Inger Enkvist - Böcker

Upptakten till det spanska inbördeskriget (19361939) började redan 1931 när den spanske kung Alfons XIII lämnade landet. Under den fem år långa perioden ledde misslyckade reformer och ökande folkligt missnöje till en allt större polarisering i det spanska samhället konflikter som 1936 utmynnade i öppet krig.

Men, i  den spanska historieskrivningen har den segrande sidan ofta hårdhänt redigerat historieskrivningen. Det gäller både Francoregimen och i dagens Spanien där okänt för många svenskar särskilda lagar reglerar vad man får skriva om spansk historia.

I boken En demokrati utan demokrater skildrar Inger Enkvist de dramatiska händelser som ledde fram till inbördeskriget men inte kriget i sig. Med hjälp av nya rön från spanska och utländska historiker och eget forskningsarbete i Spanien, försöker hon klargöra vad som egentligen hände under dessa år när allt som kunde gå fel också gick fel. I boken rivs de kulisser som de olika sidorna velat resa kring sitt eget eftermäle för detta var en orolig och brutal tid, med oförsonlig våldsamhet från alla parter.

Ingen Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Hon har tidigare (på annat förlag) bland andra utkommit med boken Erövringen av Amerika. Spanien och nya världen 14921600 (NoK) och Spanska tänkare under 1900-talet (Thales). En demokrati utan demokrater är hennes första bok på Bokförlaget Augusti.

"Det är en mycket intressant, ögonöppnande och kunskapsrik bok som får oss att se på historien ur ett delvis annat perspektiv och som säkert kan väcka en del debatt." Clio - den historiska bokklubben

När spanjorerna landsteg i Amerika hösten 1492 förändradeshistorien för alltid. Konsekvenserna av händelsen är så omfattande att de är nästan omöjliga att sammanfatta och bilda sig en klar uppfattning om. Med tiden har många legender utmönstrats kring detta enorma koloniseringsprojekt.

Vad som däremot är både möjligt och behövligt är att , bortom legenderna, återvända till källorna i jakten på vad som fick några personer på Europas yttersta spets att vilja ge sig i väg över havet, vilka de var och vilka de mötte, vilka deras visioner var och medel att nå dit.

"I Erövringen av Amerika" presenteras hela det historiska skeendet på ett överskådligt sätt. BTJ

Hur skulle den svenska lärarutbildningen kunna reformeras för att minska lärarbristen och höja elevresultaten?

Enligt nya beräkningar kommer Sverige att år 2033 lida brist på 45 000 lärare om inget görs åt situationen. Det gäller inte bara att rekrytera fler till alla lärartjänster, utan också att få de mest lämpliga personerna att utbilda sig till lärare. För att fler och mer kvalificerade personer ska lockas till yrket måste lärarutbildningen i Sverige reformeras omedelbart.

Inger Enkvist har samlat övertygande bevis för att en förändring är nödvändig. Hon har studerat hur lärarutbildningen ser ut i flera länder som inte har svårt att rekrytera skickliga lärare och där eleverna uppvisar goda resultat. De kunskaperna använder hon till att ge konkreta förslag till en reform av den svenska lärarutbildningen.

Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Hon har tidigare arbetat som högstadie- och gymnasielärare och har följt utvecklingen i svensk utbildning i flera decennier.

Bland hennes tidigare publikationer finns Feltänkt en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik (2000) och De svenska skolreformerna 1962 1985 och personerna bakom dem (2016). På Dialogos har hon varit medförfattare till Kunskapssynen och pedagogiken varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (2017).

Det finns i västvärlden idag två starka filosofiska och ideologiska inriktningar, postmodernismen och socialkonstruktivismen, som menar att kunskap är osäker och föränderlig, att skolan inte bör lägga lika mycket kraft som tidigare på att lära ut "skolämnen" utan att det brådskande är att skapa ett jämlikt och hållbart samhälle. Vägen till det målet sägs gå genom att eleverna arbetar i grupp med olika projekt, vilket också antas förbereda dem för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Det läggs mindre tid på läsning och skrivning, och lärarnas roll är att stödja snarare än att undervisa.

Fungerar idén? Kunskap i kris studerar hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningsstandard, steg för steg har låtit ideologiska element tränga ut ämnesstudier. I namn av att modernisera skolan och anpassa den till det moderna arbetslivet har utbildningssystemet givit allt större plats åt aspekter som jämlikhet, multikulturalism, genusteori och hållbar utveckling.

Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet och deltar i utbildningsdebatt sedan många år. Några av hennes titlar är Feltänkt. En kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik (2000), De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem (2014) och Ny lärarutbildning nu! (2020).

Få svenskar vet hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningskvalitet, har hamnat i dagens situation med sjunkande PISA-resultat. I denna bok undersöks de politiska beslut som steg för steg har lett skolan bort från kunskaper som mål till att prioritera social samvaro. Från beslutet om obligatorisk sammanhållen grundskola 1962, via Läroplan för grundskolan 1969, SIA-reformen 1976, Läroplan för grundskolan 1980 och Lärarutbildningsreformen LUT 1985 har Sverige steg för steg infört en skolideologi utan att ha bevis på att det som infördes var bra. De personer som stod bakom besluten beskrivs, och det förvånande är att personer utan speciell sakkunskap har fått ha ett stort inflytande över svensk skola. Alla vuxna svenskar i yrkesverksam ålder har formats av de här besluten.

Inger Enkvist hörde själv till de sista årskullar i Sverige som fick gå realskola och gymnasium som ledde fram till studentexamen. Vid lärarhögskolan fick hon som mycket ung lärarkandidat Läroplan för grundskolan 1969 som huvudbok, och som lärarrepresentant vid ett högstadium satt hon i en grupp och diskuterade med rektor hur SIA-reformen om skolans inre arbete skulle tillämpas vid den egna skolan. Hon har iakttagit på nära håll hur den systematiska förstörelsen av svensk skola gått till.

Boken ingår i det av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse finansierade forskningsprojektet Arvet efter 1968 . I åtta specialstudier, där Enkvists är en, behandlas skilda aspekter av hur 1968 års idéer och individer påverkade svensk politisk diskussion och samhällsinstitutioner i Sverige, som utrikesdepartementet, skolan och kyrkan. Vetenskapliga forskningsledare har varit Lennart Berntson och Svante Nordin, stiftelsens forskningskoordinator Peter Luthersson.