Anders Gullberg – författare

Boken levereras i två volymer, 515 och 416 sidor.

Hur har imperialismen utvecklats under efterkrigstiden? Vad betyder Donald Trump för denna utveckling? Varför kan man se 2007 som startåret för den fjärde industriella revolutionen? Hur har nyliberalismen - de rikas kontrarevolution - uppkommit och utvecklats under efterkrigstiden? Varför är vinstdrivande företag inom välfärden inte längre främmande för den svenska socialdemokratin? Hur kan man förstå den europeiska socialdemokratins nyliberalisering? Hur har nyliberalismen påverkat den ekonomiska politiken i Sverige? Varför bidrar inte traditionell nationalekonomi till förståelsen av kapitalismens utveckling? Hur sätts priser i praktiken och hur är de relaterade till arbetsfördelningen i samhället? Och hur har feminismen - en logisk följd av upplysningstiden - utvecklats sedan 1700-talet?Dessa centrala frågor angriper elva författare i tio kritiska studier av kapitalismens utveckling - drygt femtio år efter det första numret av Häften för kritiska studier. Författarna är: Jan Otto Andersson, Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö, Anders Gullberg, Yvonne Hirdman, Gabrielle Meagher, Lars Pålsson Syll, Magnus Ryner, Marta Szebehely och Stefan de Vylder.

Parkering i Stockholm är ett bra exempel på hur var och ens omedelbara behov och önskningar står i strid med allas nytta på lite längre sikt. Men hur har politiker, stadsplanerare och andra tjänstemän i staden försökt hantera denna problematik? Boken skildrar även parkeringsvakternas vardag och undersöker hur bra den bild som allmänheten har av dem stämmer med verkligheten.

De flesta stockholmare minns de många turerna kring genomförandet av försöket med trängselskatt i Stockholm. Stockholmsförsöket skärskådar och analyserar hur detta administrerades och vilka effekter det förväntades ha. Boken beskriver även hur försöket uppfattades av stockholmarna, och kastar ett förklarande ljus över en komplicerad del av vår samtidshistoria.

Trängsel i trafiken och miljöpåverkan orsakad av biltrafik är ett växande problem i många storstäder. 2006 genomfördes ett försök med trängselavgifter i Stockholm. Försöket syftade till att minska trängseln, öka framkomligheten och förbättra miljösituationen. Försöket föll väl ut och är nu gjort permanent.I Congestion Taxes in City Traffic analyserar en grupp forskare de politiska och sociala processerna före, under och efter försöket med trängeselavgifter i Stockholm. Författarna pekar på att det ofta finns många olika syften med trafiklösningar och att vissa intressen tenderar att premieras framför andra i utformandet av trängselavgifter. Författarnas analys sker mot bakgrund av liknande studier i andra länder.Författarna beskriver vilka förhoppningar som knöts till försöket, liksom hur stockholmarnas inställning till hela projektet förändrades under tidens gång. Boken illustrerar en rad konfliktfyllda aspekter av trängselskattesystems genomförande, exempelvis den svåra frågan om hur man kan med bibehållet förtroende och stöd från medborgarna kan införa en åtgärd som är djupt kontroversiell eftersom den utmanar den mobilitet som många kommit att se som självklar. Författarnas förhoppningar är att denna bok ska bidra till att många andra städer kan ta lärdom av Stockholmsförsöket. Stockholmsförsöket är en intressant och viktig historia att belysa inte minst med tanke på klimatfrågan och de stora förändringar som krävs för att nå uppställda klimatmål - inte minst när det gäller urban mobilitet.

This book is an ideal complement to studies showing the potentially devastating ecological effects of climate change, studies trying to calculate the costs of climate change, and studies trying to identify the most pressing needs in preparing for the new climate.

This book is an ideal complement to studies showing the potentially devastating ecological effects of climate change, studies trying to calculate the costs of climate change, and studies trying to identify the most pressing needs in preparing for the new climate.