Robert Walldén – författare
Visar alla böcker från författaren Robert Walldén. Handla med fri frakt och snabb leverans.
3 produkter
3 produkter
403 kr
Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden. Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämneskunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning.Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
383 kr
Skickas
Ett av de viktigaste verktygen i undervisningen för lärare i svenska som andraspråk är den muntliga kommunikationen. Det är genom den som läraren bland annat kan erbjuda tydliga stödstrukturer, utveckla elevernas metaspråkliga kunskap, främja en kritisk textmedvetenhet, organisera engagerande läs- och textarbete samt skapa lärorika interaktionstillfällen i klassrummet. Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk ger både teoretisk fördjupning i pedagogisk kommunikation och tydliga råd om hur lärare kan utveckla sin andraspråksdidaktik. Genom rikliga klassrumsexempel från såväl grundskola som vuxenundervisning beskriver författaren vad det är som sker i kommunikationen men också hur den skulle kunna genomföras för att ytterligare stärka elevernas språk- och kunskapsutveckling. Boken är främst avsedd för verksamma och blivande lärare i svenska som andraspråk. Den är även lämplig för den som söker fördjupade språkdidaktiska kunskaper om systemisk-funktionell lingvistik, genrepedagogik, litteracitetspraktiker och utbildningssociologi.
221 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
The aim of this dissertation is to explore how two teachers communicate content knowledge and metalinguistic knowledge in the teaching of young second language learners. As a qualitative classroom study, it examines how two widely advocated forms of metaknowledge are used in instruction: metalinguistic knowledge, in particular genre knowledge, and reading strategies. Bernstein’s sociology of education theory is synthesized with systemic-function linguistic theory to explore how the participant teachers scaffold and place varying demands on the students. The central concept is pedagogic communication, which is defined as the way in which the teachers use language to communicate instructional content, build and uphold relations and organize information flows in teaching. The materials for the study have been generated through audio recordings, observations and collected teaching materials in school years 1 and 6. The school has a high percentage of second language learners and implements genre-based instruction. The empirical chapters focus on preparations for reading assignments, weekly instances of “sharing time” and a genre-based curriculum area about stories in school year one and a curriculum area about maps and population which integrates geography and Swedish as a second language in school year 6. An important finding is that strongly controlled classroom discourse was associated with introducing and reminding students of abstract concepts in the studied interaction, including metalinguistic and subject-related concepts. Conversely, weaker control tended to promote negotiation of everyday knowledge rather than disciplinary knowledge while also placing implicit demands on students’ participation in the discourse. The study also attends to less-researched features of classroom discourse and scaffolding, such as how the teachers showed solidarity and built engagement through interpersonal resources and managed the information flow through textual ones. A final important finding is that the explicit attention to metaknowledge, such as genre knowledge and knowledge about reading strategies, seemed to come at the expense of encounters with meaningful texts. Therefore, it is argued that such domains of metaknowledge should not become the main instructional content.