Den nordiska välfärdsmodellen, eller kanske snarare modellerna, lyfts ofta fram som goda exempel på hur samhället kan organisera stödet till dem som behöver det. Det handlar om personer i olika åldrar som av en eller annan anledning kan behöva stöd från samhället via vård, skola, omsorg och det vi kallar socialförsäkringar. Men även om mycket fungerar tillfredsställande innehåller välfärden, i nära nog vilken form som helst, paradoxer, spänningar och dilemman som behöver diskuteras ur olika perspektiv.Den här boken tar upp tre fundament i välfärdens konstruktion - digitalisering, samverkan och organisering - som kan ses både som lösningar och som problem i olika sammanhang och i olika vetenskapliga discipliner. Ambitionen med boken är att främja reflektioner om de vägskäl som välfärden står i och inför.Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman vänder sig till professionella som arbetar inom välfärden, till politiker med intresse av välfärden samt till studenter som har en framtid inom välfärdsarbete i åtanke.

I denna trevliga bok får vi bland annat en inblick i Tore Johanssons uppväxt i Dal i Hölö Socken. Tore berättar på ett personligt och målande sätt om hur det var att växa upp på en mindra Sörmländsk gård mellan 1940- och 50-talet. Vi får lära oss en hel del om hur slakt, fiske och andra göromål gick till på och omkring  gården. Vi får även följa med på en resa tillbaka i tiden och uppleva hur livet för Tores förfäder gestaltade sig, och därigenom känna historiens vingslag.

Lantbruksveckan startade 1911 som en informell och kontaktskapande sammanslutning för lantbrukets föreningar och organisationer. Målsättningen var att under en vecka i mars varje år samla den växande floran av föreningar och organisationer inom lantbruket till gemensamma överläggningar. Under veckan arrangerades föredrag, diskussioner och utställningar över aktuella ämnen. Samtidigt höll också många av medlemsföreningarna sina årsmöten.

Föreningen Lantbruksveckan utvecklades till en självfinansierad och ideell sammanslutning med som mest ca 70 samverkande organisationer. De allmänna sammanträdena, som efterhand kom att hållas i Konserthuset, brukade vid 1900-talets mitt samla omkring 2 000 av landets främsta företrädare för lantbruket, agrarforskningen, det agrara utbildningsväsendet och lantbruksadministrationen.

”Upplysning, arbete, samarbete: Lantbruksveckan 1911–2007” beskriver de stora linjerna i verksamhetens innehåll. Tonvikten ligger på jordbrukspolitiska frågor och den ekonomiska föreningsrörelsens angelägenheter. Bokens övergripande ambition är att belysa samspelet mellan lantbruksnäringens utveckling och den organisatoriska och vetenskapliga kompetens, som årligen mobiliserades genom Lantbruksveckan. En genomgående strävan är också att sätta Lantbruksveckans agerande och utveckling – under en för svenskt lantbruk extremt omvälvande och växlingsrik tid – i relation till det motto som grundarna lanserade 1911 för dess verksamhetsinriktning: upplysning, arbete och samarbete.

Tore Johansson (1937–2010) var fil. lic., LRF:s arkivarie och ägnade främst sin forskning åt den agrara föreningsrörelsens historia, t.ex. Samverkan gav styrkan från 1979 tillsammans med Per Thullberg och The Co-operative Movement in Sweden. Past, Present – the Future tillsammans med Sven Åke Böök från 1988.

Ronny Pettersson är fil.dr och universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk historia, Stockholms universitet samt ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Hans forskning är främst inriktad mot institutionella förändringar i svenskt jordbruk under 1800-talet och skogshistoriska frågor, bland annat den moderna sågverksindustrins historia.

Den nordiska välfärdsmodellen, eller kanske snarare modellerna, lyfts ofta fram som goda exempel på hur samhället kan organisera stödet till dem som behöver det. Det handlar om personer i olika åldrar som av en eller annan anledning kan behöva stöd från samhället via vård, skola, omsorg och det vi kallar socialförsäkringar. Men även om mycket fungerar tillfredsställande innehåller välfärden, i nära nog vilken form som helst, paradoxer, spänningar och dilemman som behöver diskuteras ur olika perspektiv.Den här boken tar upp tre fundament i välfärdens konstruktion - digitalisering, samverkan och organisering - som kan ses både som lösningar och som problem i olika sammanhang och i olika vetenskapliga discipliner. Ambitionen med boken är att främja reflektioner om de vägskäl som välfärden står i och inför.Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman vänder sig till professionella som arbetar inom välfärden, till politiker med intresse av välfärden samt till studenter som har en framtid inom välfärdsarbete i åtanke.

I denna trevliga bok får vi bland annat en inblick i Tore Johanssons uppväxt i Dal i Hölö Socken. Tore berättar på ett personligt och målande sätt om hur det var att växa upp på en mindra Sörmländsk gård mellan 1940- och 50-talet. Vi får lära oss en hel del om hur slakt, fiske och andra göromål gick till på och omkring  gården. Vi får även följa med på en resa tillbaka i tiden och uppleva hur livet för Tores förfäder gestaltade sig, och därigenom känna historiens vingslag.

Lantbruksveckan startade 1911 som en informell och kontaktskapande sammanslutning för lantbrukets föreningar och organisationer. Målsättningen var att under en vecka i mars varje år samla den växande floran av föreningar och organisationer inom lantbruket till gemensamma överläggningar. Under veckan arrangerades föredrag, diskussioner och utställningar över aktuella ämnen. Samtidigt höll också många av medlemsföreningarna sina årsmöten.

Föreningen Lantbruksveckan utvecklades till en självfinansierad och ideell sammanslutning med som mest ca 70 samverkande organisationer. De allmänna sammanträdena, som efterhand kom att hållas i Konserthuset, brukade vid 1900-talets mitt samla omkring 2 000 av landets främsta företrädare för lantbruket, agrarforskningen, det agrara utbildningsväsendet och lantbruksadministrationen.

”Upplysning, arbete, samarbete: Lantbruksveckan 1911–2007” beskriver de stora linjerna i verksamhetens innehåll. Tonvikten ligger på jordbrukspolitiska frågor och den ekonomiska föreningsrörelsens angelägenheter. Bokens övergripande ambition är att belysa samspelet mellan lantbruksnäringens utveckling och den organisatoriska och vetenskapliga kompetens, som årligen mobiliserades genom Lantbruksveckan. En genomgående strävan är också att sätta Lantbruksveckans agerande och utveckling – under en för svenskt lantbruk extremt omvälvande och växlingsrik tid – i relation till det motto som grundarna lanserade 1911 för dess verksamhetsinriktning: upplysning, arbete och samarbete.

Tore Johansson (1937–2010) var fil. lic., LRF:s arkivarie och ägnade främst sin forskning åt den agrara föreningsrörelsens historia, t.ex. Samverkan gav styrkan från 1979 tillsammans med Per Thullberg och The Co-operative Movement in Sweden. Past, Present – the Future tillsammans med Sven Åke Böök från 1988.

Ronny Pettersson är fil.dr och universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk historia, Stockholms universitet samt ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Hans forskning är främst inriktad mot institutionella förändringar i svenskt jordbruk under 1800-talet och skogshistoriska frågor, bland annat den moderna sågverksindustrins historia.