Per Thorell - Böcker

I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna.

Ur innehållet:

Intresse för intressekonflikter Hans-Gunnar Axberger

Intressekonflikter och deras hantering - en introduktion Gunnar Nord och Per Thorell

Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell

Journalistikens beroenden Hans-Gunnar Axberger

Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissioner Clas Bergström och Per Samuelsson

Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer

Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix

När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson

Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncerner Adam Diamant och Claes Norberg

Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektiv Rolf Dotevall

Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningen Henric Falkman och Christina Strandman Ullrich

Värden och penningbegär - ett revisorsdilemma Ulf Gometz

Intressekonflikter i bankverksamhet Lars Gorton

Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin

Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBA Kaj Hobér

En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg

Advokater i börsbolagsstyrelser Björn Kristiansson

Oberoendets anatomi - en skiss Stefan Lindskog

Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikter Claes Lundblad

Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnotering Harry Schüssler

I boken görs en omfattande genomgång av lagstiftningstekniken på redovisningsområdet med tyngdpunkt på den rättsliga standardens – god redovisningssed – utveckling och användning. Det sker mot bakgrund av kravet på true and fair view i EG-rätten och engelsk rätt. Vidare behandlas den kompletterande normgivningens rättsliga ställning, dvs. hur bundna företagen är av att följa detta regelverk. Andra frågor som behandlas är vilken betydelse redovisningen har vid vinstutdelning i aktiebolag och vilken begränsning som lagstiftningen utgör för den kompletterande normgivningen. Omfattande jämförelser görs med engelsk rätt, bl.a. hur redovisningsfrågor behandlas i engelsk domstolspraxis.

Boken är resultatet av ett forskningsprojekt som har behandlat olika rättsliga aspekter på redovisningen. Delar av boken har tidigare publicerats som uppsatser i vetenskapliga tidskrifter.

Per Thorell är professor, verksam vid Ernst & Young i Stockholm, och knuten till Stockholm Centre for Commercial Law.

Ur innehållet:

Lagstiftningstekniken på redovisningsområdet EG-rätt Engelsk rätt Den rättsliga standarden i svensk rätt Svenska lagregler som villkorats av den rättsliga standarden, m.m. Utvärdering

Redovisningsreglernas rättsliga ställning Avgränsningar och begrepp Engelsk rätt Den svenska lagstiftningens karaktär och funktion Den kompletterande normgivningen Förhållandet mellan lag och standarder i lagstiftningen Kan den kompletterande normgivningen avvika från lag? Gäller en presumtion för att redovisningsstandarder ger uttryck för god redovisningssed även i svensk rätt? Rätten att avvika från redovisningsstandard Hur bestäms god redovisningssed om inga redovisningsstandarder finns? Kan god redovisningssed vara olika i olika företag? För vilken period ger en standard uttryck för god redovisningssed? Rättsliga sanktioner vid avvikelser från lag och standard Utvärdering

Redovisningsfrågor i engelsk domstolspraxis Bolagsrättslig domstolspraxis Skatterättslig domstolspraxis Utvärdering

Redovisningen som grund för vinstutdelning Utvecklingen på redovisningsområdet Vinstutdelningsreglerna När är en utdelnig försvarlig? När är ett moderbolags utdelning försvarlig? Sammanfattning