Carl-Magnus Stolt - Böcker

Ensamhet är ett mångtydigt mänskligt fenomen. Den kan vara både en tillgång och en börda. I en personlig brevväxling belyser författarna detta gåtfulla fenomen.Vad är ensamhet? Hur kan vi förstå ensamhet? Kan vi upphäva ensamhet?

I denna brevväxling mellan författarna vänder och vrider de på ensamhet som företeelse och begrepp. I det sammanhanget berörs även andra existentiella innebörder som skuld och skam, val som görs i livet och upplevelser av tid och rum. Upplevelser av ensamhet knyts också till vårdlidande, det vill säga det onödiga lidande som orsakas av vårdande.

Breven rör sig mellan teori och det praktiskt konkreta, mellan den personliga reflektionen och den vetenskapliga förståelsen. Genom textens originella tilltal vänder sig boken inte bara till dem som möter människor i sina yrken utan också till en bred allmänhet. Ensamhet angår oss alla.

Sagt om boken"En utmärkt berörande bok - som med ett något mer iögonenfallande och kraftfullt omslag samt ett antal sparsmakade bilder lättare lockat även en bredare läsekrets." Lektör Margareta Wiman, BTJ-häftet nr 8, 2015.

Om författarnaDe tre författarna har lång erfarenhet av såväl sjukvård som akademisk forskning: Karin Dahlberg är författare och professor i vårdvetenskap. Carl-Magnus Stolt är läkare, författare och var Sveriges förste professor i humanistisk medicin. Helena Dahlberg är idéhistoriker, dansare och filosof.

Det här en bok för alla som älskar havet. Det är en bok att bläddra i, läsa, njuta av och återvända till. I den kan både seglaren och den som står kvar på stranden hitta guldkorn. Med målningar, fotografier och en stor mängd korta texter utgår författaren från den flik av världshavet som är Vendelsöfjorden med Nidingens fyr utanför. Det är platsens poesi, skriven med kärlek till den begränsade provinsen. Men därifrån vävs trådar till andra hav och andra tider. Det provinsiella blir en språngbräda till det universella. Boken liknar ingen annan i sin blandning av livsfilosofi och havets natur- och kulturhistoria. Det har blivit en myllrande väv av naturiakttagelser, känslor och människoöden, stormar och förlisningar. Här skymtar kända och okända personer förbi. Ena stunden är det ett samtal med vännen och poeten Tomas Tranströmer, eller ett minne av den engelska 1700-tals feministen Mary Wollstonecrafts besök på Nidingens fyrplats, för att i nästa ögonblick möta den bortglömde sjömannen Arvid Persson som i tio dagar drev runt i en läckande livbåt innan han räddades. Det handlar om havet som läromästare, dess skönhet och sorg. Ytterst handlar det också om att försonas med livet och att finna sitt eget inre lugn

Evert Taube är en svensk nationalikon. Han har gett oss odödliga visor om Fritiof Andersson, Rönnerdal, Calle Scheven och den glade bagaren i San Remo. Efter Everts hemkomst från Argentina 1915 följer några intensiva år när han debuterar som författare och vissångare. Men samtidigt pågår något annat i Everts liv, något som fram till nu inte varit känt, och som hade stor betydelse för hans skapande. Det var hans kamp mot sjukdomen syfilis som under flera år hotade hans liv. I denna bok tecknar Carl-Magnus Stolt med hjälp av tidigare okänt arkivmaterial en bild av Evert Taube som fördjupar vår förståelse för nationalskalden.

Han borde varit världsberömd. Men idag är det knappast någon som känner till Ivar Sandström. Ändå var han mannen som fullbordade en vetenskap. Som ung medicinstudent i Uppsala 1877 upptäckte han bisköldkörtlarna. Det skulle visa sig vara den sista anatomiska upptäckten. Under en svår och mörk tid i sitt eget liv sökte författaren spåren efter Ivar Sandström i arkivens gömmor. Resultatet är en gripande och detaljerad bild av Ivar Sandströms öde fyllt av förnedring, men också kärlek och förhoppningar. Även författarens 2000-tal framträder i relief till Ivar Sandströms 1800-tal. Boken ställer viktiga frågor om vad som tigs ihjäl i samhället – skuld, skam, psykisk sjukdom, missbruk, förnedring och självmord. Men boken handlar lika mycket om försoning, förlåtelse och konsten av resa sig upp. Carl-Magnus Stolt är läkare, författare och var Sveriges första professor i humanistisk medicin/medicinsk humaniora vid Karolinska Institutet. Han har gett ut ett tiotal böcker.

”Efter några timmar, just när jag inte trodde jag skulle orka hålla mig kvar längre, fick jag syn på en bogserbåt som kom emot mig. Jag vinkade med halsduken. Men båten fortsatte förbi.” Det är den 23-årige sjömannen Alfred Morasso som berättar. Det är i januari 1920 och vinden är lika hård som kall. Han fryser ända in i märgen. I många timmar klamrar han sig fast i masten. Alfred blir den ende överlevande när det 115 meter långa fartyget Macona bryts av på mitten och förliser norr om Nidingen. Ögonblicket innan båten sjunker lyckas han klättra upp i en mast och surra fast sig. Endast masten sticker upp ovanför havsytan. Han hör ångestskriken när hans kamrater försvinner med fartyget ner i det mörka och iskalla havsdjupet. Timmarna går och Alfred är nära att ge upp. Då hör han trots stormen det svaga ljudet från en åtta hästkrafters fotogenmotor. Den sitter på en liten tulljaktbåt som körs av kustroddaren David Olsson från Onsala. Den dramatiska räddningen av Alfred den 18 januari 1920 är förutsättningen för den här boken. Carl-Magnus Stolt berättar med hjälp av ett unikt källmaterial hur det gick till när ångfartyget Macona gick till botten och tog 49 människor med sig – och vad som hände Alfred Morasso som var den ende överlevande. Det var sannolikt västkustens värsta förlisning i fredstid.

Karin Johnsson var halländskan som under 1930-talet blev berömd Orient-resenär och författare. Hon levde såväl i öknens beduinbyar som i arabiska palats. Förklädd till muslim tog hon sig som pilgrim till Mecka 1931. På 1930-talet var hon en välkänd feministisk kulturpersonlighet i Sverige. Men genom sina arabiska kontakter hamnade hon mitt i den brännande konflikten mellan judar och araber. Det blev inte minst uppenbart när hon 1938 förlovade sig med en muslimsk man som var ättling till profeten Muhammed. Biografin ”Sätt blommor i håret…” lyfter fram en bortglömd kvinnohistoria. Karin Johnssons författarskap och hennes dramatiska och spännande livsberättelse är värda att rädda från glömskan.

Carl von Linné är kanske Sveriges mest berömda person. Det finns en annan Carl von Linné som är okänd och bortglömd – sonen. Hans namn var också Carl von Linné, med tillägget ”den yngre”. I svenskt 1700-tal är han en skuggfigur, ständigt plågad av elaka tungors tal och avund. Först när fadern dött kunde sonen bege sig ut på en europeisk resa. I London och Paris mötte han nya idéer och drabbades av musiken som flätades in i honom. Carl-Magnus Stolt tecknar bilden av en ensam och sökande människa.

”Ögonblick” är en annorlunda och personlig livsfilosofisk bok med gripande berättelser – från det halländska kustlandskapet och världen bortom. I ett slags poetiska mini-essäer får vi möta ett myller av fascinerande gestalter som lyfts från glömskan. • Lär känna den charmerande lymmeln och författaren Krister Kuylenstierna, född på halländska Sperlingsholm. • Varför byggde postmästaren Claes Sjöbäck en stentrappa i Kungsbackaskogen? • Möt den självironiske författaren bakom pseudonymen Josef på Råö! • Hur gick det för fyrvaktaren Allan Bengtsson vid sjödramat utanför Nidingen juldagarna 1965? • Vad gjorde den dödsdömda danska Gestapo-spionen Grete Bartram i Vessigebro? • Varför smorde slottsherren Clas Alströmer på 1700-talets Gåsevadsholms slott in sig med nässlor? • Läs om kärleksparet på Apelvikens kustsanatorium 1938! • … och många fler I ”Ögonblick” får läsaren följa med på en personlig vandring i tid och rum. Att söka förflutna livsöden kanske är ett sätt att bättre förstå sig själv. Boken väcker filosofiska funderingar: Vad är vackert? Vem skriver historien? Vad handlar LIVSGÅTAN om? ”Ögonblick” är den tredje fristående delen i författarens kulturhistoriska halländska trilogi. De två tidigare böckerna är ”Hav – filosofiska strandhugg vid en flik av världshavet” (2018) samt ”Livsöden. Halländska fynd i Glömskans arkiv” (2021).

Carl-Magnus Stolts dikter har sin "styrka i det fragmentariska, tvära, oväntat sinnliga återskapandet av gestalter och situationer ...", skrev poeten, litteraturvetaren och Akademiledamoten Kjell Espmark år 2001. Om dikten "Oavsiktligt" skrev Espmark att den hade "en nästan Martinsonsk tvär konkretion i slutet". Konsten att omfamna ett moln är dikter skrivna under mer än ett kvarts sekel. Författaren har gett ut ett tjugotal böcker, såväl fack- som skönlitteratur. Hans första diktsamling Ord mot tystnaden kom 1995.