Lars Ekdahl – författare

Politiska fångar på Långholmen 18801950 Världen över förföljs och straffas idag politiskt och fackligt aktiva, journalister och oppositionella. Även i Sverige har ett statligt maskineri av lagstiftning, rättsväsende och säkerhetspolis under perioder satts in mot dem som utmålades som den inre fienden, allt från åtalsraseriet mot den unga arbetarrörelsen till ingrepp mot antifascistiska rörelser under andra världskriget, till exempel blev under själva kriget motståndshandlingar i Sverige mot det nazistiska Tyskland anledning till internering eller straffarbete. I ett trettiotal illustrerade personporträtt möter vi här några av dem som under perioden 18801950 betraktades som inre fiender och vars politiska och fackliga verksamhet förde dem till fängsligt förvar på Långholmen. Årsbok 2012 för Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

I februari 1933 stod en ung man i Berlin och såg riksdagshuset brinna. Månaderna efter det nazistiska maktövertagandet kom den då 19-årige Rudolf Meidner som flykting till Sverige. Efter akademiska studier i 30-talets Stockholm väntade en osäker tillvaro under krigstiden, med rapporter om att barndomsmiljön höll på att raderas ut av terror och krig, och om att familj, släkt och vänner skingrades. Meidners uppväxt formades av Weimarrepublikens Tyskland, och hans gärning formade i sin tur centrala skeenden i efterkrigstidens Sverige. Under drygt tre decennier var han knuten till LO som utredningschef och forskare. Tillsammans med Gösta Rehn utvecklade Meidner under 40- och 50-talen en politik för det nya fullsysselsättningssamhället (Rehn-Meidnermodellen). Meidner är också nära förbunden med det förslag om löntagarfonder som LO lade fram under 70-talet. I denna första del av en biografisk studie får vi följa Meidner från barndomen, via de osäkra och slitsamma åren som flykting i Sverige, fram till rollen som ledande ideologisk talesman för LO i början av 50-talet.

I augusti 1975 publicerades en liten skrift om "löntagarfonder" som presenterade en vision om "ett annat samhälle". Det gav upphov till en av de mest laddade och uppslitande politiska konflikterna i det förra seklets svenska samhällsutveckling. Inom arbetarrörelsen föranledde det en intensiv debatt om reformismen som politisk strategi och om möjligheterna av en samhällsomvandling med demokratiskt socialistiska förtecken. Huvudförfattare till skriften var den facklige experten Rudolf Meidner som också var en av de mer framträdande arkitekterna bakom utformningen av 1950- och 1960-talens svenska modell. I denna andra del av en biografisk studie över Rudolf Meidner får vi följa hans väg från samförståndspolitik till det förslag till kollektiva löntagarfonder som han själv betecknade som "reformistiskt, demokratiskt och socialistiskt". Men här visas också vilken roll löntagarfondsfrågan spelade när arbetarrörelsen valde väg inför 1900-talets slut. En tidigare publicerad första del, Mot en tredje väg. En biografi över Rudolf Meidner. 1 Tysk flykting och svensk modell, behandlar Meidners ungdomsår i Weimarrepublikens Tyskland, hans flykt undan nazismen, studieåren i mellankrigstidens Sverige och den första tiden som ekonomisk expert vid LO.

En grupp forskare inom Arioso-projektet skriver i här den svenska arbetarrörelsens och välfärdsprojektets historia. Man gör det mot en bakgrund av den s.k. fordismens/kapitalismens gyllene period född ur depression och världskrig och avlösta av 1980- och 1990-talens nya era. Utblickar både mot USA och Sovjet. Om Saltsjöbadsanda, arbetarrörelsen under demokratins sekel etc. Håkan Blomqvist är forskare vid Södertörns högskola och författare. Werner Schmidt, Mats Lindqvist, Samuel Edqvist, Kjell Östberg och Lars Ekdahl är likaså forskare vid samma högskola. De tillhör alla Arioso-projektet (Arbetarrörelsen i Östersjöområdet).

Hur har imperialismen utvecklats under efterkrigstiden? Vad betyder Donald Trump för denna utveckling? Varför kan man se 2007 som startåret för den fjärde industriella revolutionen? Hur har nyliberalismen - de rikas kontrarevolution - uppkommit och utvecklats under efterkrigstiden? Varför är vinstdrivande företag inom välfärden inte längre främmande för den svenska socialdemokratin? Hur kan man förstå den europeiska socialdemokratins nyliberalisering? Hur har nyliberalismen påverkat den ekonomiska politiken i Sverige? Varför bidrar inte traditionell nationalekonomi till förståelsen av kapitalismens utveckling? Hur sätts priser i praktiken och hur är de relaterade till arbetsfördelningen i samhället? Och hur har feminismen - en logisk följd av upplysningstiden - utvecklats sedan 1700-talet?Dessa centrala frågor angriper elva författare i tio kritiska studier av kapitalismens utveckling - drygt femtio år efter det första numret av Häften för kritiska studier. Författarna är: Jan Otto Andersson, Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö, Anders Gullberg, Yvonne Hirdman, Gabrielle Meagher, Lars Pålsson Syll, Magnus Ryner, Marta Szebehely och Stefan de Vylder.

Egen regi? Konkurrensutsättning? Privatisering? Frågan hur den skattefinansierade offentliga verksamheten ska drivas har varit laddad och livligt debatterad i decennier. Inom fackförbundet Kommunal har frågan varit aktuell sedan förbundet bildades för 100 år sedan. Efterhand har förbundet rört sig mot större öppenhet för privata lsöningar. I den här boken analyserar historikern Lars Ekdahl Kommunals väg mot denna fackliga förnyelse mot bakgrund av socialdemokratins förändrade syn på den offentliga sektorn och periodens samhällsförändningar. Boken är den ena av två forskarberättelser om Kommunals andra halvsekel som ges ut i anslutning till 100-årsjubileet. Den andra är Mellan individ och kollektiv skriven av Ylva Waldemarson.