Ove Bring – författare

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, rymdrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

»En grundlig genomgång av anfallskrigens historia.« Svenska Dagbladet

»Övertygande och högaktuell« Sydsvenskan

Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.

Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.

Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i Anfallskrigens argument hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien.

När Ove Bring, professor i folkrätt, vill sammanfatta de mänskliga rättigheternas historia väljer han att inte bara betrakta historiska skeenden utan också impulser från skönlitterära författare. Hans resa börjar i tvåflodslandet och slutar med en blick mot framtiden utifrån den arabiska våren, tortyrens återkomst, al Qaida och Guantánamo.

Ove Bring skildrar de mänskliga rättigheternas utveckling genom historien, från forntida kulturer i Orienten via antikens Grekland och Rom till upplysningen och liberalismen i Västerlandet och vidare in i vår egen tid med FN-dokument, internationella domstolar och frivilligorganisationer. Det är en resa genom den politiska idéhistorien, delvis också genom skönlitteraturen, nämligen när författare förmedlat människorättsliga värderingar och reagerat mot orättvisor och förtryck. Det är en berättelse som visar att alla kulturer, inte enbart den västerländska, har lämnat sina bidrag.

I modern tid har rättsutvecklingen varit betydande, men kulturrelativism, Muhammedteckningar och terroristbekämpning har lett till spänningar mellan Nord och Syd och mellan statssuveränitet och medborgerlig frihet.

»Ett gigantiskt verk... Spännande att läsa och tala om.«Studio Ett

»Brings bok är banbrytande, som ett försök att granska alla de impulser från olika håll, som har lett fram vår tids idéer om en sekulär naturrätt... En "bibel" i min bokhylla, som jag kommer att återvända till många gånger.«AnnaPia Åhslund, Hallands nyheter

»Ove Brings omfattande monografi skiljer sig från flera andra böcker inom genren genom sin geografiska bredd och långa historiska linjer... Ett av de mest värdefulla inslagen i Brings bok är hans diskussion av skönlitteraturens roll i tänkandet och engagemanget kring de mänskliga rättigheterna.«Hans Ingvar Roth, Svenska Dagbladet

»Ambitiös genomgång ... Bring plockar upp betydelsefulla personer.«Amanda Svensson, Expressen

»Det finns många böcker om mänskliga rättigheter, men få så omfattande som professorn i folkrätt Ove Brings senaste bok ... väl värd att läsa.«Christoffer Dahlin, Borås Tidning

»En läsvärd genomgång.«Per Ewert, Dagen

»Ove Bring (berättar) med en imponerande lärdom ... Boken är en guldgruva för alla etiskt och politiskt intresserade.«

»En välskriven sammanställning av de mänskliga rättigheternas utveckling. Boken erbjuder 700 sidor tät historiebeskrivning, litterära referenser och klarläggande resonemang, och är trots sitt omfång både spännande och engagerande.«Johanna Wiklund, Världshorisont

»Boken bygger på flera decenniers forskning. Men det är också en noggrant argumenterad exposé över nästan hela mänsklighetens tänkande kring staten, gruppen, individen och rätten. En liknande intellektuell resa i tid och rum har tidigare ingen svensk gjort.«Per Jönsson, Axess

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

FN har på nytt öppnat utredningen av Dag Hammarskjölds död i en flygkrasch, i Ndola i nuvarande Zambia. Var det verkligen ett misstag av piloten som orsakade kraschen? Eller rörde det sig i själva verket om sabotage eller rent av nedskjutning?

Folkrättsexperten Ove Bring går igenom gåtan Hammarskjöld, pusselbit för pusselbit. Märkliga ting hände i flygledartornet i Ndola vid midnatt mellan den 17 och 18 september 1961. Den första rhodesiska haverikommissionen bortsåg från afrikaners vittnesmål. De följande utredningarna var också bristfälliga. Den nya FN-utredningen pekar mot en sammansvärjning.

Sveriges särskilt utsedde FN-utredare, ambassadör Mathias Mossberg, skriver en avslutande del i boken. Varför Sveriges engagemang i frågan har varierat över tid är i sig en gåta, lika oklar som frågan om vad som egentligen hände i Ndola.

»En grundlig genomgång av anfallskrigens historia« Svenska Dagbladet

»Övertygande och högaktuell«Sydsvenskan

Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.

Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.

Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i Anfallskrigens argument hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien.

Ove Bring är folkrättsjurist och har i sitt yrkesliv samlat erfarenheter från UD, FN och den akademiska världen, bland annat som professor i folkrätt vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och Försvarshögskolan. Mellan 1999 och 2017 var Ove Bring ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag.

Med anledning av detta hölls ett seminarium i Utrikespolitiska Institutets lokaler i Stockholm den 10 september 2013 där vänner och kollegor till Blix hyllade hans mång-facetterade och betydelsefulla arbete. Anförandena berörde olika delar av folkrätten och internationella relationer där Blix genom sina handlingar och skrifter otvivelaktigt har lämnat ett avtryck. Temat för seminariet var de internationella framtidsfrågorna och talarna fick ge sina visioner av framtiden inom de områden där Hans Blix särskilt varit engagerad. Utgångspunkten för dessa framtidsvisioner var den utveckling som skett i världspolitiken och i folkrätten under den tid som Hans Blix har varit verksam; en utveckling som han framgångsrikt har påverkat. Hans insiktsfulla och opartiska kommentarer om diverse internationella, kontroversiella frågor har gjort honom till en mycket trovärdig och respekterad bedömare långt utanför Sveriges gränser.

Denna samling innehåller samtliga bidrag från det nämnda seminariet. Förutom Michael Sohlmans inledning och Ove Brings presentation av Hans Blix som folkrättsjurist, berör bidragen bl.a. frågor om internationellt miljöskydd, energi, svensk säkerhetpolitik, militär intervention, rätten till demokrati och nedrustning. Hans Blix egna skrifter utgör en betydande del av denna samling.

Innehållsförteckning Inledning Said Mahmoudi Inledande anförande Michael Sohlman Liberalism på fullt allvar Lars Anell Hans Blix som folkrättsjurist Ove Bring Rättsstatens och FN-stadgans principer i de internationella relationerna Hans Corell To Intervene or Not to Intervene – That is the Question Katarina Engberg Hans Blix och den internationella miljöfrågan Lars-Göran Engfeldt Svensk säkerhetspolitik i ett 50-årigt framtidsperspektiv Sven Hirdman Hans Blix i en journalists ögon Britt-Marie Mattson Kärnvapnen och vår framtid Henrik Salander Energifrågan Björn Skala Ett internationellt samhälle i utveckling Hans Blix Om nationell trygghet och en begynnande internationell ordning Hans Blix IRAK kriget 10 år den 19 mars 2013 Hans Blix Är FN utvecklingsbart? Går det att nedrusta? Hans Blix Bidragsgivarna