Bode Janzon – författare
Visar alla böcker från författaren Bode Janzon. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
Del 22 - Malmö Studies in Sport Sciences
Paragrafer, pokaler och politiska inkast: Idrottsdistriktet Värmland 1900–1940, omvärld och formering
Häftad, Svenska, 2016
362 kr
OS i Stockholm 1912 öppnade inte dammluckan för en idrottslig flodvåg i Sverige. Först från 1920-talets inledning märktes en kraftig ökning av nybildade klubbar och aktiva, och en dynamisk organiseringsfas inträdde i Värmland och på andra håll. Rörelsen förtätades i städer och tätorter och fördes ut till glest bebyggda skogs- och jordbruksbygder och gick hand i hand med en politisk vänsteropinion: ju rödare bygd, desto mer idrott. Idrotten formade en manlig massrörelse. Ville kvinnor och tonårig ungdom prova på organiserad idrott stod i princip endast gymnastik- resp. skolidrottsföreningar öppna. Tennisklubbar hämtade medlemmar ur en lokal elit, också kvinnor. Selektiva mönster styrde medlemsvärvning även i de breda lagren. Idrottens organisationskultur bar inte bara demokratiska utan även byråkratiska och legalistiska drag. Klubbar opponerade mot förmynderi och formalism. Den opolitiska hållningen till trots undgick rörelsen inte politiska konflikter i lokalsamhället. Föreningsmötet stred med styrelsen om befälet i den interna ledningen. Med 1930-talet överfördes alltmer makt till särskilda sektionsstyrelser. I det längsta hävdade styrelsen kontrollen över ekonomin. Verksamheten bar knappt sina egna kostnader. Den ekonomiska knuten löstes ofta med kommersiella sidoverksamheter eller genom krediter. Seriesystemet drev på fotbollens publika framgång och en livlig föreningsbildning. Friidrott hamnade i bakvatten och svarade med breddkampanjer och ofärdiga seriesystem. Behovet att samordna och planera säsongens tävlingsaktiviteter växte i de flesta idrotter vilket stärkte förbundens roll och position och inordnade klubbarna i ”systemet”. BODE JANZON är filosofie doktor i historia (1980). Åren 1986–1999 var han chef för Värmlandsarkiv i Karlstad, och från juni 1999 till 2008 var han landsarkivarie vid Landsarkivet i Uppsala.
Del 26 - Föreningen Bergslagsarkivs årsbok
Bergslagshistoria. Årgång/årsbok 26/2014
Häftad, Svenska, 2015
172 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Bergslagshistoria 2014 rymmer sju intressanta uppsatser som på olika sätt belyser Bergslagens historia och tradition, arbete och kultur. Stefan A. Nilsson skriver om en tvist mellan stad och landsbygd i slutet av 1700-talet. Rätten att bedriva hantverk på landsbygden var hårt reglerad och när en garvare försökte etablera sig i Östernärke agerade Örebro logarvareämbete för att förbjuda denne »fuskare« att fortsätta bedriva sitt hantverk i Asker. Domkapitlens protokoll lyfts fram av Göran Ekberg när han skriver om hur ett äktenskap av olika orsaker kunde upplösas i det tidiga 1600-talets Sverige. Bode Janzon gör nedslag i den värmländska och mellansvenska bandyn och berättar om bandynordism och en turnétrevare till Sovjet på 1930-talet. Återvändande svenskamerikanska ingenjören med Eric Esselius vid Sandvikens järnverk som typexempel är temat för Per-Olof Grönberg uppsats. Den sista september 2014 miste Sverige sin sista tillverkare av gruv- och industrilok. Med tyngdpunkt på loktillverkningen tecknar Jan Ericson här Grängesbergsföretaget GIA:s omväxlande historia under drygt 120 år. Maths Isacson försöker utifrån bondedagböcker från södra Dalarnas bergslag belysa hur villkoren under 1800-talets andra hälft förändrades för tre bondehushåll med starka band till regionens bergsbruk. Årsboken avslutas med Berith Sandes personliga reflexioner över Föreningen Bergslagsarkivs första 25 år.