Mark Klamberg – författare

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, rymdrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

Folkmord är ett av de mest laddade begreppen i vår samtid. Det är en juridisk term, men medför även moraliska imperativ och kan utgöra ett politiskt vapen. I internationella medier, FN:s olika forum och svensk debatt används ordet med en tyngd som både förpliktigar och splittrar.

Denna bok lyfter fram berättelser, perspektiv och juridiska strider som på olika sätt knyter an till Sverige – men som ännu inte fullt ut återgivits i historieskrivningen. Hur förarbetet till FN:s folkmordskonvention påbörjades i Stockholm 1940 av den polsk-judiske flyktingen Raphaël Lemkin, och hur Sverige under förhandlingarna ville genomföra begränsningar för att konventionen inte skulle omfatta behandlingen av samer. Svenska domstolar har tjänat som plats för genomförande av fyra rättegångar beträffande folkmord.

Anklagelser om folkmord måste granskas med största möjliga noggrannhet. Det handlar inte bara om att ställa skyldiga till svars, utan också om att inte urvattna ett begrepp vars styrka bygger på precision. Samtidigt finns en risk att försiktighet tolkas som passivitet – eller som ett svek mot offren.

Folkmord utges i samarbete med Liberal Debatt och är en del i serien Liberal Idédebatt.

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.