Fredrika Spindler – författare

På vilket sätt är Nietzsche relevant för oss idag? Efter sin hyllade bok om Spinoza går Fredrika Spindler i Nietzsche: Kropp, konst och kunskap i närkamp med Friedrich Nietzsches verk. Utgångspunkten är det otidsenliga i Nietzsches tänkande, hur hans tänkande går på tvärs inte bara mot sin egen, utan även mot vår samtid - däri ligger dess aktualitet. Med lika öppen som skarp blick utmanar oss Spindler att med Nietzsche reflektera över vår tids otänkta: de dolda antaganden som styr begreppsliggörandet av det politiska, det reaktivas ordning, den stumma dialektiken mellan bristen och överflödet, hur kroppen och dess förbisedda passioner är konstitutiv för och alltid överskrider vårt förment förnuftiga tänkande, hur man blir vad man är. Spindler angriper Nietzsche med samma verktyg han själv använde i sina genealogiska och kritiska analyser: en mikroskopisk blick kombinerad med distansens pathos, en analytisk kyla parad med det kritiska projektets glädje. I en tid då konfliktlinjerna i det offentliga samtalet tycks vara reducerade till krusningar på samförståndets yta är det av största vikt att med samtidig kraft och precision, styrka och varsamhet, metodiskt fråga ut och rasera den förmodade grund vi alla går på, till förmån för en mer affirmativ hållning gentemot livet självt i alla dess ännu oupptäckta skepnader. Att - och hur - Nietzsches verk åstadkommer detta blir tydligt i Spindlers varsamma läsningar."Därför måste vi förstå också hur själva filosofin är en fara - ett explosivt material, som Nietzsche säger i Ecce Homo, som i verkligheten äger kraften att spränga våra illusioner, skyddsmurar och livslögner i bitar. Inte för att ersätta dem med absoluta sanningar och eviga värden, utan för att mot dem sätta kraften i nya konstellationer, begrepp och problem vilka i sin tur alltid måste vara präglade av sina egna sprickbildningar. Jag tror att den otidsenlighet som Nietzsche talar om som filosofins är denna: det handlar inte bara om att kunna gå emot sin egen tid, utan om att ur den förskjutning den skapar i visioner, kritik och analys, alstra en ny tid, ett nytt liv, mera liv." (Ur Inledningen)Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har givit ut bland annat Spinoza: Multitud, affekt, kraft och Deleuze: tänkande och blivande.

Spinozas filosofi visar oss människan som kraft, en kraft som ständigt konstituerar sig själv. I Fredrika Spindlers essäer blir just kraft i olika former - som kropp, affekt, kunskap och makt, men också som individ och multitud - avgörande för Spinozas etiskt och politiskt omvälvande förmåga, också i vår egen samtid.Få filosofiska verk har mött ett så våldsamt mottagande som Spinozas. Idag är det inte främst hans ifrågasättande av själens odödlighet och människans särställning i Guds skapelse som ter sig omstörtande, men väl hans förståelse av den mänskliga identiteten, som individ och del av en kollektiv gemenskap. För Spinoza (1632-1677) kan individen inte förstås som en på förhand given enhet. I stället måste man undersöka den mångfald av band och affektiva förbindelser till den kollektivitet i vilken varje enskild människa alltid redan är inbegripen, och endast utifrån denna samexistens blir det möjligt att förstå det mänskliga handlandet och tänkandet. Via analysen av de mänskliga passionerna, deras rörelser och inre logik, möjliggörs en idé om kunskap, frihet och subjektivitet som redan från början är ontologisk, existentiell och politisk. Gemensamt för alla dessa områden är avvisandet av en idealitet till förmån för en realitet förankrad i kroppens materialitet, affektivitetens dynamik och tänkandets införlivande i världen.Ur bokens förord: "Varför ska man läsa en filosof vars verk ligger flera århundraden bort? Svaret är inte självklart. Den välvillige kan sträcka sig så långt som att medge att det är genom att läsa historiska texter som vi erhåller kunskap om det som föregått vår egen tid, kanske också om det som - långt tillbaka - grundlagt fenomen, tänkande och händelser som präglat samtiden. Den mindre välvillige förnekar kanske inte nyttan av historisk kunskap som sådan, men menar att vår egen tid har sina egna frågor och problemställningar, så specifika och kontextbundna att de sällan eller aldrig kan belysas av något som ligger i det förflutna. Jag menar att båda dessa argument - det välvilliga nästan lika mycket som det ogina - missar en avgörande poäng. Att argumentera för vikten av att läsa Spinoza idag handlar nämligen inte om att göra en djupdykning i filosofihistorien, utan om att med hjälp av radikala och omvälvande begrepp och tankar förhålla oss till vår egen samtid, våra egna samhällen, vår egen självförståelse och till hur vi förstår det som vi kallar vår värld. I Spinozas verk står det etiska och det politiska i centrum - klassiska filosofiska kategorier som hos honom utvecklas till att omfatta en banbrytande förståelse av människan som affektiv kraft i ständigt samspel med naturen som en helhet. Det handlar om en förståelse av världen som absolut immanens och en förståelse av kroppsligheten som tänkandets dynamiska förutsättning. Dessa fundamentala perspektiv ger oss också möjligheten att med Spinoza tänka bortom hans egen filosofi, i riktning mot de två andra tänkare som på olika sätt och helt inom sina egna filosofier, för vidare och omarbetar hans grundläggande insikter om kraft, kunskap och subjektivitet: Nietzsche och Deleuze, som mina två kommande böcker kommer att handla om."Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns högskola. Hon har också givit ut böcker om Nietzsche och Deleuze.

Denna volym presenterar ett urval av texter skrivna av föreläsare som Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys engagerat i sin verksamhet. Ur inledningen: "Titeln har vi valt att låna från Fredrika Spindlers text om Spinoza, kanske för att titeln på ett poetiskt sätt också kan sägas beskriva psykoanalysen – som en filosofi på liv och död. Bland de medverkande skribenterna finns representanter från olika akademiska fält. De har antingen föreläst, lett seminarier eller medverkat i offentliga samtal mellan åren 2011 och 2015. Bland texterna finns de som utforskar psykoanalysens vetenskapliga hemvist, de som använder psykoanalysen som lins i förståelsen av konsten eller samhället, och de som presenterar andra tankegångar i relation till psykoanalysen. Bidragens uttrycksformer är sinsemellan olika; några är transkriberade föredrag eller bearbetningar av manuskript, andra är essäer och ytterligare några är akademiskt utformade artiklar. Boken kan i denna bemärkelse ses som ett dokument, ett minnesspår, över de senaste årens verksamhet där 24 föreläsningar, 27 seminarietillfällen och 23 publika samtal koncentrerats till de 12 texter som här lyfts fram"

"Den mest läsvärda svenska filosofen just nu." (Arena)Genom Gilles Deleuzes mångfacetterade verk löper frågan om vad det innebär att definiera såväl tänkandet som världen utifrån blivandet. Samma perspektiv präglar också denna boks fyra tematiska delar: tänkande, kropp, subjektivitet och blivande. När Fredrika Spindler lånar sin röst till Deleuze låter hon samtidigt sin egen röst bli en annan, och närmar sig därmed det blivande som är det filosofiska.Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har tidigare givit ut bland annat Spinoza - multitud, affekt, kraft och Nietzsche - kropp, konst, kunskap.

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Nummer 18 i skriftserien Svavel bär titeln Världens kortaste essäsamling och innehåller sju tidigare opublicerade mikroessäer av sex svenska författare och en brittisk. Konstvetaren Linda Fagerström, kritikern Björn Kohlström, översättaren Inger Johansson, litteraturvetaren Niklas Schiöler, filosofen Fredrika Spindler, översättaren och kulturskribenten John Swedenmark samt poeten Fiona Sampson skriver om läsande, förräderi, kalksten, nostalgi, fred, Artemisia Gentileschi och den där språkliga kryptan som vi inte vet någonting om. Svavel är en handgjord, småskalig och alltid sextonsidig skriftserie innehållande koncentrerad och högklassig litteratur. Böckerna i serien är häftade och i A6-format. Utgivna titlar i Svavel: 1. PETER LUCAS ERIXON Fotismer (2012) 2. MORTEN SONDERGAARD Akut sol (2013) 3. KENNETH KOCH Om estetik (2013) 4. JONAS ELLERSTRÖM Antecknat i Albion (2013) 5. DAN GUSTAVSSON Naturlyrik (2013) 6. CHRISTER BOBERG Haiku (2013) 7. LOUISE JUHL DALSGAARD Att spela squash i ett rum utan väggar (2015) 8. JONAS RASMUSSEN Det hemska vi har gjort (2015) 9. MARIA KÜCHEN Varg (2015) 10. LAWRENCE FERLINGHETTI Genom eldslågorna (2015) 11. PETRA MÖLSTAD Omloppstid (2015) 12. SIDDHARTHA SEBASTIAN LARSSON Jag har 33 aforismer och du är en av dem (2016) 13. VÄRLDENS KORTASTE ANTOLOGI (2016) 14. JONAS ELLERSTRÖM Antipoderna (2016) 15. RAINER MARIA RILKE Urljud (2016) 16. JONAS RASMUSSEN Därur orden (2016) 17. LEIF HOLMSTRAND Avstå från tragedierna (2017) 18. VÄRLDENS KORTASTE ESSÄSAMLING (2017) 19. EVA RIBICH Kvar (2018) 20. CIA RINNE Vad angår meningar är jag förtvivlad (2020) 21. RUNE CHRISTIANSEN Transamorem Transmortem (2021) 22. FREDRIK AHLFORS Väderobservationer (2021) 23. CHARLOTTA LJUNG A B C D E (2021) 24. LUISA FAMOS På väg (2022) 25. LINA HAGELBÄCK Låt oss aldrig tala ut (2022) 26. WILLIAMS CARLOS WILLIAMS Som denna blomma framhärdar jag (2023) 27. KENNET KLEMETS eller som när jag blundar (2023)

Antologin "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" handlar om skilda sätt att föreställa sig och erfara tiden och hur dessa relaterar sig till politiska gemenskaper i Europa. I fokus står en tysk tradition som följs från Kant och upplysningens stora förhoppningarna fram till vår samtid, präglad av minnet av krig och förödelse, men också av apokalyptiska stämningar och ekonomiska kriser. Den tyska, filosofiska traditionen är i högsta grad relevant för det samtida Europa av flera skäl. Dels har den alltsedan Kants "Kritik av det rena förnuftet" ryckt in i den intellektuella diskussionens absoluta centrum och kommit att utöva ett dominerande inflytande, inte bara över det vi förstår som filosofi i snävare bemärkelse, utan även över angränsande akademiska discipliner, inom de offentliga debatterna och i formeringen av politiska rörelser. Tysklands enande kom också att innebära att den nya politiska enheten, det kejserliga Tyskland och sedan Weimartyskland, Tredje riket, och efterkrigstidens två tyska stater, intagit en central ställning i Europas historia och därmed också i den globala historien. Sedan den tyska återföreningen efter Berlinmurens fall har detta knappast förändrats; Tysklands roll i det samtida Europa förblir i många avseenden central. Men även det tyska tänkandet förblir aktuellt och gestalter som Kant, Hegel, Marx, Nietzsche och Heidegger utövar fortfarande en enorm dragningskraft på intellektuella och politiska rörelser över hela världen. "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" innehåller bidrag av Jon Wittrock, Rebecka Lettevall, Jayne Svenungsson, Anders Bartonek, Per Månson, Fredrika Spindler, Carl-Göran Heidegren, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Hans Ruin och Victoria Fareld.