Spinozas filosofi visar oss människan som kraft, en kraft som ständigt konstituerar sig själv. I Fredrika Spindlers essäer blir just kraft i olika former - som kropp, affekt, kunskap och makt, men också som individ och multitud - avgörande för Spinozas etiskt och politiskt omvälvande förmåga, också i vår egen samtid.
Få filosofiska verk har mött ett så våldsamt mottagande som Spinozas. Idag är det inte främst hans ifrågasättande av själens odödlighet och människans särställning i Guds skapelse som ter sig omstörtande, men väl hans förståelse av den mänskliga identiteten, som individ och del av en kollektiv gemenskap. För Spinoza (1632-1677) kan individen inte förstås som en på förhand given enhet. I stället måste man undersöka den mångfald av band och affektiva förbindelser till den kollektivitet i vilken varje enskild människa alltid redan är inbegripen, och endast utifrån denna samexistens blir det möjligt att förstå det mänskliga handlandet och tänkandet. Via analysen av de mänskliga passionerna, deras rörelser och inre logik, möjliggörs en idé om kunskap, frihet och subjektivitet som redan från början är ontologisk, existentiell och politisk. Gemensamt för alla dessa områden är avvisandet av en idealitet till förmån för en realitet förankrad i kroppens materialitet, affektivitetens dynamik och tänkandets införlivande i världen.
Ur bokens förord: "Varför ska man läsa en filosof vars verk ligger flera århundraden bort? Svaret är inte självklart. Den välvillige kan sträcka sig så långt som att medge att det är genom att läsa historiska texter som vi erhåller kunskap om det som föregått vår egen tid, kanske också om det som - långt tillbaka - grundlagt fenomen, tänkande och händelser som präglat samtiden. Den mindre välvillige förnekar kanske inte nyttan av historisk kunskap som sådan, men menar att vår egen tid har sina egna frågor och problemställningar, så specifika och kontextbundna att de sällan eller aldrig kan belysas av något som ligger i det förflutna. Jag menar att båda dessa argument - det välvilliga nästan lika mycket som det ogina - missar en avgörande poäng. Att argumentera för vikten av att läsa Spinoza idag handlar nämligen inte om att göra en djupdykning i filosofihistorien, utan om att med hjälp av radikala och omvälvande begrepp och tankar förhålla oss till vår egen samtid, våra egna samhällen, vår egen självförståelse och till hur vi förstår det som vi kallar vår värld. I Spinozas verk står det etiska och det politiska i centrum - klassiska filosofiska kategorier som hos honom utvecklas till att omfatta en banbrytande förståelse av människan som affektiv kraft i ständigt samspel med naturen som en helhet. Det handlar om en förståelse av världen som absolut immanens och en förståelse av kroppsligheten som tänkandets dynamiska förutsättning. Dessa fundamentala perspektiv ger oss också möjligheten att med Spinoza tänka bortom hans egen filosofi, i riktning mot de två andra tänkare som på olika sätt och helt inom sina egna filosofier, för vidare och omarbetar hans grundläggande insikter om kraft, kunskap och subjektivitet: Nietzsche och Deleuze, som mina två kommande böcker kommer att handla om."
Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns högskola. Hon har också givit ut böcker om Nietzsche och Deleuze.
