Peter Josephson – författare
Visar alla böcker från författaren Peter Josephson. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
Häftad, Svenska, 2024
221 kr
Skickas
Det påstås ibland att Sverige är världens mest historielösa land. Stämmer det? Det beror på vad man menar med historielöshet. I "Historielöshetens historia" undersöker Peter Josephson hur begreppet har förändrats från 1700-talet till idag. Vad har man under olika perioder syftat på när man talat om historielöshet? Och vad har man då avsett med historia? Under 1800-talet beskrev europeiska historiker och filosofer gärna afrikaner och andra utomeuropeiska folk som historielösa. Historielöshet var då liktydigt både med en frånvaro av historiskt medvetande och med en frånvaro av historisk utveckling. ”De som inte kommer ihåg det förflutna är dömda att upprepa det” skrev den spansk-amerikanske filosofen Georges Santayana. I kölvattnet på de koloniala befrielserörelsernas framgångar på 50- och 60-talen kom detta begreppsbruk att framstå som alltmer föråldrat. Istället etableras nu en uppfattning som innebär att historia finns överallt där människor lever tillsammans, det Josephson kallar för "panhistorism".Med historielöshet avses idag endast en frånvaro av historiskt medvetande eller en likgiltig inställning till det förflutna, och tankarna går då inte till de förut koloniserade delarna av världen, utan till det som förut skildrats som historiens kärnland: Europa och USA. Historielöshet blir ett omisskännligt tecken på modernitet. Peter Josephson är docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han har tidigare forskat bland annat om Max Weber och idén om en värdefri vetenskap, om akademisk frihet, samt om det moderna forskningsuniversitetets framväxt i kölvattnet på en expanderande bokmarknad i slutet av 1700-talet. Han är tillsammans med Frans Lundgren även författare till boken "Historia som kunskapsform" (2014) och har medverkat i den på Daidalos utgivna antologin "Vetenskapens förtrollning och avförtrollning" (2021).
Häftad, Svenska, 2021
208 kr
Skickas
En av modernitetens stora berättelser handlar om konflikten mellan förnuft och vetenskap å den ena sidan och tro och vidskepelse å den andra. Enligt den berättelsen kommer människors behov av magi och religion obönhörligt att minska allteftersom vetenskapen infriar sina löften och förklarar sådant som tidigare framstod som oförklarligt och hemlighetsfullt. Det skulle alltså pågå en rörelse från förtrollning till avförtrollning. Begreppet ”avförtrollning” brukar framför allt förknippas med sociologen Max Weber (1864–1920), som tillsammans med Durkheim, Freud och andra bidrog till att skapa en föreställning om att religionen successivt skulle försvinna i den moderna världen. Men innebär denna tänkta utveckling att också vetenskapen själv – som ju en gång förväntades kunna ge besked om metafysiska förhållanden och gudomliga avsikter, alltså människans plats i skapelsen – måste avförtrollas? Och finns det inte i modern vetenskaplig verksamhet ofrånkomliga element av (åter)förtrollning? Antologin "Vetenskapens förtrollning och avförtrollning" tar sin utgång i Webers tankegångar och det stora inflytande dessa har haft hos senare tänkare och forskare. De fem bidragen kretsar alla på olika sätt kring fenomen knutna till vetenskapen och universitetet, fenomen som låter sig beskrivas och analyseras i termer av förtrollning och avförtrollning. Perspektivet i antologin är emellertid inte bara vetenskapshistoriskt och vetenskapssociologiskt utan också forskningspolitiskt – frågor om forskningens autonomi och integritet har hamnat i blickfånget när den högre utbildningens managementstyrning och byråkratisering allt mer har börjat ifrågasättas. Vad är egentligen forskning för slags verksamhet? Weber har på nytt blivit högaktuell. Annelie Drakman (forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet), Peter Josephson (idéhistoriker vid Södertörns högskola), Ylva Hasselberg (professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet), Thomas Karlsohn (professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet) och Ingemar Pettersson (forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet.