Visar resultat för..."Lo"

När författaren Stig Dagerman och skådespelaren Anita Björk 1950 blir ett par är de båda 28 år och redan omsusade. Han en etablerad författare, känd för sina romaner, dagsedlar och reportaget Tysk höst, hon en stjärna på uppgång, snart efterfrågad i Hollywood. Vad som är mindre känt är att han nu har problem att skriva. 1951 får de en dotter, men de kan inte gifta sig förrän 1953. Anitas enkla bröllopsring bär inskriften ”Himlen nära”. Anita har då nått internationell ryktbarhet, medan man fortfarande väntar på en ny Dagermanroman. Den kommer, lovar Stig. Ett år senare får ett chockat Sverige veta att Stig Dagerman hittats död i sitt garage.

Lo Dagerman var länge tveksam till att tala om sina föräldrars ”konstnärsäktenskap”. Vad som kunde låta romantiskt dolde ju ett trauma. Hur skulle hon kunna berätta och samtidigt värna om deras integritet? Hon lusläste personliga anteckningar, dagböcker, brev och intervjuer, för att få fram deras egna röster. Så att Stig och Anita själva skulle få komma till tals.

Himlen nära är en bok om konstnärskap, livskamp och kärlek, mot en bakgrund av kulturscenen under 1900-talets andra hälft. Den slutar inte med Stigs död, utan utforskar vad som följde i dess spår och ställer frågan hur man håller en skapandeprocess levande.

I år skulle Stig Dagerman (1923–1954) och Anita Björk (1923–2012) ha fyllt 100 år.

Denna kärleksroman, som Ivar Lo-Johansson betraktade som sin egentliga skönlitterära debut som författare, skrevs redan 1929, men gavs av privata hänsyn inte ut förrän tre år senare. Först då avslutades det verkliga kärleksförhållande som tar en sådan fiktiv ände med förskräckelse i romanen.

Höstens klassiker från Albert Bonniers klassikerserie rymmer fyra svenska genombrottsromaner från 1900-talet.

En hisnande kärlekskarusell i Venedigs vackraste miljöer!

Venedigs mest eftertraktade singel, Lucia Trevisan, har just fått sitt livs kyss på en maskeradbal. Om hon bara visste vem det var som dolde sig bakom masken? Som barn förlorade hon sina föräldrar i en tragisk olycka – och hennes elvaåriga ansikte hamnade på förstasidorna i hela Italien. Sedan dess har Lucia alltid varit l´Orfana, den föräldralösa. Nu, många år senare, lever hon ett tillbakadraget liv med fokus på att driva sina föräldrars språkskola.

När skolans framtid hotas måste Lucia kliva fram i ljuset och möta livets alla sidor: ett hisnande möte med en anonym främling, en ny granne som är lika irriterande som oförskämt snygg, men också en glittrande maskeradbal. Kan Lucia rädda både skolan och sitt hjärta? Eller kommer Venedigs mest kända singel att drunkna i sin längtan och sina hemligheter?

JENNA LO BIANCO är en australiensisk författare och lärare, och en sann italofil. Hon bor i Melbourne men hennes hjärta och själ hör hemma i Italien.

"Lättsamt underhållande och skildringen av Italien är idyllisk och målande - en trevlig läsupplevelse." Betty Andersson, BTJ

Matthew måste gifta sig för att laga den trasiga relationen med sin far och säkra sitt arv.

Sarah försöker undkomma det oupphörliga ringandet från sin biologiska klocka. 

Med ett vattentätt äktenskapsförord i resväskan flyttar det nygifta paret till Florens för att uppfylla villkoren för släkten D Adamos arv. Vad de inte vet är att det finns ytterligare en möjlig arvtagare.

JENNA LO BIANCO är en australiensisk författare och lärare, och en sann italofil. Hon bor i Melbourne men hennes hjärta och själ hör hemma i Rom.

/LÄTTLÄST/

Adrian vet inte vad han ska göra med sitt liv. Han tar olika slags arbeten och läser mycket. Adrian kommer från landet. Men i mötet med staden förändras han.I klassikern Kungsgatan beskriver Ivar Lo-Johansson livet i Stockholm på 1920-talet och vad människorna gör för att kunna bo kvar i staden.Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson är bearbetad till lättläst av Johan Werkmäster. Susanna Alakoski har skrivit förord.

Lättlästnivå: 4(1 är lättast och 6 svårast)

I skolan lär sig Lo och vännerna massor om odling. Men när Lo ska odla hemma försvinner plötsligt alla rädisor! Vart har de tagit vägen? Missa inte den spännande upplösningen på rädismysteriet.

I den nya bokserien om Lo med vänner, är äventyret blandat med fakta för den lilla händiga. Boken innehåller därför en steg-för-steginstruktion om hur du odlar smörgåskrasse, solros och rädisa.

Godnatt, jord (1933) fick det sociala mörker som omgav statarna, vårt lantarbetarproletariat, att rämna. I dess obarmhärtiga ljus kunde man äntligen se hur stort förtrycket och armodet var. Rykande av verklighet skildrar romanen statarnas liv på ett gods i Sörmland – vardagsslit och fattigmiljöer, kuvad längtan och okomplicerad glädje. Ur det myllrande kollektivet framträder en rad enskilda människoöden med förunderlig närhet. Omkring dem alla doftar det sörmländska landskapet, lummigt av ekar, prunkande av vallmo. Den var 30–talets första statarroman.

Godnatt, jord är också den första och stilbildande av arbetarförfattarnas självbiografiska romaner – en berättelse om barndomens oändliga äventyr och ungdomens revolt. Godnatt, jord är både som socialt dokument och förblivande dikt en av de viktigaste böckerna från förra århundrade.

När Ivar Lo-Johansson dog 1990 efterlämnade han ett verk av enastående bredd och omfång.Han föddes i en släkt som under generationer hade varit lantarbetare på Södertörn i Sörmland. Efter en tid på folkhögskola och en rad olika kroppsarbeten i Stockholm, Frankrike och andra länder blev han författare.Hans första böcker var resereportage, men i det tidiga 30-talet återvände han till sin ursprungsmiljö och började skildra de svenska statarnas liv och arbete. 50-talet ägnade han åt en serie självbiografiska berättelser i åtta delar. Ett annat block i hans stora produktion är den s k passionssviten: novellböcker grupperade kring sju olika passioner och laster. I sjuttioårsåldern samlade han sig till sitt sista stora verk, en memoarserie i fyra band, inledd med Pubertet och avslutad med Frihet 1985, då författaren var över åttio år.Till hundraårsdagen av Ivar Lo-Johanssons födelse 1901 utges tre av hans mest lästa böcker.

Krönikor kallade våra äldsta historiska författare sina mer eller mindre litterära skildringar av de svenska kungarna, och En krönika kallas denna boks berättelser om furstar från Gustav Vasa till Karl XII. Det är fullt logiskt att Ivar Lo-Johansson, som förut skrivit om statarna och om arbetarna, om helgon och prostituerade, om tjuvar och bödlar och allsköns patrask, till slut också skrev en hel bok om furstarna. Det är demokratiskt att räkna också kungarna till mänskligheten, utan dem skulle författarens samhällsbild inte stå färdig.

Furstarna är, både genom sin kraftfulla konstnärliga gestaltning, sin djupa förtrogenhet med vår svenska historia och sin förmåga att nå fram till en bärkraftig och levande människotolkning långt bortom den förstenade historiesynens schabloner, ett av de märkligaste verken i Ivar Lo-Johanssons författarskap.