Håkan Blomqvist – författare

Antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do samlar 25 berättelser om ett judiskt språk och kultur som vägrar försvinna. En berättelse för varje år som jiddisch varit ett erkänt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Texterna rör sig mellan barndomsminnen och litterära möten, mellan bänkraderna i shul och barrikaderna, mellan Drohobych och Klippgatan. Skribenterna skiljer sig åt i ålder, bakgrund, politisk och religiös övertygelse, men delar insikten att jiddisch på olika sätt har format dem.

Detta är den första av två antologier där jiddischvärlden står i centrum. En plats dit alla är välkomna. Ett ovanligt rum i dessa tider.

Denna volym är tillägnad Salomon Schulman (1947–2024), som med sina berättelser, översättningar och kloka läkarråd lärde en hel generation att älska, käfta och sjunga – på jiddisch – i Sverige.

Författarna är: Sofia Berg-Böhm, Håkan Blomqvist, Dorotea Bromberg, Karin Brygger, Urszula Ulla Chowaniec, Ronn Elfors Lipsker, Sari Feld, Alexander Freudenthal, Marianne Goldman, Danny Gordon, Bernt Hermele, Kenneth Hyltenstam, Erik Joas, Ulrika Knutson, Hannah Laustiola Frydman, Sara Mannheimer, Stefan Mehr, Tommaso M. Milani, Simo Muir, Morton Narrowe, Adriana Savin, Aviva Scheiman, Abbe Schulman, Salomon Schulman, Jan Schwarz och Leif Zern.

Judiska Arbeter Bund i Sverige

Opposition var den judiska arbetarrörelsen Bunds existensvillkor, men inte för oppositionens egen skull. Bund grundades i övertygelsen om att den judiska frågan endast kunde lösas genom den internationella arbetarklassens frigörelse från allt förtryck på väg mot en värld utan gränser av jämlikhet, välfärd och demokrati en socialistisk samhällsordning. Där skulle befolkningarnas breda lager styra, inte rabbinernas religiösa läror, kapitalistiska eliter eller kommunistiska partidespoter.

Men Bund tillhörde historiens förlorare. Den djupt och brett förankrade rörelsen krossades under terror och folkmord, skingrades i exil, drevs in i sitt skal av övermäktiga politiska krafter och undergrävdes genom assimilering när tiden gick och världen förändrades. Följande historia handlar om den processen på en plats i världens utkant.

I denna unika framställning återger Håkan Blomqvist ett i huvudsak okänt kapitel i både historieskrivningen om svensk arbetarrörelse och i svensk-judisk historia om det ickesionistiska judiska arbetarpartiet Bund bland flyktingar i Sverige under och efter andra världskriget.

Håkan Blomqvist är docent i historia vid Södertörns högskola och författare till ett flertal uppmärksammade böcker om arbetarrörelse, nationalism och antisemitism.

__________________

"Blomqvist har skrivit en lättläst, väldokumenterad och sorglig berättelse, om en sympatisk förlorare, tillika ett stycke svensk arbetarhistoria."Ricki Neuman, Svenska Dagbladet

"Blomqvists bok bidrar därför med ny kunskap och till att vårt synfält vidgas. Således har nu den socialistiska, judiska arbetarrörelsen Bunds sverigegren, tack vare Håkan Blomqvists väldokumenterade, välskrivna och intressanta bok, fått sin hittills ganska okända historia berättad."Thomas Wihlman, Tidningen Kulturen

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

Kocksgatan 24 på Söder i Stockholm har fått en alldeles speciell historia under de år som fastigheten har stått där, även om byggnaderna skiftat. I den nya fastigheten från 1930-talet minner bara Hammarby Boxning om det som en gång var. I den tidigare byggnaden vars tomt var bra mycket större huserade under en stor del av 1800-talet Doktor Billbergs vård och kuranstalt för nerf- och sinnesjuka . 

När denna verksamhet avvecklades i slutet av seklet övertogs lokalerna av en metodistförsamling som i sin tur överlät lokalerna åt det nyinrättade Södermalms arbetareinstitut. Byggnaden blev då en samlingspunkt för både folkväckelse, arbetarliberaler, nykterhetsrörelse och socialismens olika schatteringar. Här möttes Södermalms socialdemokratiska ungdomsklubb, som längre fram skulle bli kommunistisk och inbjuda ryska bolsjeviker. 

Här höll Södra kvinnoklubben och Templarorden möten och jiddisch ljöd i lokalerna när söderjudarnas Zukunft upprördes över strejkbryteri. Under hungerkravallerna 1917 fylldes möteslokalen av revolterande soldater.  Det är en del av de avtryck som historien gjort i denna speciella miljö. 

Om författaren 

Håkan Blomqvist är docent i historia och författare till många böcker, bosatt i Stockholm. Han är också välkänd för sina fascinerande stadsvandringar och föreläsningar.

Den 20 augusti 2020 är det 80 år sedan en agent utsänd från Kreml utdelade det dödande slaget med en ishacka mot revolutionären Leo Trotskij. Vid det laget var Trotskij redan effektivt utraderad ur historieböcker och från fotografier.

Få personer har satt så djupa avtryck i historien som den ryske revolutionären Leo Trotskij - och ändå blivit så okända.

Trotskij ledde ryska revolutionen både 1905 och 1917. Han byggde upp Röda armén som slog tillbaka 17 utländska invasionsarméer och besegrade de ”vita”. Därefter organiserade han kampen mot Stalins framväxande diktatur.

Genom att han förblev sina revolutionära ideal trogen, utgjorde Leo Trotskij det farligaste hotet mot den sovjetiske diktatorn Josef Stalins makt. För Stalin gällde det att först radera ut Trotskij ur historien och därefter mörda honom. Han lyckades med båda.

Men vem var Leo Trotskij? Och för vad kämpade denne mångsidige revolutionär?

Håkan Blomqvist, känd för bl.a. boken Potatisrevolutionen, om kvinnornas hungeruppror i Sverige 1917, lyfter på förlåten och skildrar ett lika trollbindande som tragiskt politiskt människoöde, men också en människa som vägrade att tappa tron på mänsklighetens förmåga att genom gemensam handling frigöra sig själv.

Vart tog den vägen, socialismen och arbetarrörelsen? Detta har Ariosoprojektet vid Södertörns högskola studerat och analyserat i ett stort antal artiklar, monografier och antologier sedan starten 1997. Arioso står för Arbetarrörelsens roll i Östersjöområdet, och forskarna i projektet har undersökt hur och på vilka områden den svenska arbetarrörelsen orienterade sig politiskt och ideologiskt i de kraftfält som revolution och kontrarevolution, socialism och kapitalism samt demokrati och fascism utvecklade i Östersjöområdet.  

Boken är en faktafylld, initierad och högintressant studie över ett sekels politiska historia med Sverige i fokus och i synnerhet arbetarrörelsen och socialismens företrädare i landet. I boken återfinns huvudrubriker som En revolutionär samhällsomvandling på reformistisk väg , De trodde de satt vid makten , Socialismen kom aldrig ensam , Ett historiskt bokslut , Fackföreningsrörelsen en socialistisk resurs? och På räls mot socialismen?   

Om författarna 

Författarna är alla historiker, forskare och utåtriktade skribenter med populärvetenskapliga böcker bakom sig. Blomqvist är docent; Ekdahl, Schmidt och Östberg är professorer.