Helena Dahlberg - Böcker

This book explicates a reflective lifeworld research approach, based on phenomenological philosophy. The emphasis is on the lifeworld, the human intentionality and its capacity for seeing meaning and for reflection. The epistemological ideas presented in the book are transformed into an empirical research approach that serves as a guiding principle for research. The approach originates from the aim of allowing the phenomenon to guide the research by which the phenomenon and its meanings will be illuminated, understood and explicated, and is supported by an open and "bridled" attitude to the phenomenon and the research. Based on a solid epistemological presentation and ideas about how an open and "bridled" approach can be established, some methodological principles are outlined for data gathering as well as for descriptive and interpretive data analysis, respectively. Finally, general scientific concepts such as validity, objectivity and generalisation are discussed in relation to the reflective lifeworld research approach.

En hand som fattar en annan hand eller en kropp som rör vid sig själv - sådan är bilden av köttet i den franske filosofen Merleau-Pontys filosofi. Bilden innehåller både närhet och distans: lika nära som den berörande kroppsdelen är en annan kroppsdel, lika ohjälpligt åtskilda är de båda av kropparnas köttslighet. I sitt sista verk, Le visible et l'invisible, undersöker Merleau-Ponty dubbelheten som vi konfronteras med i den mänskliga kroppen, och som inte ska ses som en teoretisk möjlighet utan som en vardaglig verklighet, något vi erfar varje gång vår kropp möter en annan kropp. Då en kropp rör vid en annan är det på samma gång en gest av trosvisst igenkännande och en öppning inför det obekanta. Också då kroppen rör vid sig själv finns denna förening av det välbekanta och det främmande: vilken är denna kropp som jag känner så väl, och som jag i varje stund upplever på nytt? Vad är kött? Vilket är detta kött som har förmåga att mjukt smeka en annan kropp, och som både känner och inte känner sig själv?Helena Dahlberg försöker inte bara besvara denna fråga, utan ställer den också i kontrast till den franska humanistiska traditionens fråga om vem eller vad människan är. Samtidigt visar köttet människans gräns. Filosofin om köttets dubbelhet gör inte människan mera enhetlig, men den visar hur hennes olika sidor hänger ihop. "Jag är min kropp. Jag är min kropp men också något annat än den, och min kropp är något annat än mig. Våra gränser tycks ibland sammanfalla, men ännu oftare tycks de förskjutna i förhållande till varandra: vår gemensamma gång haltar en aning; vår gestalt är en smula skev. Min kropp är min närvaro, min plats och mitt uttryck i världen, och samtidigt är den också platsen för något som inte är jag. Om den uttrycker min vilja ger den samtidigt också uttryck åt sådant som jag inte önskat. Den talande rösten bryts, den gestikulerande armen är för häftig eller för lam, och de delar av kroppen som jag för tillfället inte uppmärksammar lyder tyngdkraftens lagar snarare än viljan. Jag är min kropp, men min kropp är också för svag, för okänslig, för gammal, för sjuk. Min egen kropp är mig främmande, och i dess djup döljer sig andra initiativ än mina egna. Att tala om kroppen innebär att tala om det avstånd som finns i jaget, som gör att jag inte är ett med mig själv." (Ur bokens inledning) Helena Dahlberg är idéhistoriker, filosof och dansare. Hennes forskning behandlar frågor om kroppen och mänskligt förkroppsligande ur ett fenomenologiskt perspektiv. Hon är även intresserad av gränslandet mellan dans och filosofi och håller föreläsningar om fenomenologi och kroppslighet, samt undervisar i yoga och dans.

Ensamhet är ett mångtydigt mänskligt fenomen. Den kan vara både en tillgång och en börda. I en personlig brevväxling belyser författarna detta gåtfulla fenomen.Vad är ensamhet? Hur kan vi förstå ensamhet? Kan vi upphäva ensamhet?

I denna brevväxling mellan författarna vänder och vrider de på ensamhet som företeelse och begrepp. I det sammanhanget berörs även andra existentiella innebörder som skuld och skam, val som görs i livet och upplevelser av tid och rum. Upplevelser av ensamhet knyts också till vårdlidande, det vill säga det onödiga lidande som orsakas av vårdande.

Breven rör sig mellan teori och det praktiskt konkreta, mellan den personliga reflektionen och den vetenskapliga förståelsen. Genom textens originella tilltal vänder sig boken inte bara till dem som möter människor i sina yrken utan också till en bred allmänhet. Ensamhet angår oss alla.

Sagt om boken"En utmärkt berörande bok - som med ett något mer iögonenfallande och kraftfullt omslag samt ett antal sparsmakade bilder lättare lockat även en bredare läsekrets." Lektör Margareta Wiman, BTJ-häftet nr 8, 2015.

Om författarnaDe tre författarna har lång erfarenhet av såväl sjukvård som akademisk forskning: Karin Dahlberg är författare och professor i vårdvetenskap. Carl-Magnus Stolt är läkare, författare och var Sveriges förste professor i humanistisk medicin. Helena Dahlberg är idéhistoriker, dansare och filosof.

Rättsfallen är ordnade efter område: Konsultuppdragets omfattning, Organisation, Ansvar, Försäkring samt Ersättning och betalning. Boken vänder sig till den som kommer i kontakt med ABK i sitt arbete. Den är avsedd att kunna användas av alla som har behov av vägledning kring hur ABK ska tillämpas, oavsett om man är jurist eller inte. Boken har korta sammanfattningar och en förteckning över vilka bestämmelser i ABK som behandlas i respektive rättsfall.