En bok att läsa tillsammans – för de yngre barnen och deras vuxna.

Tanja Aumanen, bokens författare och illustratör, är verksam som bildkonstnär, illustratör och lärare inom konstämnen. Hennes tidigare bilderböcker är skapade med humor och lekfullhet, men här träder en ny ton fram – lågmäld, poetisk och eftertänksam. Inspirationen kommer från egna upplevelser av hur rädslan och otryggheten ständigt växer i samhället.

Vintern 1956 återlämnar Sovjetunionen Porkalaområdet till Finland. På den före detta marinbasen finns Eduards Valdmanis nedtecknade levnadshistoria gömd.

Eduards Valdmanis växer upp i det politiskt turbulenta Lettland före andra världskriget. Han har ett passionerat intresse för små, marginella språk, vilket på randen till kriget för honom till Helsingfors. Några veckor senare är Finland i krig med Sovjet. Valdmanis utför sin egen viktiga uppgift i Finlands överlevnadskamp.

Romanen skildrar dramatiska händelser i Lettland, samt i Helsingfors och den nyländska skärgården. Eduards Valdmanis är lingvist, musiker och seglare. Seglandet och språkkunskaperna beseglar hans oblida öde. Musiken är hans tröst.

Detta är en berättelse om stormakternas kallsinniga sätt att behandla den enskilda människan och de små folken.

”En människas liv förefaller fullständigt försumbart i historiens likgiltiga och obarmhärtiga framfart. Vad betyder ett liv? Vad finns kvar till slut?”

Mottagare av Svenska litteratursällskapet i Finlands pris år 2026 ur Paul Werner Lybecks testamentsfond med följande motivering: Boken är en imponerande historisk roman om Baltikum, Finland och Porkala, om små stater, folkspillror och språkliga minoriteter. Huvudpersonens, språkvetaren Eduards Valdmanis öde visar hur svårt det är att välja rätt och styra sitt öde under krigs- och kristider. Den melankoliska berättelsen sätter djupa spår i läsaren.

Dagny Dyngbagge, Piggelina Nyckelpiga och Lennart Långhorning sitter och dricker kaffe en solig sommarmorgon, då de plötsligt upptäcker några mystiska gröna moln på himlen.

- Titta, de kommer från ruggiga bergen! säger Lennart och pekar mot horisonten.

De tre vännerna ger sig genast av för att undersöka saken. Men det visar sig att ett riktigt äventyr väntar redan på vägen. Hur kommer det att gå? Lyckas de lösa mysteriet med de gröna molnen?

Klorofyllernas dal är en bok för äventyrslystna och nyfikna 6—10-åringar.

Alla människor gör en vandring genom livet, men vissa gör den lite längre bort från där allt började. Redan som ung ville Märta Salokoski ifrågasätta den moderna världen, gå på djupet i andra kulturer och utmana sina egna fördomar. Berikande vistelser i Amerika, Afrika, Ryssland och Pakistan ledde henne snart mot en ny världsbild, och slutligen till valet att konvertera till islam. Resultatet blev en helt ny världssyn, öppenhet och förståelse för det som finns någonstans där fjärran, men som vi har mycket att lära oss av.

I sina memoarer söker Märta Salokoski ursprunget till både förutfattade meningar och kulturella särdrag, och svar på varför vi tänker som vi gör. Inbjudande och ögonöppnande kopplar hon sin egen uppväxt under efterkrigstiden och familjelivet under det turbulenta 1990-talet, till vad som komma skulle. Hennes syn på den muslimska tron, historien och omvärlden kombineras med hur världshändelser såsom flyktingströmmar och 9/11 påverkat bilden av islam i världen och Finland. Det personliga för dialog med det allmänna.

Märta Salokoski är den finlandssvenska socialantropologen som rest världen runt, men också konfronterat sig själv och vårt västerländska samhälle, i jakten på svar och insikt.