20TAL – serie

På omslaget till 20TALs allra första nummer blickar poeten Ellen Nordmark ut mot horisonten, iklädd textilkonstnären Elmina Ekmans storslagna mantel. Det är sent i världen, men det spirar också i vår tid. Nya röster är på väg för att träda ut och formulera vad de ser och vill förändra. När tidskriften är på väg in i sitt femte decennium samlar 20TAL unga poeter och prosaister i det 144 sidor tjocka numret »20-talisterna«. »Allt som en gång tedde sig slutgiltigt blir ständigt omvandlat«, citerar den till hösten romandebuterande Hanna Johansson ur Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt. I essän »Till det möjligas konst«, om 20-talet och den nya tiden – som verkligen blev en ny tid – reflekterar hon över människans och världens dolda potential. I 20TAL nr 1 vill vi lyfta fram denna potential bland 2020-talets nya röster, och även diskutera möjligheterna och bristerna inom den offentlighet de kommer verka inom. Bland numrets medverkande författare märks många olikartade röster och perspektiv. Mimounah Almas lyriska prosa utgör en minnesresa som följer jagets sökande efter sina rötter. Hos Kristoffer Appelvik Lax queera metafysik möter vi ett andlöst famlande efter något som kanske inte går att sätta ord på. Poeten Nicole Charro gestaltar med skärpa och direkthet mellanförskapets uttryck på arbetsplatsen och i konstvärlden. Henry Songs iakttagande poesi dröjer vid vardagens små betänkligheter, och reflekterar över olikheter. Numret avslutas med en novell av Anna Lundvik, där en hembygdsförenings återuppförda kolmila fungerar som en pyrande katalysator. Vidare möts kritikern Victoria Greve och poeterna David Zimmerman och Ellen Nordmark i ett samtal om vilka utmaningar och erövringar som väntar den svenska litteraturen framöver. Essäisten Agri Ismaïl diskuterar den aktuella frågan om vems röster en författare egentligen får skriva med. En AI-diktare tolkar Elis Monteverde Burraus poesi, vilket belyser hur poesi kan skrivas och läsas i framtiden. Frågan fördjupas ytterligare i en av numrets essäer, »2020-talets hyvelbänk«, av forskaren Julia Pennlert. I ett samtal om konst och aktivism möter Fanny Wendt Höjer den mexikanska perfomancekonstnären och transaktivisten Lia García på Zona Macos konstmässa i Mexico. I »20-talisterna« introduceras även två av samtidens unga starka internationella poeter. Den ryska författaren Galina Rymbu presenteras i en kortessä av Ida Börjel och med dikter i översättning av Mikael Nydahl och Ida Börjel. Författaren Elisa Gabbert, från USA, medverkar med en essä och långdikt i översättning av Clemens Altgård.

När Anne-Marie Berglund gick bort den 6 mars 2020 efterlämnade hon en skatt av prosa, poesi och essäistik som har inspirerat många inom den svenska litteraturvärlden, men som aldrig riktigt nådde de stora läsarskarorna. Från debuten med diktsamlingen »Luftberusningen« (1977) till hennes sista bok, »Breven till mamma« (2005), utforskade Berglund livets relation till skriften. I en minnestext i Svenska Dagbladet beskrev Kristoffer Leandoer henne som »en av samtidslitteraturens få romantiker« som tog en »traditionellt manlig karaktär, vagabonden som strävar fritt från äventyr till äventyr, säng till säng, och undersökte vad som hände när dennes frihet gavs kvinnliga förtecken.« 20TAL nr 2, »Anne-Marie Berglunds uppror«, är ett helt nummer tillägnat Anne-Marie Berglund, med aldrig tidigare publicerade dikter och noveller av författaren. Kristoffer Leandoer, Anneli Jordahl, Eva Ström, Jonas Ellerström och Ana Valdés medverkar med essäer i denna hyllning till Anne-Marie Berglunds författar- och konstnärskap. I numret publiceras även unika bilder av fotografen Hideo Matsumoto, hennes sambo sedan 30 år. Vi publicerar även nyöversatt poesi av Nobelpristagaren Louise Glück. Debutant: Rebecca Sand.

»Vore dumheten inte förvillande lik framsteget, talangen, hoppet eller förbättringen skulle väl ingen vilja vara dum«, skriver författaren Robert Musil i romanen Mannen utan egenskaper. Och visst är dumhet knepigt. Vad räknas som dumhet idag? Kan konsten och litteraturen skada dumheten? I 20TAL nr 3, »Dumhet«, har vi bett skribenter, konstnärer och författare att undersöka samtida och historiska perspektiv på fenomenet och dess synonymer. Med bidrag av Göran Greider, Susanna Alakoski, Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Iris Smeds, Laila Vianden, Anna Axfors, Björn Kohlström, Vida Lavén och Kristoffer Leandoer.

20TAL nr 6, »Språk & Samhörighet«, undersöker glipor, negationer och språkets mellanrum. Om vad som kan rymmas i, mellan och bortom ett vanespråk. Hur namngivningar kan bygga världar som utesluter och osynliggör i stället för att inkludera. Men också om den kraft som ryms i språkets beståndsdelar, i den enskilda benämningen och kategoriseringen. I numret presenteras också ett block med ny poesi från Ukraina i svensk översättning, med dikter som har valts ut i samråd med den ukrainska författaren Andrij Ljubka. I numret medverkar bland andra Ann Jäderlund, Maria Hymna Ramnehill, Jonas Brun, Frej Haar, Gunnar Harding, Lotta Ilona Häyrynen, Ann Jäderlund, Kateryna Babkina, Kateryna Kalytko, Halyna Kruk, Andrij Ljubka, Oksana Lutsysjyna, Ostap Slyvynskyj, Iryna Tsilyk och Serhij Zjadan.

20TAL nr 7, »Ordets tolkar«, är ett helt nummer tillägnat översättningens konst. Etablerade svenska översättare som Mara Lee, John Swedenmark och Moa Ekbom medverkar med essäer om Anne Carson, Stéphane Mallarmé, Paul Celan, Giuseppe Ungaretti och Homeros. Poeten och översättaren Don Mee Choi medverkar med en essä om översättning och antinykolonialism, tolkad till svenska av Jennifer Hayashida och Andjeas Ejiksson. Den isländska författaren Magnús Sigurðssons text »Översättarens död« publiceras i översättning av John Swedenmark. I numret fortsätter 20TAL att introducera viktiga röster från Ukraina, den här gången med fokus på kvinnliga prosaister. Julija Iljucha och Olena Stiazjkina medverkar med prosatexter i översättning av Susanna Witt och Nils Håkanson. Henrik C. Enbohm möter Ada Limón, USA:s nya poet laureate, i en stor intervju, vilken publiceras med nya översättningar av Limóns poesi. I numrets debutantsektion introducerar vi Ellika Lagerlöf. Medverkande: Don Mee Choi, Andjeas Ejiksson, Moa Ekbom, Henrik C. Enbohm, Madeleine Grive, Jennifer Hayashida, Nils Håkanson, Julija Iljucha, Ellika Lagerlöf, Mara Lee, Ada Limón, Magnús Sigurðsson, Olena Stiazjkina, John Swedenmark, Susanna Witt.

I en tid av digitala deep fakes, autentiseringar och artificiell textproduktion är frågan om vad som är äkta mer aktuell än någonsin. »Is this real?« är något man ofta ser i flödet på sociala medier. Frågan om äkthet handlar emellertid om mycket mer än vår digitala identitet eller våra personnummer. I 20TAL nr 8, »Jag är äkta«, skriver Dan Jönsson om äkthet, digitala apor och Leonard da Vincis Salvator Mundi, Aase Berg rasar över och feg och lat lyrik förklarar varför just hennes poesi är mer äkta än annan, den engelska konstkritikern Paul Clinton skriver om den banbrytande filmregissören Stephen Dwoskin, medeltida odjur samt funktionsnedsättningens politik och estetik (översättning av Alexander Svedberg), Masha Taavoniku besöker utställningar av Sara Ekholm Eriksson och Klara Zetterholm som på olika vis uppehåller sig vid frågor om fakta och fiktion och Andrij Ljubka har skrivit en personlig reflektion om möten vid den ukrainska fronten. I numret publicerar vi nyskriven poesi av Jonas Gren och Sjón, den senare i översättning av John Swedenmark, samt nyöversatt poesi av Fiston Mwanza Mujila (signerad Elin Svahn). I numrets debutantsektion publicerar vi dikter av Artur Bagheri. Numrets omslag är särskilt formgivet av konstnären och författaren Nina Hemmingsson.

»Säg det snett«. Med dessa ord inleds vårt nya nummer. Lyrik visar på språkets föränderlighet. Queer poesi, till exempel, bryter ofta upp språkliga samt form- och innehållsmässiga normer. I 20TAL #9, »Ny queer lyrik«, tar vi fasta på hur poesin har blivit en vital tillflyktsort och ett kritiskt verktyg för personer som existerar utanför normer, såväl språkliga som personliga. Dikten leker och skevar. Läsaren bjuds in att uppleva den instängdhet som poeten känner i själva språket, och hur dikten kan bli en väg ut ur den. Medverkande: Silvana Imam, Julian Talamantez Brolaski, Beinir Bergsson, Harry Josephine Giles, Gry Stokkendahl Dalgas, Luka Holmegaard, Federico Italiano, Aris Fioretos, Fanny Wendt Höjer, Isaac Julien, Atoosa Farahmand, Ida Therén, Ester Berg, Emilia Hasselquist Langefors, Jonas Brun, John Swedenmark, Frej Haar, Jonas Arvidsson, Leonard Stenberg m fl.

20TAL nr 10/11, »Ukraina blickar framåt«, är 160 sidor med essäer, skönlitteratur, konst och intervjuer. År 2014 gav tidskriften ut en stor introduktion till Ukrainas litteratur och kultur. I 20TAL #10/11 fortsätter vi att lyfta fram den ukrainska litteraturen, kulturen och konsten. Medverkande: Viktoria Amelina, Sofia Andruchovytj, Ida Börjel, Natalia Danylo, Artur Dron, Olena Haleta, Nils Håkanson, Julia Iljucha, Britt-Marie Ingdén-Ringselle, Olena Jansson, Kateryna Kalytko, Halyna Kruk, Maksym Kryvtsov, Valentyn Kuzan, Daria Lysenko, Andrij Ljubka, Julia Musakovska, Taras Prochasko, Iryna Sjuvalova, Ostap Slyvynskyj, Vasyl Stus, Nikita Titov, Artem Tjech, Iryna Tsylik, Sofia Uggla, Susanna Witt, Oksana Zabuzjko, Serhij Zjadan m fl.

I 20TAL nr 12, »Motstånd & medmänsklighet«, består det huvudsakliga innehållet av texter som har skrivits av palestinska författare och forskare. Fokus ligger på litteraturens betydelse för Gazas utsatta civilbefolkning. Numret innehåller även essäer om översättning som globalt motstånd samt kritik av förutsättningarna för svensk opinionsjournalistik. Gästredaktör för 20TAL nr 12 är skribenten och översättaren Kholod Saghir, som har samlat viktiga palestinska röster och satt samman numret i samarbete med 20TAL:s redaktion. I texten »Kriget dödar metaforerna« skriver Saghir om hur filosofen Edward Said , i boken Culture et résistance, formulerar det som att »litteraturen tillhandahåller en kontrapunkt under aktivt förintande genom att använda berättandet, genom påminnelser om lidande i skriftlig form och genom att erinra om att vi pratar om att vara människa, inte abstraktioner […] Minnet bevaras genom de personliga berättelserna. Dessa berättelser utgör de starkaste motståndet mot historiens förnekande«. »Motstånd & medmänsklighet« innehåller texter av Asmaa Azaizeh, Zakaria Mohammed, Dalia Taha, Muhammad al-Zaqzouq, Khaled Juma, Nimat Hassan, Hind Jodeh och Ibtisam Azem. Vi publicerar också översättningar av historiskt viktiga verk, så som ett utdrag ur Ghassan Kanafanis »Tillbaka till Haifa« liksom Walid Daqqas brev, vilka författades innan han avled 2024 efter 38 år i fängelse. Poeten Ida Börjel har också samtalat med författaren Nimat Hassan – om litteraturprojekt för barn, segregation och litteraturens värde. Hela deras konversation publiceras här i Börjels översättning. Numrets texter har översatts av Kholod Saghir, Marie Anell, Jasim Mohamed, Jonathan Morén och Ida Börjel. Två essäer bidrar till att ytterligare fördjupa numrets tematik: en om översättning som globalt motstånd, översättarinfluencers och desinformation – skriven av forskaren Lisa Ehlin – samt en svidande kritik av förutsättningar för svensk opinionsjournalistik och debatt, signerad skribenten Lotta Ilona Häyrynen. Ett utdrag ur Ida Börjels kommande diktsamling Röd anemon publiceras också, med poesi inspirerad av poesiöversättningspojektet Shaerats resa till Palestina och Jerusalem. I tidskriftens fasta och numera utökade debutantsektion publicerar vi texter av Edouard Zeitoun och Hilda Kahra.

Varför liknade Mare Kandre Stig Larssons stil med »en knastrande djupfryst kanelbulle«? Är bärare av flera decennier gamla, fetthinniga glasögon verkligen de mest kvalificerade för att recensera ny litteratur? 20TAL #13, »Vara banal, bara jag«, riktar fokus mot tendenser som präglar samtidens litteratur och konst. I »Den glasklara banaliteten« efterlyser Aase Berg nyslipade glasögon för att förstå både ung poesi och samtida dagboksprosa. Hon frågar sig om litteraturen är snackig, slafsig och banal, eller vidunderlig och nyskapande. Konstkritikern Otto Ruin skriver om flera aktuella utställningar. I essän »No plot, only vibes« ser han både bra och dåliga exempel på hur konstnärer sammanväver samtidens bildflöden, genom strögoogling, hantverksteknik och konsthistoriska referenser. Men vilken skuld bär institutionerna själva för hur verken uppfattas? Poeten Aya Kanbar medverkar med en nyskriven långdikt och Hanna Nordenhök med den nyskrivna novellen »Härföraren« – om en far, en dotter och någon sorts militärisk operation. På 20TAL:s debutantsidor denna gång presenteras Lara Levin, Clara Cronhielm, Othilia Pantesi och Anna Stålhandske med skönlitteratur, porträtt och intervju.