Mark Klamberg – författare

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, rymdrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

Folkmord är ett av de mest laddade begreppen i vår samtid. Det är en juridisk term, men medför även moraliska imperativ och kan utgöra ett politiskt vapen. I internationella medier, FN:s olika forum och svensk debatt används ordet med en tyngd som både förpliktigar och splittrar.

Denna bok lyfter fram berättelser, perspektiv och juridiska strider som på olika sätt knyter an till Sverige – men som ännu inte fullt ut återgivits i historieskrivningen. Hur förarbetet till FN:s folkmordskonvention påbörjades i Stockholm 1940 av den polsk-judiske flyktingen Raphaël Lemkin, och hur Sverige under förhandlingarna ville genomföra begränsningar för att konventionen inte skulle omfatta behandlingen av samer. Svenska domstolar har tjänat som plats för genomförande av fyra rättegångar beträffande folkmord.

Anklagelser om folkmord måste granskas med största möjliga noggrannhet. Det handlar inte bara om att ställa skyldiga till svars, utan också om att inte urvattna ett begrepp vars styrka bygger på precision. Samtidigt finns en risk att försiktighet tolkas som passivitet – eller som ett svek mot offren.

Folkmord utges i samarbete med Liberal Debatt och är en del i serien Liberal Idédebatt.

Folkmord är ett av de mest laddade begreppen i vår samtid. Det är en juridisk term, men medför även moraliska imperativ och kan utgöra ett politiskt vapen. I internationella medier, FN:s olika forum och svensk debatt används ordet med en tyngd som både förpliktigar och splittrar.

Denna bok lyfter fram berättelser, perspektiv och juridiska strider som på olika sätt knyter an till Sverige – men som ännu inte fullt ut återgivits i historieskrivningen. Hur förarbetet till FN:s folkmordskonvention påbörjades i Stockholm 1940 av den polsk-judiske flyktingen Raphaël Lemkin, och hur Sverige under förhandlingarna ville genomföra begränsningar för att konventionen inte skulle omfatta behandlingen av samer. Svenska domstolar har tjänat som plats för genomförande av fyra rättegångar beträffande folkmord.

Anklagelser om folkmord måste granskas med största möjliga noggrannhet. Det handlar inte bara om att ställa skyldiga till svars, utan också om att inte urvattna ett begrepp vars styrka bygger på precision. Samtidigt finns en risk att försiktighet tolkas som passivitet – eller som ett svek mot offren.Folkmord utges i samarbete med Liberal Debatt och är en del i serien Liberal Idédebatt.

When studying international law there is often a risk of focusing entirely on the content of international rules (i.e. regimes), and ignoring why these regimes exist and to what extent the rules affect state behavior. Similarly, international relations studies can focus so much on theories based on the distribution of power among states that it overlooks the existence and relevance of the rules of international law. Both approaches hold their dangers. The overlooking of international relations risk assuming that states actually follow international law, and discounting the specific rules of international law makes it difficult for readers to understand the impact of the rules in more than a superficial manner.

This book unifies international law and international relations by exploring how international law and its institutions may be relevant and influence the course of international relations in international trade, protection of the environment, human rights, international criminal justice and the use of force.

As a study on the intersection of power and law, this book will be of great interest and use to scholars and students of international law, international relations, political science, international trade, and conflict resolution.

When studying international law there is often a risk of focusing entirely on the content of international rules (i.e. regimes), and ignoring why these regimes exist and to what extent the rules affect state behavior. Similarly, international relations studies can focus so much on theories based on the distribution of power among states that it overlooks the existence and relevance of the rules of international law. Both approaches hold their dangers. The overlooking of international relations risk assuming that states actually follow international law, and discounting the specific rules of international law makes it difficult for readers to understand the impact of the rules in more than a superficial manner.

This book unifies international law and international relations by exploring how international law and its institutions may be relevant and influence the course of international relations in international trade, protection of the environment, human rights, international criminal justice and the use of force.

As a study on the intersection of power and law, this book will be of great interest and use to scholars and students of international law, international relations, political science, international trade, and conflict resolution.

In the last decade, there has been a turn to history in international humanitarian law and its accompanying fields. To examine this historization and to expand the current scope of scholarship, this book brings together scholars from various fields, including law, history, sociology, and international relations. Human rights law, international criminal law, and the law on the use of force are all explored across the text’s four main themes: historiographies of selected fields of international law; evolution of specific international humanitarian law rules in the context of legal gaps and fault lines; emotions as a factor in international law; and how actors can influence history. This work will enhance and broaden readers’ knowledge of the field and serve as an excellent starting point for further research.

In the last decade, there has been a turn to history in international humanitarian law and its accompanying fields. To examine this historization and to expand the current scope of scholarship, this book brings together scholars from various fields, including law, history, sociology, and international relations. Human rights law, international criminal law, and the law on the use of force are all explored across the text’s four main themes: historiographies of selected fields of international law; evolution of specific international humanitarian law rules in the context of legal gaps and fault lines; emotions as a factor in international law; and how actors can influence history. This work will enhance and broaden readers’ knowledge of the field and serve as an excellent starting point for further research.

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.