Visar resultat för..."poeten"

Jag, en olycklig spåman” oavbrutet fascinerande läsning. Sandén kan 1600-talet innan och utan och lyckas pedagogiskt vägleda läsaren genom Stockholms bakgator. Dessutom skriver hon med lyster.

Aftonbladet

Författaren rör sig otvunget mellan tider, platser och skeenden.

Axess

1600-talspoeten Lucidor den olycklige var redan under sin livstid känd och omtyckt för sina fyndiga och kvicka visor och dikter. I dag känner vi honom som en av Stockholms trubadurer och Bellmans föregångare, som upphovsman­nen till den sorgesamma men livsbejakande visan ”Skulle jag sörja då voro jag tokot”. Känd är han även för att ha hamnat i fängelse för en bröllopsdikt och för att en tidig gryningstimme ha avlidit i en våldsam drabbning, ungefär som han själv hade förutspått, bland bänkar och bord inne på en av Stockholms många vinkällare.

I dag finns inga kända avbildningar av Lasse Johansson Lucidor. De biografiska uppgifterna är därtill få. Men hans korta och turbulenta liv gjorde avtryck i den svenska histo­rien, och frågorna lever kvar om vem den begåvade poeten egentligen var.

I Jag, en olycklig spåman placeras Lucidor i sitt histo­riska sammanhang – samtidens kulturella föreställningar om våld, ära, lycka och poeternas villkor – som fördjupar bilden av honom, av stormaktstidens Sverige och westfaliska fredens Europa.

Sandén lyckas levandegöra stormaktstiden beundransvärt väl och dessutom gör hon det utan att fantisera och dikta fritt. Allt är nogsamt belagt med källor.

Göteborgs-posten

kul att det har kommit en ny biografi om poeten och bråkstaken Lasse Lucidor som är en ren njutning att läsa..

Sydsvenskan

Annika Sandén har djupa kunskaper om stormaktstiden. I Jag, en olycklig spåman skildrar hon Lasse Lucidor och hans tid. Fascinerande läsning..

Dagens Nyheter

I berättelsen om Kent Andersson möter vi en folkkär människa, en slagfärdig estradör, som engagerade sig i samhällsfrågor. Han deltog på 60-talet att förnya dramatiken i Norden, genom trilogin: Flotten, Hemmet, Sandlådan. Medverkade också i filmer, TV-program, skrev och spelade revyer. Han blev 72 år. Biografin innehåller rikligt med fotografier och dikter.

KENT ANDERSSON växte upp med sex syskon i en omodern lägenhet på 32 kvadratmeter i Rambergsstan på Hisingen. Efter kringflackande år med jobb på fabrik och som sjöman hittade han till teatern, den s k gruppteatern på 60-talet. Han spelade också klassiska pjäser som Hamlet och Tartuffe.

Berättelsen om Kent Andersson har många bottnar. Vi möter en sökande och samtidigt folkkär skådespelare. Som också var dramatiker och poet. Han hade ett motsägelsefullt liv. Med roller, revyer och sånger lyfte han på scen fram folkhemmets baksidor.

Vem minns inte dikterna, sångerna, Vingen, Slaven och WC på svalen?

Anders Wällhed, författare och regissör, som var kollega med Kent Andersson i drygt 30 år, har samlat många röster för att ge liv åt denna starkt lysande personlighet, vars röst nu varit tyst i tio år, men som många ännu minns med mycket värme och kärlek.

”I vissa kretsar var Anna Marias ointresse för skvaller, spetsar och havresoppors konsistens direkt provocerande. En del väninnor hade surnat till. De förstod sig inte på henne. Visste hon inte att intellektuella ambitioner stred mot kvinnans natur? Översätta latin, skriva vers på alexandrin – vem trodde hon att hon var?”

Poeten Anna Maria Lenngren var en centralgestalt i Stockholms kulturliv i slutet av 1700-talet, då försvarare av upplysningens ideal stångades mot starka krafter som ville strypa det fria ordet. Mästerlig i sin språkliga musikalitet slog hon igenom som poet redan i tjugoårsåldern och fick översättningsuppdrag av hovet – allt i ett Sverige där kvinnor var omyndiga och knappt tilläts verka utanför hemmet. I tidningen Stockholms Posten skrev hon kvicka satirer om sin samtid som roar än idag – mer än två hundra år senare. Hon publicerade de flesta av sina poem under anonymitet och när samhällsklimatet hårdnade gjorde hon vad hon kunde för att dölja den bildning som ansågs vara förbehållen männen. I Svenska Akademien kallade man henne ”den osynliga ledamoten”.

Ingrid Carlberg är en av Sveriges mest prisbelönta författare av sakprosa. I denna levande skildring av upplysningens Sverige låter hon den skygga men vasst ironiska Anna Maria Lenngren kliva ut ur skuggorna, se sitt Sverige röra sig från frihetstidens drömmar om mänskliga rättigheter till envälde och censur.