Ove Bring – författare

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, rymdrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

»En grundlig genomgång av anfallskrigens historia.« Svenska Dagbladet

»Övertygande och högaktuell« Sydsvenskan

Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.

Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.

Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i Anfallskrigens argument hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien.

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

FN har på nytt öppnat utredningen av Dag Hammarskjölds död i en flygkrasch, i Ndola i nuvarande Zambia. Var det verkligen ett misstag av piloten som orsakade kraschen? Eller rörde det sig i själva verket om sabotage eller rent av nedskjutning?

Folkrättsexperten Ove Bring går igenom gåtan Hammarskjöld, pusselbit för pusselbit. Märkliga ting hände i flygledartornet i Ndola vid midnatt mellan den 17 och 18 september 1961. Den första rhodesiska haverikommissionen bortsåg från afrikaners vittnesmål. De följande utredningarna var också bristfälliga. Den nya FN-utredningen pekar mot en sammansvärjning.

Sveriges särskilt utsedde FN-utredare, ambassadör Mathias Mossberg, skriver en avslutande del i boken. Varför Sveriges engagemang i frågan har varierat över tid är i sig en gåta, lika oklar som frågan om vad som egentligen hände i Ndola.

»En grundlig genomgång av anfallskrigens historia« Svenska Dagbladet

»Övertygande och högaktuell«Sydsvenskan

Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.

Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.

Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i Anfallskrigens argument hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien.

Ove Bring är folkrättsjurist och har i sitt yrkesliv samlat erfarenheter från UD, FN och den akademiska världen, bland annat som professor i folkrätt vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och Försvarshögskolan. Mellan 1999 och 2017 var Ove Bring ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag.

Med anledning av detta hölls ett seminarium i Utrikespolitiska Institutets lokaler i Stockholm den 10 september 2013 där vänner och kollegor till Blix hyllade hans mång-facetterade och betydelsefulla arbete. Anförandena berörde olika delar av folkrätten och internationella relationer där Blix genom sina handlingar och skrifter otvivelaktigt har lämnat ett avtryck. Temat för seminariet var de internationella framtidsfrågorna och talarna fick ge sina visioner av framtiden inom de områden där Hans Blix särskilt varit engagerad. Utgångspunkten för dessa framtidsvisioner var den utveckling som skett i världspolitiken och i folkrätten under den tid som Hans Blix har varit verksam; en utveckling som han framgångsrikt har påverkat. Hans insiktsfulla och opartiska kommentarer om diverse internationella, kontroversiella frågor har gjort honom till en mycket trovärdig och respekterad bedömare långt utanför Sveriges gränser.

Denna samling innehåller samtliga bidrag från det nämnda seminariet. Förutom Michael Sohlmans inledning och Ove Brings presentation av Hans Blix som folkrättsjurist, berör bidragen bl.a. frågor om internationellt miljöskydd, energi, svensk säkerhetpolitik, militär intervention, rätten till demokrati och nedrustning. Hans Blix egna skrifter utgör en betydande del av denna samling.

Innehållsförteckning Inledning Said Mahmoudi Inledande anförande Michael Sohlman Liberalism på fullt allvar Lars Anell Hans Blix som folkrättsjurist Ove Bring Rättsstatens och FN-stadgans principer i de internationella relationerna Hans Corell To Intervene or Not to Intervene – That is the Question Katarina Engberg Hans Blix och den internationella miljöfrågan Lars-Göran Engfeldt Svensk säkerhetspolitik i ett 50-årigt framtidsperspektiv Sven Hirdman Hans Blix i en journalists ögon Britt-Marie Mattson Kärnvapnen och vår framtid Henrik Salander Energifrågan Björn Skala Ett internationellt samhälle i utveckling Hans Blix Om nationell trygghet och en begynnande internationell ordning Hans Blix IRAK kriget 10 år den 19 mars 2013 Hans Blix Är FN utvecklingsbart? Går det att nedrusta? Hans Blix Bidragsgivarna

I samband med Sveriges anslutning till Nato sägs det ofta, ibland med viss nostalgi, att vi lämnat bakom oss en period på över 200 år av alliansfrihet. Denna uppfattning är emellertid förenklad och inte helt korrekt. Sanningen är att Sverige vid ett flertal tillfällen, alltsedan Karl XIV Johans dagar, engagerat sig i allianser, även om de oftast varit kortvariga.  

Karl Johan anslöt sig till alliansen mot Napoleon och perioden runt mitten av 1800-talet uppvisar flera exempel på frivillig alliansbundenhet och medveten icke-neutralitet. Skandinavismens strömningar bidrog till att först Oscar I och därefter Karl XV prioriterade svensk-norsk solidaritet med det söderifrån hotade Danmark.

När krig utbröt 1848 och 1863 var en skandinavisk allians ett faktum. Om neutralitet var det inte tal. Oscar I ingick 1855 en allians med Storbritannien och Frankrike, riktad mot Ryssland, som formellt gällde till 1908. Mellan 1920 36 skulle Sverige betrakta sig som alliansbundet inom ramen för Nationernas Förbund.

Under Finlands vinterkrig 1939 40 valde Sverige bort neutraliteten för att visa solidaritet med det angripna grannlandet. Under Kuwaitkriget 1990 91 ingick Sverige i FN-alliansen mot Saddam Husseins Irak.

Folkrättsexperten Ove Bring visar i boken hur alliansfrihetens utanförskap undantagsvis, men ändå inte sällan, fått ge vika för gemensam säkerhet och solidaritet med andra. 

Sveriges allianser under 200 år är en utmärkt redovisning av det aktuella forskningsläget fram till Sveriges anslutning till Nato. Boken är en sammanfattande, rak och lättillgänglig beskrivning av hur Sverige har manövrerat i ett konfliktfyllt Europa.  Myten om alliansfriheten punkteras.

Olof Ehrenkrona i Svenska Dagbladet

Boken om Sveriges allianser rekommenderas till läsning för alla med intresse för svensk utrikespolitik. Välskriven, kunnig och självständig. Läsningen stimuleras av ett rikligt, ofta fyndigt bildval från avgörande händelser under de 200 åren.

Olof Kleberg i Västerbottens-Kuriren 

Det är en lättillgänglig och mycket spänstigt skriven berättelse om Sverige och konflikterna som berört oss. Bring har en enastående förmåga att koncentrerat framställa komplexa händelseförlopp och göra dem förståeliga för läsaren.

Mats KG Johansson i Bibliotekstjänsts tidning