Fredrik Sandgren – författare
279 kr
Detta är en översikt över hela den svenska varuhandelns historia under två sekel, från 1720 till 1920.
Här ges en övergripande bild av såväl de institutionella förhållandena som de dominerande handelsformerna inom både gross- och detaljhandel, i städerna och på landsbygden. Exempel ges från en rad olika branscher.
Boken består av två kronologiska delar. Den första täcker perioden mellan 1720 och 1850 och skildrar den så kallade protoindustriella varuhandeln. Såväl lagstiftningen som handelsformerna under perioden hade sina rötter i medeltidens ekonomi. I städerna fanns grossister, detaljister och hantverkare, och varorna salufördes på torg och marknader. På landsbygden, där varuhandel egentligen var förbjuden, förekom ändå gårdfarihandel, bondehandel och marknader. Den senare delen av perioden präglades av stora institutionella förändringar, då de strikta regleringarna av handeln började luckras upp i slutet av 1700-talet. Slutpunkten kan sägas vara år 1846, då skråväsendet upplöstes och inte minst handel på landsbygden slutligen blev tillåten.
Den andra delen sträcker sig mellan 1850 och 1920 och kallas industrisamhällets varuhandel. Institutionellt präglades denna period av en rad näringsfrihetsreformer, men också av andra förändringar i lagstiftning och organisering som ansågs nödvändiga i det framväxande industrisamhället. Under perioden uppstod fenomen som butiker med skyltfönster, varuhus, postorderföretag och konsumentkooperation. Reklam och varumärken fick sitt genombrott. Äldre handelsformer levde kvar, men minskade i betydelse. Det fanns inte längre några hinder mot att etablera vilken verksamhet som helst, även på landsbygden, och med undantag för varuhus bedrevs nu nästan alla handelsformer också utanför städerna.
Fredrik Sandgren är docent och lektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
279 kr
Skickas
Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligtfamiljeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem.
Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning.
Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt medkonsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?