Mikaela Herbert – författare

Den här doktorsavhandlingen berättar om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet i bostadsojämlikhetens Sverige. Huvudpersonerna i berättelserna är människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige åren runt den så kallade flyktingkrisen 2015 och i fokus är deras boendevägar – deras vindlande vägar – under de första åren i landet. De flesta av forskningsdeltagarna är inkomstfattiga, vilket gör att de har erfarit betydande svårigheter att hitta någonstans att bo – erfarenheter som de delar med ett ökande antal inkomstfattiga hushåll i en tid präglad av bostadsbrist och tilltagande bostadsojämlikhet. Men genom att kategoriseras som asylsökande eller nyanlända omfattas forskningsdeltagarna därtill av särlagstiftning, som genom selektiva åtgärder som både villkorar, underlättar och kringskär deras bostadsmarknadspositioner men också skiljer ut dem från andra hushåll inom ramen för en förment generell bostadspolitisk modell. I syfte att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser i en svensk kontext studeras i avhandlingen denna partikulära position. Utifrån en etnografisk ansats och med utgångspunkt i intervjuer, samtal, deltagande observationer och policyanalys utforskas hur forskningsdeltagarnas boendevägar formas och hur det går att förstå dessa i relation till å ena sidan de praktiker som forskningsdeltagarna utvecklar på svenska bostadsmarknader och å andra sidan den politiska styrningen av boende och bosättning för kategorierna asylsökande och nyanlända. Avhandlingen visar att boendevägarna kan beskrivas som kaotiska; med återkommande flyttar, in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformationer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden. Dock framgår att de formas genom beslut som fattas efter noga överväganden, utifrån skiftande behov och med hänsyn till relationer över tid och rum. Vidare framgår att olika marknadspraktiker har betydelse för deras möjligheter att få tillgång till bostad. Framför allt hyr de bostad inom ramen för en marknad för olovlig bostadsuthyrning, där bostäderna förmedlas genom arabiskspråkiga sociala nätverk. I avhandlingen förstås denna marknad i termer av assemblage och visar på hur den samskapas i konstellationer och i interaktioner mellan bland annat bostadssökande, kontraktsinnehavare och informella mäklare; kommunikationsverktyg; hyreskontrakt; lagar och regler samt tilldelningssystem såsom bostadsköer. Utifrån en kritisk ansats analyseras förarbetena till två flyktingplaceringspolitiska lagändringar: ”Bosättningslagen” samt inskränkningen av ”EBO-lagen”. Avhandlingen visar hur kategorierna asylsökande och nyanländas bosättningsmönster problematiseras och hur en ökad styrning av desamma syftar till att inte bara lösa problem direkt kopplade till målgruppernas boende utan också samhällsproblem som segregation, socioekonomiskt ”utsatta områden” och kommunernas kapacitet att erbjuda välfärdstjänster. Analysen visar vidare att skulden för dessa problem förläggs hos individerna (på gruppnivå, som kategori), samtidigt som fokus förflyttas bort från strukturella problem kopplade till byggande och fördelning av bostäder, liksom från kommunernas bostadsförsörjningsansvar för alla dess invånare. En av avhandlingens bärande idéer är att “flyktingkrisen”, genom att sätta press på det svenska bostadspolitiska systemet, fick dess oförmåga att tillgodose inkomstfattiga hushålls behov av bostad att skarpt framträda. Denna oförmåga försätter dessa hushåll i bostadsprekära situationer där de, med utgångspunkt i forskningsdeltagarnas berättelser, i stor utsträckning får förlita sig på informella eller olovliga marknadspraktiker.

Malmö University publications in urban studies, MAPIUS nr 18. Bakgrund och syfte Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker. Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor: • Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras? • Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete? • Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför? • Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer? Som alla andra forskningsprojekt utvecklas och förändras forskningsfrågorna under projektets gång. De perspektiv som presenteras i rapporten förhåller sig till de ursprungliga frågorna på olika sätt. Gemensamt är att de försöker ge en ökad förståelse för den problematik som ligger till grund för de senaste årens utveckling avseende sociala risker. Målgrupp och disposition Rapporten vänder sig till en bred läsekrets där både de som har ett mer professionellt intresse och de som är intresserade av samhällets utveckling mer generellt skall få en fördjupad förståelse av sociala risker i samhället. Boken inleds med några kapitel som dels diskuterar begreppen social utsatthet och social risk, dels beskriver den mer generella samhällsutvecklingen med fokus på social risk, social utsatthet och civilsamhällets omvandling. Därefter presenteras resultat från mer konkreta studier i Helsingborg, Landskrona och Malmö. I en särskild del presenteras och diskuteras det arbetssätt i form av forskningscirklar som använts inom projektet. Varje block och kapitel kan läsas både som relaterade till varandra och som fristående delar. De enskilda författarna ansvarar för innehållet i sina respektive kapitel men alla texter har även diskuterats gemensamt.