Pernilla Ouis – författare

Belyser hur sexualitet tolkas, bemöts och hanteras som ett socialt problem i en svensk välfärdskontext.

Boken erbjuder analytiska perspektiv på sexualitet i professionsområdet socialt arbete. Samtidigt konkretiseras frågor om sexualitet och social utsatthet genom empiriska exempel inom tre kunskapsområden: (1) Sexualitet i välfärdspolitiken, (2) Att möta frågor om sexualitet i praktiskt socialt arbete och (3) Erfarenheter av sexuell utsatthet i relation till socialt arbete.

Sexualitet är ett mångfacetterat och komplext fält för socialarbetare att förhålla sig till. Frågor om sexualitet utgör en central del av människors liv och identitet, samtidigt som de aktualiserar och synliggör normer och stigman. Detta kan vara utmanande för socialarbetare att bemöta professionellt. Ambitionen med Perspektiv på sexualitet är att erbjuda forskningsbaserad kunskap om sexualitet i det sociala arbetets praktik.

Bokens kapitel spänner över en rad områden som på olika sätt belyser perspektiv på sexualitet, vilka är relevanta för det sociala arbetets praktik. Du kan exempelvis läsa om ungas sexuella villkor på nätet, hur professionen kan främja sexuell hälsa hos personer med funktionsnedsättning och hur man kan bemöta och fråga om sexualitet och sexuell utsatthet inom exempelvis socialtjänst. Vidare diskuteras ämnen som chemsex, sexuell hälsa hos äldre, sexuell riskutsatthet hos migranter, sexuellt självskadebeteende, sexhandel, hur lagstiftningen kring sexualbrott och synen på sexualitet förändrats över tid.

Antologin vänder sig till blivande och verksamma socionomer och till verksamma inom andra omsorgsprofessioner.

Sagt om bokenBoken är ytterst aktuell och belyser på ett mycket överskådligt sätt moderna företeelser kopplade till sexualitet, såsom digitaliseringens betydelse. Texten ger läsaren utmärkt förståelse för ämnet utifrån forskningsbaserad kunskap. De studenter och yrkesverksamma inom socialt arbete och närliggande discipliner som får bekanta sig med antologin kommer att ha omistligt stöd av texten i sin professionsutövning. Helhetsbetyg 5 av 5.Maria Fridstjerna, lektör. BTJ nr 1, 2024.

Om författarnaBokens redaktörer är Charlotta Holmström, biträdande professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, och föreståndare för Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet, Annelie de Cabo, universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet samt Pernilla Ouis, professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och biträdande professor vid Malmö universitet.

Övriga medverkande författare, som alla har mångårig erfarenhet av forskning om sexualitet, genus och socialt arbete, är: Julia Bahner, Hanna Cinthio, Nicklas Dennermalm, Ylva Grönvall, Robin Gålnander, Anna Hall, Sofia Hammarström, Sara Johnsdotter, Suzann Larsdotter, Malin Lindroth, Jack Lukkerz, Linn Sandberg, May-Len Skilbrei, Kim R. Sylwander och Linnea Wegerstad.

Att arbeta för social hållbarhet är nödvändigt då det i grund och botten handlar om vår gemensamma framtid. I Sverige är socialtjänsten en nyckelaktör i detta arbete. I den här boken diskuteras bland annat vad social hållbarhet är, kopplingen mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete, samt hur socialtjänsten arbetar med frågor som rör social hållbarhet.I boken ger forskare och yrkesverksamma praktiker initierade och konkreta exempel på socialtjänstens arbete med social hållbarhet på olika samhällsnivåer. Författarna beskriver även hur arbetet med social hållbarhet har sett ut över tid och med utgångspunkt i lagförslag och aktuell forskning diskuteras hur socialtjänstens framtida arbete med social hållbarhet kan utvecklas.Socialtjänstens arbete med social hållbarhet vänder sig framför allt till studenter på socionomprogrammet och till studerande på andra professionsutbildningar inom det samhälls- och beteendevetenskapliga området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma socionomer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den är också relevant för beslutsfattare, lärare och forskare.

Det offentliga sociala arbetet befinner sig i dag i ett tillstånd som innebär att det relationellt mänskliga, strukturella, förebyggande och lokalt förankrade sociala arbetet inte ges tid eller plats. Ett sådant offentligt socialt arbete får svårt att bidra till social förändring. Bokens författare, både forskare och praktiker, värnar ett visionärt socialt arbete som bygger på värderingar om social rättvisa och mänskliga rättigheter snarare än en organisering som bygger på värderingar om effektivisering, ekonomisering, individualisering och svenskhet. Socialt arbete - rörelse, motstånd, förändring diskuterar, ur olika perspektiv, hur viktigt det är med ett kritiskt socialt arbete i ett sammanhang där människor i stor utsträckning görs till utgiftsposter, mätvärden eller invandrare. Ett annat socialt arbete är möjligt! Boken är lämplig för studenter i socialt arbete, verksamma socialarbetare, politiker och andra som intresserar sig för möjligheten att genom socialt arbete åstadkomma hållbar förändring.

Många unga har upplevt sexuellt våld eller varit utsatta för olika risker under och efter migrationen till Sverige. Det kan exempelvis handla om barnäktenskap, att sälja sex för sin överlevnad, om människo­handel, hedersrelaterat våld eller våldtäkt. I Att möta sexuell utsatthet beskriver författarna professionellas möten med nyanlända barn och unga som har erfarenhet av sexuellt våld. Hur bör professionella i Sverige bemöta och hantera de ungas berättelser? Hur ska de agera när de möter barn som är gifta? På vilket sätt kan skolan vara ett stöd? Hur bör samverkan ske mellan olika professionella grupper?Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, omvårdnad och folkhälsa men kan också läsas av professionella som möter unga nyanlända inom olika verksamheter.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta i politiska diskussioner på kommunal, nationell och mellanstatlig nivå. Men vad innebär det? Och ur vems perspektiv?Den här boken beskriver hur social hållbarhet används inom olika vetenskapliga discipliner. Författarna avstår medvetet från att definiera begreppet men har som utgångspunkt att det i en diskussion om social hållbarhet måste finnas en vision om en bättre framtid. Ett kritiskt perspektiv på social hållbarhet innebär en strävan efter social rättvisa och inkludering.Boken består av tre delar. Den första delen tar upp social hållbarhet som teoretiskt begrepp och vision och den andra delen handlar om begreppet i förhållande till inkludering och exkludering. Den avslutande delen tar upp konkreta exempel på hur social hållbarhet kan se ut i praktiken i exempelvis skola, arbetsliv och socialt arbete.Social hållbarhet vänder sig till studerande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen, såsom socialt arbete, sociologi, utbildningsvetenskap, psykologi och statsvetenskap.

Boken diskuterar aktuella frågor om hedersrelaterat våld och förtryck utifrån aktuell kunskap, ny lagstiftning och utmaningar i praktiskt socialt arbete.

Boken behandlar hedersrelaterat våld och förtryck ur olika perspektiv. Bland annat diskuteras förklaringar till våldet, lagstiftningen på området samt koppling till religion utifrån ett professionsperspektiv i socialt arbete. Boken ger ett brett kunskapsstöd för arbetet med att förstå och hantera förtryck och våld i hederns namn.

Denna bok är den första i sitt slag som går bortom de ideologiska spänningar som präglat frågan om hedersrelaterat våld och förtryck, och presenterar i stället en bred och nyanserad kunskap riktad till dem med uppdrag att utreda och hantera våldet i sin yrkespraktik. Under 2020-talet har lagstiftningen skärpts, med bland annat nya brottskategoriseringar som hedersmotiv och särskilt hedersbrott. Vad innebär detta för praktiker inom socialt arbete?

Antologin erbjuder ny kunskap som är baserad på den senaste forskningen inom området, en kunskap som länge varit efterfrågad från fältet. Boken erbjuder en grundlig genomgång av bakgrunden och förklaringar till förtrycket och våldet, den socioekonomiska segregationens och religionens betydelse för hedersproblematiken. Vidare lyfts socialtjänstens och skolans uppdrag att identifiera och utreda våldet och förtrycket. Boken behandlar också implikationer av den nya lagstiftningen gällande hedersbrott samt metoder för hur professionella kan identifiera och arbeta förebyggande med hedersrelaterat våld och förtryck.

Boken:

belyser hedersrelaterat våld och förtryck med utgångspunkt från ett människorättsperspektiv, med aktuell rättslig reglering och rättspraxis i fokus. presenterar det hedersrelaterade våldets uttrycksformer och deras betydelse för mötet med personer som är våldsutsatta. vilar på teoretiska grunder som är tillämpbara i klientarbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.

Den här boken riktar sig till dem som i sin nuvarande eller kommande profession möter människor som är utsatta för våld eller förtryck inom ramen för en hederskontext. Boken fokuserar på socialt arbete men är också relevant för personal inom hälso- och sjukvård samt skola.

Sagt om boken”Denna bok är ett efterlängtat bidrag till både studenter och professionella som arbetar med frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Det är varken en debattbok eller en manual för arbetet, utan snarare ett fördjupat kunskapsunderlag som problematiserar och nyanserar en komplex fråga i socialt arbete.” (Pernilla Ouis)

Om författarnaPernilla Ouis och Sara Högdin är huvudredaktörer för boken. Pernilla Ouis är professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och biträdande professor vid Malmö universitet. Sara Högdin är socionom och docent i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad. Bokens övriga författare är Janike Andersson, Aje Carlbom, Hanna Cinthio, Sara Helmersson, Helén Olsson, Johan Rosquist, Lotti Ryberg-Welander och Annika Staaf.

Använder sig invandrare av naturen på ett annat sätt än infödda medborgare? Och finns det något visst sätt att använda natur och friluftsliv som är bättre än något annat? Författarna diskuterar även språkets och de enskilda ordens och begreppens betydelse i natur- och friluftssammanhang. De anlägger såväl genusperspektiv som ett kulturellt perspektiv och frågar sig vad kulturell och biologisk mångfald betyder i relation till migration. De diskuterar vidare svenskarnas uppfattning om en svensk natursyn som gör naturen till något av ett finrum. Det gröna finrummet är en överraskande och ögonöppnande läsning där man får problemställningar till livs som man aldrig tidigare tänkt på. Både Ebba Lisberg Jensen och Pernilla Ouis är bosatta i Malmö och arbetar vid Malmö Högskola. De har tidigare deltagit i ett flertal bokantologier inom miljö- och friluftsliv.