Jenny Maria Nilsson – författare
436 kr
Skickas
Bildning är en väv av kunskap som vi människor vävt tillsammans, men också många små personliga vävar av vad någons håg står till; bildning – den generella och den specifika och den personliga – tillhör den framtida bilmekanikern lika mycket som den blivande poeten.
Att svensk skola har haft en helhetssyn på eleven, med praktiska och estetiska ämnen, har tjänat oss väl. Människan är naturligt vetgirig och tänkande, men upptäcker det inte alltid – ett skolväsende kan i bästa fall förlösa bildningslängtan. Därför handlar Den spanande ugglan – bildning som motstånd om skolväsendet, även om bildning är för livet. Ingen lär ett språk, eller ett hantverk eller hela molekylärbiologin, enbart under skoltimmar.
I Den spanande ugglan sätter sexton skribenter – akademiker, lärare och debattörer – bildning och skolväsendet under kritisk lupp. Det är personligt, politiskt, poetiskt och ibland rasande. En uppgörelse men också ett försvarstal för människans nyfikenhet, intellekt och bildningslängtan.
Redaktör för antologin är Jenny Maria Nilsson, författare och journalist.
354 kr
Skickas
Digitalisering i skolan är en fråga som väcker starka känslor. Svärmisk teknikromantik möter domedagsprofetior om att vi förslavas av våra skärmar. Ofta kretsar debatten kring ordet framtiden, trots att datorerna funnits i våra skolor i flera decennier. Det är hög tid att utvärdera digitaliseringen i skolan. Boken Omstart för skolans digitalisering ger insikter kring vad som gått fel, hur vi kan göra för att återge lärarna och eleverna den makt som försvunnit ut i cyberrymden, samt visar på ett mer nyanserat och relevant sätt att förhålla sig till en vår tids mest omvälvande frågor.
Författare till boken Omstart för skolans digitalisering är forskaren Marte Blikstad-Balas, skolutvecklaren Per Kornhall och journalisten Jenny Maria Nilsson.
244 kr
Skickas
"Vi befinner oss i en värld där vi måste välja mellan att vara offer eller bödel inget annat." - Albert Camus skriver detta i sin dagbok hösten 1945. Så vitt han kan se innebär detta i längden att vi alla blir offer. Camus vill bereda en tredje väg, en väg där människor tillåts vandra som annat än offer eller bödel.
I Jenny Maria Nilssons personligt hållna biografi görs nedslag vid exempelvis tuberkulosen som periodvis hotar Albert Camus liv, hans avgudan av sin mor, den spanskättade Hélène Sintes - som han uppfattar som en kristusgestalt, hur faderns död på slagfältet för ett land han aldrig känt införlivas i Camus politiska arbete, kärleken till och förmågan att bli ett med solen, havet och naturen, åren som journalist och hans inställning till journalistikens uppgift, filosofin i de stora romanerna Främlingen, Pesten och Fallet, och hur han kunde utmålas som förrädare av sina samtida franska intellektuella.
"De senaste åren har flertalet av hans böcker getts ut i nyöversättningar, och föreliggande bok kontextualiserar dem väl. Camus såg sig själv som en omodern och otidsenlig författare. Kanske just det gör hans författarskap, där de djupt mänskliga och evigt återkommande frågorna ställs, ständigt aktuellt. Albert Camus Varken offer eller bödel är en bok som behövs." - Isak Adolfsson, Kulturdelen.com
259 kr
Tillfälligt slut
Nio essäer om Sven Delblanc
I Sven Delblancs romaner förenas fantasifull fabulering med allegoriska och mytiska mönster. Hans prosa växlar mellan frisk realism, uppsluppen grotesk, humor och nattsvart förtvivlan. I hans texter finns både stark medkänsla och sinnrik idédiskussion.
I en värld präglad av kris och undergångskänsla diskuterar Delblanc ett viktigt problem. Finns det ett humanismens tredje alternativ till auktoritär ordning och egoistisk frihet? Delblancs bild av världen är mörk, men mörkret motsägs både av en absurd och trotsig motståndsvilja och en enastående språklig vitalitet.
I föreliggande bok belyser nio litteraturhistoriker och kritiker Delblancs mångfacetterade författarskap. Fem av texterna härrör från Delblancsällskapets symposion i samband med dess 20-årsjubileum 2019. De har kompletterats med fyra tidigare publicerade texter.
Kurt Johannesson skriver om modernism och retorik i romanerna Kastrater, Speranza och Jerusalems natt och Bo Gustavsson diskuterar pjäsen Senecas död, romanen Ifigenia och essän Homerisk hemkomst, alla med koppling till antiken.
Håkan Lindgren och Crister Enander tar upp Delblancs civilisations- och samhällskritik i Grottmannen och Änkan.
Bo Larsson belyser Delblancs dialog med Kierkegaard i Moria land, och Jenny Maria Nilsson tar samma roman som utgångspunkt för en personlig betraktelse av människans villkor.
Helene Blomqvist skriver om den mänskliga beröringen i Delblancs texter och Lars Ahlbom om hans livslånga intresse för Jesusgestalten.
Boken avslutas med en essä av Magnus Halldin om Slutord, den dagboks- och tankebok Delblanc skrev när han drabbats av den cancer som skulle ta hans liv 1992.
Sven Delblanc (1931-1992) Sven Delblanc debuterade med Eremitkräftan (1962), en spännande bildningsroman som slår an det i författarskapet genomgående frihetstemat. Hans riktigt stora genombrott kom med Prästkappan (1963), en färg-rik, både uppsluppen och förtvivlad pikareskroman som utspelar sig i Fredrik den Stores Preussen. Med de episka tetralogierna Hedebysviten (19701976) och Samuelsviten (19811985) erövrade Delblanc en stor publik. Den förstnämnda blev succé som tv-serien Hedebyborna. Samuels bok, som inledde den senare sviten, belönades med Nordiska rådets stora pris. De idéanalytiska historiska kortromanerna Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983) behandlar respektive konsten, politiken och religionen. I de självbiografiska böckerna Livets ax (1991) och Agnar (1993) skildrade Sven Delblanc smärtsamt självutlämnande sin uppväxt med en auktoritär far. Livets ax belönades med Augustpriset.