Visar resultat för..."Mandatus"

Vi följer Tilda från tidig barndom till livet som hustru på ett krävande, avsides kronotorp. Hon gick tillsammans med sin familj igenom mycket men behöll ändå humorn, livskraften och nyfikenheten långt upp i åren.

Vi for åt skogen som fåglarna är resultatet av en grävande folklivsforskning med främsta syfte att söka kvinnornas berättelser, men även att levandegöra hur livet gestaltade sig för kronotorpare och andra i en liten lappländsk by under hundra år.

Vi var ute och seglade i tre månader varje sommar under tio år. Vi gick från Umeå den yttre vägen via Kielkanalen, Engelska kanalen, Biscaya och in genom Gibraltar till Medelhavet den första sommaren, 3200 sjömil – nästan 600 landmil.

Vi seglade i Medelhavet under sju somrar och besökte Spanien, Italien, Grekland, Turkiet och Kroatien.

Hemfärden gick via Europas floder och kanaler från Port Napoleon i södra Frankrike till Travemünde vid Tyska Öster­sjökusten, 200 landmil och 180 slussar, för att den sista sommaren återvända hem till Umeå.

Jag vill på ett enkelt sätt beskriva hur det kan vara att kasta loss och ge sig ut på ett äventyr. Man klarar mer än man tror. Det känns som en rikedom att tillsammans ha upplevt och bära med sig minnen från dessa tio år. Boken är skriven på ett sätt så att både seglare och icke-seglare förhoppningsvis skall ha behållning av den.

Kvinnor i Holmsund & Obbola är en lokalhistorisk skildring av kvinnors ofta osynliggjorda, men avgörande, betydelse i två kustsamhällen med en rik och föränderlig historia. Holmsund och Obbola har genom årtiondena genomgått flera administrativa ombildningar – från Umeå socken och landskommun till egna kommunala former och slutligen införlivandet i Umeå kommun. Parallellt med dessa förändringar har kvinnors arbete, engagemang och ansvar burit upp vardagsliv, föreningar, näringsliv och sociala sammanhang.Boken är uppdelad i två kapitel, ett för Holmsund och ett för Obbola, med likartad struktur där kvinnorna presenteras utifrån sina verksamhetsområden. Här tecknas en bred och nyanserad bild av kvinnors insatser inom så många fält som möjligt – från det vardagsnära till det offentliga och organiserade.Urvalet av porträtterade kvinnor är delvis beroende av tillgängligt källmaterial: arkiv, litteratur och inte minst muntliga berättelser från informanter. Därför gör boken inga anspråk på att vara heltäckande. Tvärtom påminner den om att det funnits – och finns – tusentals kvinnor vars betydelse varit minst lika stor som de som här träder fram. Arbetet står i dialog med tidigare skildringar av bygdernas historia och inspireras av såväl lokala krönikor som tidigare litteratur.Resultatet är en viktig och eftertänksam bok om minne, plats och kvinnors roll i det lokala samhällets historia.

Bindning: LimhäftadOmfång: 264 s.Utgivningsår: 2025ISBN 9789190072103

Frågorna är många när man som ledare arbetar med rörelse och idrott. Fem lärare delar med sig av sina erfarenheter i en bok som förenar teori och praktik. Att hela tiden utvärdera sitt arbete och ompröva det är grunden.

Författarna förmedlar en syn på barnen och ungdomarna som innehåller ömsesidig respekt, lekfullhet och fantasi. Boken tar upp rörelsen ur ett teoretiskt perspektiv och ger en mängd tips på aktiviteter för alla åldrar i olika miljöer.

Denna bok är ett läromedel för gymnasieskolans elever. Passar utmärkt för barn- och fritidsprogrammet. En kursbok för de utbildningar och kurser där rörelse och idrott ingår. En idébok för förskola och skola. En rörelsens och idrottens handbok utan slut... Övningar och metodik i samma bok.

I slutet av 1940-talet etablerades en helt ny typ av verksamhet i Södra Lapplands fjällvärld. Ett företag som inte bara skulle ägna sig åt uppköp av lokala råvaror utan också förädla dessa.

I början handlade det främst om fjällfisk, om hjortron och om olika renprodukter. Företaget etablerades i byn Dikanäs, långt från de stora allfarvägarna, och dess namn blev därför Dikanäs Fjällfiskkonserver.

Det är nu snart 40 år sedan företaget upphörde men fortfarande lever minnet kvar hos många. Bland de som saknar minnen av verksamheten är det ändå många som känner till Dikanäs. Det kan kanske bero på att deras familjer, vänner eller andra skrev efter de lappländska godsakerna som företaget producerade och levererade över hela landet.

Fjällnatur på burk är historien om företaget och människorna som arbetade hårt, ibland i motvind, men som lyckades ta tillvara fjällens finaste råvaror och samtidigt sätta sin by på kartan.

Denna gripande skildring tar oss från de västerbottniska skogarnas tystnad till Långholmens fängelses mörka korridorer. Författaren väver samman historiska fakta och personliga berättelser för att belysa de långvariga effekterna av en tragisk händelse som ekar genom generationer. Vi följer mördarens familj, där varje medlem bär på en hemlighet och en historia.

Berättelsen är en fascinerande blandning av mikrohistoria och kriminalroman, där det personliga möter det allmänhistoriska. Genom att granska enskilda öden och lokala miljöer, blåser författaren liv i det förflutna och ger en mer rättvis bild av den historiska verkligheten.

Håknäsmördaren på Långholmen är inte bara en berättelse om en mordgåta. Det är en djupt mänsklig skildring av sorg, förlust och de outplånliga spåren av våld. Denna bok är en hyllning till de många osynliga historierna och ett försök att förstå och bevara minnen som annars skulle gå förlorade i tiden.

Gunnar Sjöberg är född 1955 och bosatt i Umeå. Han är filosofie doktor i Pedagogiskt arbete och docent vid Umeå universitet. Vid sidan av de akademiska texterna är den här boken hans första mer personliga text. Efter dryga tio års efterforskningar och skrivande presenterar han en mörk släkthistoria och de följder den fick för en lång rad människor, inte minst hans farmor Emma Kristina Sjöberg.

Det är femtiotal och i den myllrande hamnen i Durban stiger en ung kvinna ombord på ett fartyg som ska ta henne till London. I hennes inre rör sig minnen från Koreakriget - fragment av erfarenheter som gång på gång träder fram, och som får henne att fundera över sin egen identitet, vad kriget har gjort med henne och vilka vägar som nu står öppna.På samma fartyg befinner sig kapten John, vars tankar upptas av erfarenheter från finska vinterkriget och i matsalen håller kejsare Haile Selassies personlige lejonskötare hov.Pälsen från Asmara är lika mycket en passage genom världens stora händelser som en social scen där samtalen fördjupas och samvaron bubblar tillsammans med champagnen, som verkar flöda utan slut. Människor från skilda kontinenter möts i fartygens salonger, och mellan gnistrande glas och Atlantens vågor utspelar sig ett kalejdoskop av berättelser.May Nilsson är född i Halmstad och har sedan många år sin hemvist i Stockholm. Hon arbetar idag som privatpraktiserande psykoterapeut och är publicerad i välrenommerade internationella tidskrifter. I sitt arbete har hon under lång tid fördjupat sig i frågor om identitet, relationer och människans inre liv - teman som också präglar hennes skönlitterära författarskap. Pälsen från Asmara är hennes första roman.

Bindning: LimhäftadOmfång: 216 s.Utgivningsår: 2025ISBN 9789190072066

Växter har funnits i miljontals år men spåren efter deras tidiga levnad är få. Vi har endast glimtar av hur de brett ut sig och anpassat sig till jordiska förhållanden. Denna bok vill belysa deras särart i organismvärlden och skildra några faser i deras evolution.

Marianne Rasmuson är professor em. i genetik vid Umeå universitet och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien.

Flickan söker värme skriver för att förstå varför hon fryser

frågorna fräser som bubblor från underjorden som levande väsen

hon vill inte längre vara osynlig som en klänningsfåll

En ny diktsvit av Britta Stenberg.

"Stenberg fångar i dikterna centrala ögonblick i flickans liv, som när kvinnan med röda klackskor dyker upp och förklarar att hon är flickans biologiska mor. Familjerelationer är centralt tema i Stenbergs bok och flickan söker, medan hon växer upp, svar på varifrån hon kommer. Poeten skildrar skickligt med få ord relationer, personligheter och miljö. Språket drar stundtals åt det dialektala, vilket ger färg åt berättelsen snarare än att försvåra förståelsen. Britta Stenberg debuterade som poet 1992 och har även skrivit noveller och romaner. Med I skogen finns bara ögonblick visar hon att hon behärskar diktkonsten." - Catharina Bergman om I skogen finns bara ögonblick, BTJ, 2025.

”... Britta Stenberg, öppnar avgrunden eller himmelriket med samma känsla för den dramatiska effekten som någonsin Edgar Allan Poe.” - Jan-Olov Nyström om Eldfåglar

”Författaren väver ihop Olgas tankar och minnen med bybornas öden till en suggestiv skildring av längtan, kärlek, vrede, politik och lögner. Det är en oerhört imponerande berättelse om hur ensamheten kan göra en människa tydlig inför sig själv, men också om hur storpolitiken krossar människors kollektiva vardag. Språket är visuellt, suggestivt och njutningsfullt ...­ ­Helhetsbetyg: 5.” - Ylva Floreman, BTJ om Kvar

”Lyssna på de stämmor som vibrerar bakom bokstäverna så träder en allmängiltig existentiell berättelse fram. Det är en poetisk hyllning till livet, kärleken och det västerbottniska landskapet och dess invånare.” - Liselotte Engman om Kristus i berget

”... Jag undrar om inte Britta Stenberg med sin undertext lyckats med det svåra aktstycket att fånga en bit av den norrländska tystnaden.” - Västerbottens Folkblad, Annika Burholm om Pigdrömmar

Kraschen blir början på en lång och svår sjukdomsperiod, när Katarina gång på gång söker vård utan att få hjälp. ”Det är nog bara lite stress”, säger läkarna samtidigt som Katarina blir allt sämre. När hon till sist blir korrekt diagnostiserad med utmattningssyndrom, är hon så sjuk att inget i livet längre fungerar. Vården står också handfallen. Hur botar man detta? Vad beror det på? Och går det ens att bli frisk? Katarina börjar söka sin egen väg tillbaka till hälsa och ett nytt, hållbart liv.

När dimman lättar är en personlig och gripande berättelse om hur det är att drabbas av utmattningssyndrom. Den vänder sig både till dig som själv insjuknat, till dig som har en drabbad i din närhet och till dig som arbetar i vården. Här hittar du både konkreta fakta om det som blivit en av nutidens största folksjukdomar, samt igenkänning, inspiration och hopp. Det går att komma tillbaka – man behöver bara hitta sin egen rätta väg.

Syftet med denna bok är att visa hur kvinnor varit delaktiga i skapandet av de samhällen där de levt och verkat. De kvinnor som presenteras i boken är tämligen slumpmässigt valda efter att ha tagit del av relevant litteratur, arkivmaterial och intervjuer med efterlevande släktingar. Även om författaren försökt visa på bredd och mångfald gällande kvinnors arbetsinsatser är det svårt att göra full rättvisa bland annat åt alla de kvinnor som har skött om sina familjer, detta obetalda och till synes självklara arbete. Byarna och kvinnorna är många och urvalet med nödvändighet begränsat. Så finns till exempel endast enstaka exempel på frikyrkliga sammanslutningar som skapat ramar kring många människors liv inom kommunen. Det finns också ett föreningsliv som endast sparsamt kommenteras. Med detta sagt: hoppas att de miljöer som beskrivs och det urval som gjorts kan spegla kvinnors liv och arbete inom Storumans kommun.

Bindning: LimhäftadOmfång: 151Utgivningsår: 2023ISBN 9789189316485

Det här är en berättelse i ord och bild om hur min far Per-Olof och hans bror Manne Olsson får tillgång till en glasplåtskamera i september 1923 och hur de sedan använder den för att dokumentera vad som händer på gården och i trakterna däromkring. Kameran hade ursprungligen ägts av den mångkunnige Jon Jonsson i Vallbo, mera känd som Lappkungen. Efter hans död 1909 hamnar den hos taxiägaren Oskar Sundqvist i Undersåker som förmedlat den vidare till Oskar Millgårdh. Det här har Oskars son Olle berättat om i sin skrift Anteckningar om Oskar.Berättelsen fortsätter sedan 1928 med att Per-Olof köper sin första egna kamera, nu av en modernare typ, en Stölma Sport 6x9, som laddas med rullfilm. Tyvärr stjäls den några år senare i samband med en Lappmässa i Vallbo och under några år kommer den gamla kameran åter i bruk. Den tredje kameran, en enkel svart lådkamera, fanns fortfarande kvar i mitt barndomshem i Undersåker på 50-talet. Den började förmodligen användas på 30-talet.De gamla glasplåtarna och filmnegativen utgör den bildmässiga utgångspunkten för det här arbetet.Platserna där bilderna är tagna täcker in ett område från Undersåkers kyrka i öster till Handöl i väster och från Helgesjövallen i norr till Vallbo i söder.Hans Millgård växte upp i Undersåker, Studerade i Uppsala, utbildade sig till bibliotekarie i Borås och kom sedan att arbeta i Vänersborg, Halmstad och hamnade slutligen i Umeå där han arbetade med information, programverksamhet och utställningar. När biblioteken digitaliserades och skapade egna websidor bidrog han med kåserier, artiklar i olika ämnen och lästips.Som pensionär har han tagit sig an farsarvet som nu resulterat i den här boken. Han har också bidragit med två artiklar i Undersåkers socken, förr och nu: ”Erland Jonsson, målaren som inte ville ställa ut” och ”Från tramporgeln och pianot till den stora kyrkorgeln: om att förverkliga en dröm. En text om Per-Olof Millgård”. Den senare utgavs också i separat form med utökad text och fler illustrationer 2020.

Bindning: Danskt band (limhäftad med flikar)Omfång: 122 s.Utgivningsår: 2025ISBN 9789190072028

Gunnar Lundin inledde sitt författarskap 1971 med romanen Tidig frukost, vilken har följts av flera diktsamlingar och aforism- och essäböcker. Detta är hans fjortonde tillika första verk sedan den hyllade I rörelse-trilogin (2004–2007).

I Tills vidare fortsätter Gunnar Lundin sin undersökning av människan i moderniteten. Det poetiska inslaget finns med som ett viktigt sätt att få insikt.

"Inte ett ord för mycket i Gunnar Lundins aforismer", löd rubriken till Peter Handbergs recension i DN av I rörelse. Denna språkekonomiska precision har varit ett signum sedan debuten, som fick Olof Lagercrantz att tänka på den unge Ekelöf.

Myren är inte särskilt vacker, men lockande. Särskilt för flickan i huset närmast myren, huset som ligger skönt beläget högst upp i byn och har en milsvid utsikt.

Flickan har att hantera sina föräldrar, och vad de vill med henne är inte helt lätt för ett barn att förstå. Med tanke på vad de ibland utsätter henne för.

I huset levde en gång en kvinna, Sara, och flickan känner att Sara, som nyss har dött, vill henne något. Hjälpa henne rent av? Liksom den brännskadade pojken vill det, en fattig getapojke som dog för länge sedan. Han föll som spädbarn in i elden, och hans ansikte är till hälften svart och förkolnat.

Mamma Anna för pennan och försöker beskriva sitt liv, och komma sig ifrån det. Hon är litterärt begåvad. Pappa Christer vill mest av allt slita pennan ifrån henne. Han hatar orden. Och in i detta drama kommer Alvar, som ser vetenskapligt på myren, och kände Sara.

"Jag, Anna, vill gå vidare nu" är Carl Axel Gyllenrams fjärde roman. Hans senaste, "Libido" (2011), utspelar sig på sanatoriet i Hällnäs. Även denna roman har sin handling förlagd till trakterna kring Vindeln i Västerbotten. Det är tydligen en trakt mättad av berättelser. Det behövs bara någon som fångar upp dem. Som hör vad som viskas. Till och med vad myren viskar i sommarnatten.

Boken vänder sig till speciallärare och specialpedagogutbildningen, förskollärarutbildning och all övrig lärarutbildning. Vidare vänder boken sig till kommunutbildningar/-kurser för boendepersonal och assistenter, samt föräldrar, skolpolitiker, skolledare och andra intresserade inom området.

Gun Stenmark är utbildad lågstadielärare, speciallärare och tal­pedagog. Hon har även under femton år arbetat som universitets­adjunkt på Umeå universitet, Institutionen för Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.

Äntligen har jag som författare fått tiden, det är min tur att summera min och min sons hittills 38-åriga samvaro. Att få följa sin son på så nära håll är som att åka berg- och dalbana. Det är ett växande och lärande hela tiden!

Jag bara måste få dela med mig av detta. Min son har lärt mig så mycket om LIVET!

Tack min kära son! Gun Stenmark

Hon berättar om livet i finska Karelen i slutet på 1800-talet och hur det gick till på en prästgård i den lilla byn Markova. Vidare om livet för en skolflicka i Tartu (Dorpat) åren före och efter den ryska revolutionen och när Estland blir självständigt. Man får bekanta sig med ett myller av släktingar och vänner men också med tidsandan och storpolitiken.

Karin Jaatinen beskriver målande om sitt möte med den ryska dissidenten, operasångaren Leonid Sibirzeff, deras bröllop och konstnärsliv i Tallinn (Reval) i början på 1920-talet, deras flytt till Sverige och att börja om med två tomma händer. Det blir skilsmässa och Karin stakar ut sin egen väg. Man får sedan följa hennes liv som husfru i ett antal svenska familjer – hon har en son, Toivo som växer upp och hälsar på så fort det finns möjlighet. Karin Jaatinen skriver med värme, detaljerat om allt som kommer i hennes väg, såväl framgång som motgång klaras galant!

Innehåll: Förord av Mikael Sibirzeff Familjerna Jungman och Jaatinen Livet på prästgården i Markova Livet i Dorpat under de första skolåren Livet i Dorpat under den ryska revolutionen Estland blir självständigt Leonid Sibirzeff hyr ett rum under artistnamnet ”Leo Kassis” Bröllop och konstnärsliv i Reval Familjen Sibirzeff emigrerar till Sverige Gräl, splittring och skilsmässa Syster Dagy skaffar jobb åt Karin i Finland Sju viktiga år på Brucebo Husmor på Storholmen Livet hos familjen Bråthén under krigsåren i Trollhättan Hos familjen Save i Helsingborg Caroline Nyborg i Norrköping hälsar Karin och Ria välkomna Solbad var inte att tänka på hos familjen Engberg i Kristianstad Leonid bjuder in Karin, Toivo och Sally till en minnesvärd jul i Göteborg Svärmor lämnar de nygifta och reser till den anrika familjen Gilby i London Hos Ernst Salén på Birger Jarlsgatan 2 Slutord Ortsregister Personregister