Glänta Produktion – förlag

Den nazistiska propagandan infiltrerade det vardagliga talet, omformade ordens betydelser och utarmade uttrycksmöjligheterna. Det nya språkbruket åt sig in i människorna och blev en oupplöslig beståndsdel av deras identitet och verklighetsuppfattning. LTI är inte bara ett klarsynt vittnesmål från Hitlers Tyskland, utan också en oumbärlig läsning om förhållandet mellan språk, tanke och makt.

Nyutgåva med en genomarbetad översättning av Tommy Andersson och ett utvidgat förord med en nyskriven del av Charlotta Brylla & Otto Fischer.

Victor Klemperer (1880-1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns sedan tidigare hans dagböcker från Hitlertiden, Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933-1945.

"Det var något av ett omöjligt uppdrag, det måste erkännas, zonen lockar kanske just för att den är så undanglidande, för att den väcker något som vi inte vet vad det är utan att ge oss några svar. Men det enda jag var säker på var att jag måste ta mig tillbaka, att det fanns något med zonen som behövde formuleras."

När Catharina Thörn följer spåren in mot Zonen i science fiction-klassikern Stalker, och parallellt befinner sig i det psykoanalytiska rummet, börjar en mer generell zon att framträda. Den präglas av den estetiska erfarenhetens förhöjda uppmärksamhet. När författaren närmar sig denna zon i dialog med konstnärer och filosofer som Louise Bourgeois, Theodor W Adorno och Eve Kosofsky Sedgwick leder det till ett utforskande av såväl den egna sorgen som besatthet, leda och omvandling.

Catharina Thörn är professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet.

Vad är filosofi? både ställer och besvarar frågan om vad den filosofiska verksamheten innebär. Det är en skapande verksamhet, där det som skapas är unika begrepp. Filosofen Gilles Deleuze och psykoanalytikern Félix Guattari svarar även på hur detta begreppsliga tänkande skiljer sig från - och samtidigt interagerar med - andra former av skapande, såsom konsten och naturvetenskapen.

Vad är filosofi? utgör kulmen på samarbetet mellan Deleuze och Guattari, efter de tidigare böckerna Anti-Oidipus, Tusen platåer och Kafka - för en mindre litteratur. Boken är inte bara en pedagogisk analys och förklaring av vad begreppsligt tänkande innebär, utan också en kraftfull uppmaning att skapa nya begrepp; att skapa ett filosofiskt tänkande för samtiden och framtiden.

När den gavs ut 1991 skrev filosofen Didier Eribon att "det är en oerhört stor bok ... en av dessa sällsynta böcker som får oss att betrakta saker och ting på ett annat sätt ... den kommer mycket snart att bli en klassiker." Det blev den också, inte bara inom den akademiska filosofin, utan i en betydligt bredare teoretisk och kritisk bemärkelse.

"För att svara på frågan krävs alltså något annat än en filosofi eller mer eller mindre vaga föreställningar om tänkandet i allmänhet: det som behövs är en utredning av vad filosofi är och gör, inifrån den filosofiska aktiviteten". (Ur Fredrika Spindlers förord.)

Boken är översatt från franska av Rikard Johansson, Fredrika Spindler & Sven-Olov Wallenstein.

"Johanssons bok är ett litet mirakel. Som intellektuell landvinning mycket sällsynt. I stället för att förhålla sig till upptrampade litterära eller akademiska kostigar skapar han en egen form någonstans mellan forskning och automatisk skrift." Martina Montelius i Expressen

Uppgivenhet, hopplöshet, passivitet känslor vi vanligtvis försöker hålla på avstånd. Men bör vi verkligen det? I en essä, som också är ett slags historieskrivning, kretsande kring de senaste årens ödesfrågor flyktingkrisen, nyfascismen och klimatförändringarna utmanar Sven Anders Johansson idén om att alla kan göra något, att allt hänger på dig och mig.

Sven Anders Johansson (1968) är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet och skribent på Aftonbladets kultursida. Hans senaste bok, Kärleksförklaring, belönades 2016 med Göteborgs stads essäpris.

En av kulturutredningens avhoppade sekreterare presenterar här en egen kulturutredning, i den officiella utredningens skugga. David Karlssons bok är ett både kritiskt och konstruktivt försök att tackla den fråga som ruvar bortom alla budgetkontroverser, uppblåsta honnörsord och upprörda debattinlägg: varför behövs det en kulturpolitik överhuvudtaget? För första gången utsätts Kulturutredningen för den utredning den förtjänar.

"Med journalistisk närvarokänsla och litterär precision blir plötsligt kulturpolitik det mest centrala man kan prata om. [...] David Karlsson skriver bra. Rappt och skarpt, samtidigt som han bottnar i tankegodset." /Maria Schottenius, Dagens Nyheter 

"[Det är] befriande att läsa den avhoppade utredningssekreteraren David Karlssons bidrag till den kulturpolitiska diskussionen. På 250 sidor visar han varför Eva Swartz och co hade behövt både hans penna [...] och klokskap under kulturutredningen. [...] Ett mer utmanande diskussionsunderlag är svårt att tänka sig." /Gabriel Byström, GöteborgsPosten

"David Karlssons bok är mycket bra. Han analyserar systematiskt kulturen och dess förhållande till ekonomi och politik. Han är konsekvent i sitt försvar för kulturen som egenvärde, och han ger övertygande argument för sina ståndpunkter liksom för sin kritik av Kulturutredningens, och många kulturpolitikers, tro på detaljreglering och strikt formaliserade beslutsvägar. Det är tveklöst bättre med en smula anarki och oförutsägbarhet på det kulturpolitiska området." /Magnus Eriksson, Svenska Dagbladet

"Hade jag inte haft så många texter och föreläsningar att själv producera den här helgen, hade jag velat ägna den helt åt att äta semlor och läsa David Karlssons bok om Kulturutredningen. Den är fantastiskt bra! En verklig grundbok i kulturekonomi - och obligatorisk läsning för alla!" /Emma Stenström, Kulturekonomi.se

"Perspektiven i denna enmansutredning är många, ofta kloka och definitivt mer genomlysta än i den egentliga kulturutredningen." /Claes Wahlin, Aftonbladet

David Karlsson är idéhistoriker och kulturskribent, verksam vid Nätverkstan i Göteborg. Han var sekreterare i Kulturutredningen från starten sommaren 2007 tills han valde att lämna den sommaren 2008.

Är det slut med litteraturen? Är det i så fall något att sörja? Sven Anders Johansson har svaren.

Litteraturens slut är ett vältänkt och övertygande försvar för litteraturens egenvärde. Boken ger en klar bild av den situation vi befinner oss i nu. (Mikaela Blomqvist i GP)

Men jag har inga problem med att vara oense med en hel del i Litteraturens slut, för det var länge sedan jag hade så roligt med en bok. Att läsa den är som att sitta och gaffla med nån på en fest, även om festen äger rum helt och hållet inne i mitt huvud och mina marginalanteckningar, men i dessa dagar får man verkligen vara glad över de fester man får. (Therese Bohman i Expressen)

Sven Anders Johansson (1968) är professor i litteratur­vetenskap vid Mittuniversitetet och nytillträdd litteratur­redaktör på ­Aftonbladet. 2018 gav han ut Det cyniska tillståndet.

Kritik av det svarta förnuftet är en undersökning av hur föreställningar, fakta och fantasier om Afrika och begreppet "ras" har gett upphov till den mänskliga kategorin "svart". Med en till lika delar litterär som filosofisk kraft gör Mbembe en skoningslös kartläggning av rastänkandet genom historien. Samtidigt ger han glimtar av det som komma skall, det som innebär att tänka liv, att tänka kring vad som ger liv, kring vad som inte får offras.

"Ras fungerar som en skenbild, skriver Mbembe, där insida och utsida förmodas vara ett och samma. Den är ett perverst komplex som grumlar tanken och lamslår i skräck, men som framförallt orsakar oändligt lidande. Och det är just denna ohyggliga paradox, nämligen att ras egentligen inte är något men samtidigt, genom att skapa fakta, har format hela befolkningars öden, som Mbembe med tålamod och briljans skärskådar i denna bok." (Ur Stefan Helgessons förord)

Achille Mbembe beskrivs inte sällan som en av vår tids mest inflytelserika politiska teoretiker och en förgrundsfigur inom det postkoloniala tänkandet. Han är född 1957 i Kamerun och är verksam som filosof, historiker och statsvetare. Kritik av det svarta förnuftet är det första av hans verk som publiceras på svenska. Mbembe är professor vid Wits Institute for Social and Economic Research (WISER) vid Wits University i Johannesburg, Sydafrika.

Vad ska vi göra med all denna valfrihet? Hur ska man kunna bestämma sig? Är det bara Sven Anders Johansson som blir alltmer ambivalent, eller gäller det hela vår tid? Finns det rent av en frihet i tvekandet, ångern och vankelmodet? Och är det därför litteraturen är viktig? Johanssons nya bok vacklar mellan jaet och nejet. Efter Det cyniska tillståndet (2018) och Littera­turens slut (2021) rundas samtidsdiagnosen av med ett försvarstal för ambivalensen. Eller om det är en kritik av valfriheten?

Sven Anders Johansson är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet samt litteraturkritiker i Aftonbladet.

Gudomliga komedier är både en humorns idéhistoria och en kritisk reflektion om huruvida vi med humor blir oss själva genom att överskrida oss själva. I detta trebandsverk undersöker Ola Sigurdson filosofer, författare och teologer som sedan antiken fördjupat sig i frågan om vilket slags väsen en människa måste vara för att kunna uppfatta något som roligt.

Volym 1: Antiken till renässansen Volym 2: Tysk romantikVolym 3: Kritik av den existentiella humorn

De tre banden säljs som ett verk samlade i en box.

Ola Sigurdson är professor i tros­ och livsåskådnings­ vetenskap vid Göteborgs universitet. Han är författare och redaktör till ett tjugotal böcker och antologier, bland annat Himmelska kroppar: Inkarnation, blick, kroppslighet, Glänta 2006 (eng övers 2016) och Theology and Marxism in Eagleton and i ek: A Conspiracy of Hope (2012).