Ronny Pettersson – författare

Virkesmätning är en verksamhet med avgörande betydelse för att virkesmarknad och virkesförsörjning ska fungera effektivt. Trots betydelsen för landets skogsnäring har mätningen till stor del varit okänd.

Med "Mitt emellan virkesintressen. Virkesmätningens historia i Sverige" byggs kunskapen om virkesmätningen upp från grunden. Boken sträcker sig från den första mätningsföreningens tillkomst 1892 till mätningsföreningarnas ombildning till opartiska organ, över den senare framväxten av en ny ordning för att skapa och upprätthålla regler för mätning, liksom de omfattande förändringar som skedde i mätningens lokalisering, metoder och teknik. Som avslutning presenteras genombrottet i vår tid för nya metoder och ny teknik via omfattande utvecklingsarbete på central nivå.

Boken skildrar vem som har mätt det virke som skogsindustrin använder, hur virket har mätts och hur resultatet av mätningen har redovisats till säljare och köpare från åren runt sekelskiftet 1900 och fram till våra dagar. Virkesmätningen sätts in i de större sammanhang som utgörs av skogsbrukets och skogsindustrins omvandling under lite mer än ett sekel, belyser dess betydelse för virkeshandelns och skogsnäringens utveckling under denna tid och skildrar de konflikter och förtroendekriser vars lösningar fick betydelse för hur denna viktiga råvarumarknad fungerade.

De stora dragen i virkesmätningens utveckling kompletteras med sex specialberättelser, som mer i detalj undersöker särskilda aspekter av mätningens historia under längre eller kortare perioder.

Ronny Pettersson är fil. dr och universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk historia på Stockholms universitet. Hans forskning är främst inriktad mot institutionella förändringar i svenskt jordbruk under 1800-talet och skogshistoriska frågor, bland annat den moderna sågverksindustrins historia.

Lantbruksveckan startade 1911 som en informell och kontaktskapande sammanslutning för lantbrukets föreningar och organisationer. Målsättningen var att under en vecka i mars varje år samla den växande floran av föreningar och organisationer inom lantbruket till gemensamma överläggningar. Under veckan arrangerades föredrag, diskussioner och utställningar över aktuella ämnen. Samtidigt höll också många av medlemsföreningarna sina årsmöten.

Föreningen Lantbruksveckan utvecklades till en självfinansierad och ideell sammanslutning med som mest ca 70 samverkande organisationer. De allmänna sammanträdena, som efterhand kom att hållas i Konserthuset, brukade vid 1900-talets mitt samla omkring 2 000 av landets främsta företrädare för lantbruket, agrarforskningen, det agrara utbildningsväsendet och lantbruksadministrationen.

”Upplysning, arbete, samarbete: Lantbruksveckan 1911–2007” beskriver de stora linjerna i verksamhetens innehåll. Tonvikten ligger på jordbrukspolitiska frågor och den ekonomiska föreningsrörelsens angelägenheter. Bokens övergripande ambition är att belysa samspelet mellan lantbruksnäringens utveckling och den organisatoriska och vetenskapliga kompetens, som årligen mobiliserades genom Lantbruksveckan. En genomgående strävan är också att sätta Lantbruksveckans agerande och utveckling – under en för svenskt lantbruk extremt omvälvande och växlingsrik tid – i relation till det motto som grundarna lanserade 1911 för dess verksamhetsinriktning: upplysning, arbete och samarbete.

Tore Johansson (1937–2010) var fil. lic., LRF:s arkivarie och ägnade främst sin forskning åt den agrara föreningsrörelsens historia, t.ex. Samverkan gav styrkan från 1979 tillsammans med Per Thullberg och The Co-operative Movement in Sweden. Past, Present – the Future tillsammans med Sven Åke Böök från 1988.

Ronny Pettersson är fil.dr och universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk historia, Stockholms universitet samt ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Hans forskning är främst inriktad mot institutionella förändringar i svenskt jordbruk under 1800-talet och skogshistoriska frågor, bland annat den moderna sågverksindustrins historia.

Det är lätt att följa den historiska händelsekedja som lett till nutiden. Men mycket kunde ha tagit andra riktningar, om vissa faktorer hade varit annorlunda under tidens gång. De stora organisationerna, exempelvis Lantmännen, RLF och Hushållningssällskapen har behandlat sin egen historia, men i denna antologi är det främst de många skilda tolkningarna och utvecklingslinjerna som intresserat forskarna.

Den 4 maj 1827 utfärdades en av 1800-talets viktigaste ekonomiska förordningar stadgan om laga skifte. Därmed hade det svenska jordbruket inlett en äventyrlig seglats som riskerade att sluta med skeppsbrott, menade en samtida kritiker.

Författaren, Ronny Pettersson, visar hur det gick till vi stadgans tillkomst, vilka som låg bakom den, de livliga riksdagsdebatterna och hur den sedan gick att genomföra. Här ger han svaren på vilka effekter laga skiftet hade och vad det kom att betyda för det svenska jord- och skogsbruket.

Ronny Pettersson är universitetslektor vid ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet.

This book is an ideal complement to studies showing the potentially devastating ecological effects of climate change, studies trying to calculate the costs of climate change, and studies trying to identify the most pressing needs in preparing for the new climate.