Tom Sandqvist – författare

Det luktade vapenfett och krut men det var aldrig något annat än sol och milda vindar på Marholmen.

Tom Sandqvists nya roman kretsar kring ett krig, en sörmländsk by, en klurig svart fågel på taket till en hundra år gammal skola, en galen skattletare i Jerusalem, en hovintendent som kämpade med krokodilerna i Amazonas och en gåtfull dödskalle som visar sig vara den ryske konstnären Ilja Repins älskarinna. Och inte minst en tysk familj i Berlin vid tiden för det nazistiska maktövertagandet.

Onkel Günther har deltagit i den tyska revolutionen i slutet av första världskriget och lyckas ta sig till Sverige, med ett dunkelt öde i bagaget. Pappa Reinhold arbetar på Siemens medan dottern sjunger i radiokören ända till slutet. Också hon lyckas ta sig till Sverige, men först efter kriget och hon vet ingenting. Hennes tystnad fortplantas som en påminnelse om något som aldrig kan avslöjas. En stor målning tar form i den gamla skolan när Hertha Hedbergs eget barn försöker gestalta denna tystnad fylld av örfilar och slag: blodet i sprickorna på en altan med utsikt över Mälaröfjärden vittnar om våldet, och kärleken.

I Romanen om örfilen växer ett mörkt kollage fram livshistorier som rör, berör och väcker frågor.

Tom Sandqvist

Tom Sandqvist, är inte bara en internationellt uppmärksammad konstvetare med ett tjugotal böcker, essäsamlingar och specialstudier kretsande kring framför allt samtida konstteori och 1900-talsmodernismen med tonvikt på Central- och Östeuropa. Han har också verkat som konstnär och utställningsproducent. Som aktiv i kretsen kring alternativtidskrifterna Fågel Fenix och Otid under 1970- och 1980-talen svarade han också för illustrationerna i den av Thomas Wulff sammanställda diktsamlingen En drömmares dagbok 1982. Romanen om örfilen är hans andra roman på Symposion efter Det turkiska huset (2002). Kanske är Tom Sandqvist, skriver Tuva Korsström i Från Lexå till Glitterscenen, den som mest konsekvent hållit fast vid Fågel Fenix ursprungsideal, det djärva, provokativa utforskandet av en inre verklighet.

Tom Sandqvist har prisbelönats av bland andra Svenska Akademien, Holger Schildts förlag, Svenska Litteratursällskapet och FST.

Tom Sandqvists roman Det turkiska huset belönades med Finlands Svenska Televisions litteraturpris år 2002 med motiveringen att romanen var "en engagerad och engagerande litterär undersökning, ett försök att bringa ordning i berättarens kaos av fragmentariska minnesbilder" som ryckte med läsaren på en resa i tid och rum, i den lilla världen och den stora; läsaren, hette det, kliver gärna på tåget och sitter kvar fram till ändstationen.

I recensionerna framhölls att boken var "ett imponerande romanbygge en släktkrönika med rotförgreningar i närhistorien; förra århundradet skärskådat genom några familjemedlemmars öden och äventyr i krig och fred."

Denna "släktkrönika" har nu fått en fortsättning i Romanen om örfilen.

De var inte riktigt kloka, östjudarna. Förstod sig inte på enkla logiska resonemang och skrev dessutom från höger till vänster. Böckerna blev ju spegelvända, framsidan hamnade längst bak allt blev felvänt.

Hur såg då den typiska judiska småstaden ut i Östeuropa före Förintelsen? Vilken kultur gick förlorad genom nazismen och kommunismen? Hur gestaltade sig det judiska livet i städerna och byarna i det område som sedan hamnade på fel sida av järnridån?

Det är några av de frågor som Tom Sandqvist försöker hantera utifrån tre centralt placerade konstnärskap i 1900-talsmodernismen: dadaisten Arthur Segal, orfisten Sonia Delaunay och suprematisten Kasimir Malevitj. Alla tre växte upp och formades av den östjudiska kulturen kring förra sekelskiftet.

Vi söker ett sammanhang är inte bara en samling lärda essäer om den östjudiska småstaden och förhållandet mellan judiskt tänkande och den europeiska modernismen. I boken återges även en lång rad berättelser, anekdoter och livsöden i det tidiga 1900-talets Sankt Petersburg, Moskva, Berlin, Zürich och Paris.

Uppvuxen i den judiska shtetteln Botoani vid den moldaviska gränsen mot Ukraina hörde Arthur Segal (Aron Sigalu) tillsammans med till exempel poeten Tristan Tzara och konstnären Marcel Janco till kärntruppen som födde dadaismen i Zürich i februari 1916. Han kan sägas var en av dem som tydligast färgade Dada med omisskännliga inslag från den östjudiska chassidismen och dess kabbalistiska världssyn.

Sonia Delaunay (Sarah Stern) har i sin tur skrivits in i den europeiska abstrakta modernismen som en av dess mest kända men samtidigt mest misskända konstnärer i det parisiska avantgardet. Född och uppvuxen i Hradyzk strax utanför Kiev är hon mest känd för sina orfiska abstraktioner och gränsöverskridande textilkonst.

Kasimir Malevitj (Kazimir Malewicz) hör till den abstrakta konstens mest namnkunniga pionjärer från och med hans berömda svarta kvadrat från 1915, inledningen till suprematismen i det ryska och sovjetiska avantgardet. Liksom både Segal och Delaunay född och uppvuxen i kärnan av det judiska bosättningsområdet i nuvarande Ukraina kom han tidigt att påverkas av i synnerhet den chassidiska kabbalismen och dess idévärld.

Tom Sandqvist är författare och professor i konstens teori och idéhistoria samt docent i konsthistoria. Han har publicerat en lång rad konsthistoriska och konstteoretiska studier, av vilka flera koncentreras till det tidiga central- och östeuropeiska 1900-talet, senast studien Ahasverus vid staffliet (2014) om judisk konst och konstnärer i Central- och Östeuropa. På Brutus Östlings Bokförlag Symposion gav han senast ut romanen Romanen om örfilen (2015). Essän om Sonia Delaunay utkommer även i en väsentligen utvidgad version som boken Born in a Shtetl under hösten 2016 på Peter Lang Verlag, Frankfurt am Main.

Efterlämnad egendom är en roman som består av två i tiden sammanfallande berättelser. I den första berättelsen återvänder författaren till barndomshemmet. Här, i farmors gamla byrå, hittar han en förseglad mapp som visar sig innehålla en ohygglig hemlighet invävd i en berättelse om brödernas gemensamma barndom. I den andra berättelsen återvänder författaren till den sörmländska byn och till trivselkvällarna i sockengården. Här samlas kommunisten från Katrineholm, rörmokaren och snickaren, Skrotjanne, sockengårdsföreningens kassör, kyrkvärden och inte minst sverigedemokraten. I den gamla skolans till ateljé förvandlade gymnastiksal växer samtidigt fram en serie målningar som förknippas med det berömda förintelselägret. Att konstnärens morföräldrar levde i Berlin under hela den nazistiska diktaturen och att hennes mamma upplevde det slutliga sammanbrottet har en stor betydelse för hur berättelsen fortskrider.

Tom Sandqvist är inte bara en internationellt uppmärksammad konstvetare. Han har också verkat som konstnär och utställningsproducent. Efterlämnad egendom är hans tredje roman efter Det turkiska huset (2002) och Romanen om örfilen (2015). Kanske är Tom Sandqvist, skriver Tuva Korsström i Från Lexå till Glitterscenen, den som mest konsekvent hållit fast vid ursprungsidealet, det djärva, provokativa utforskandet av en inre verklighet. Tom Sandqvist har prisbelönats av bland andra Svenska Akademien, Holger Schildts förlag, Svenska Litteratursällskapet och FST.

Gift med snickaren Pontus Hesselson i Vaxholm gör Hertha Hesselson allt för att inte minnas sin uppväxt i nazismens och krigets Berlin, och misslyckas varje gång när julskinkan och lutfisken står på bordet. Vad visste hon egentligen, Hertha Hesselson? Det var som om hon aldrig riktigt fäste vid något på grund av det som tycktes som en tunn plåt omkring henne, på vilken allt bara halkade och gled som tvålen på badrumsgolvet. Hon var så duktig, en kvinna på över åttio, hon som alltid kom med lussebullar och pepparkakor, spetsad glögg och vörtbröd, köttbullar, revbensspjäll och lutfisk.

Farfar är godsherren på Gartz på gränsen till nuvarande Polen som drömmer om det gamla wilhelminska Tyskland medan Weimarrepubliken slits sönder av sina inre konflikter. Morfar och mormor är bönder i byn Fließendorf bara några mil från Berlin, pappa elektroingenjör på AEG, mamma hemmafru. Familjen bor först i arbetarstadsdelen Moabit, senare i det hypermoderna, funktionalistiska bostadskomplexet Hufeisensiedlung i Britz. Morbror Helmuth är ägaren till en liten bokhandel som tidigt skaffar sig den bruna uniformen medan hans bror Heinrich transporteras till koncentrationslägret Dachau. Faster Erna och hennes man, läkaren Uwe Schneider, griper tillfället att genomföra avancerade medicinska experiment i de erövrade östprovinserna. 

Röstar pappa verkligen på nationalsocialisterna? Och hur kommer det sig att morbror Heinrich kom till Sverige redan på 30-talet?

Tom Sandqvist, är inte bara en internationellt uppmärksammad konstvetare, utan även känd som skönlitterär författare. Han har också verkat som konstnär och utställningsproducent. Han har gett ut romanerna Det turkiska huset (2002), Romanen om örfilen (2015) och Efterlämnad egendom (2017) samt en lång rad essäsamlingar. Senast 2019 publicerades den essäistiska fiktionen Titta, en krokodil! om det komplicerade förhållandet mellan Anton Tjechov och konstnären Isaak Levitan. Tom Sandqvist har prisbelönats av bland andra Svenska Akademien, Holger Schildts förlag, Svenska Litteratursällskapet och FST. I våras erhöll han även Längmanska kulturfondens stora kulturpris för 2019.

Den polsk-judiske författaren och konstnären Bruno Schulz mötte döden i en så kallad vild aktion som de tyska nazisterna genomförde i hans hemstad Drohobycz i november 1942. Jämförd med Franz Kafka och vän med Witold Gombrowicz framstår den oftast sjuklige och klene Bruno Schulz idag som en av den polska modernismens främsta företrädare. De senaste åren har den försynte teckningsläraren vid gymnasiet i Drohobycz rönt en vida uppskattning för sina egenartade groteskerier och framstår som en av de stora avantgardisterna i den polska mellankrigskulturen, känd för sin halsbrytande prosa, de språkliga kullerbyttorna och sin ofta surrealistiska konst. Mest kända är de till synes absurda historierna om livet i den galiziska provinsen innan Förintelsen drog genom landet i böcker som Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet Timglaset (1937). Drabbad av antisemitiska trakasserier kom Bruno Schulz även efter sin död att berövas sitt judiska ursprung, där han beskrivs i första hand som en existentiell författare och konstnär som gestaltar universella arketypiska erfarenheter i mänsklighetens mytologiska urhistoria. I romanen Hemma i Drohobycz låter Tom Sandqvist Bruno Schulz själv komma till tals och lägga sig i polemiken om sitt eftermäle. Det visar sig att Schulz står i ett intimt förhållande till den östjudiska jiddischkulturen. Han öser ur den judiska kulturskatten sådan den hade vuxit fram i de judiska småstäderna i det så kallade bosättningsområdet från Östersjön till Svarta havet. Inte minst kabbalans mystik berörde honom djupt.

"Sandqvist får Schulz och hans tid att leva upp med ett uttrycksfullt bildspråk ...  Sandqvists ingående beskrivning av Schulz förhållande till kulturlivet, framför allt den polska futurismen, kontextualiserar författaren på ett betagande, freskliknande sätt... Hans buktaleri är medryckande och stilen så varierande och färgsprakande att det känns som om Schulz själv talade." Bo Pettersson, Hufvudstadsbladet

Som skönlitterär författare har Tom Sandqvist gett ut bland andra romanerna Romanen om örfilen (2015) och Efterlämnad egendom (2017) och Hertha Hesselson (2020). Förutom att han har gett ut flera konstvetenskapliga studier fokuserade på den centraloch östeuropeiska modernismen och den östjudiska kulturen har han även uppmärksammats för den fiktiva berättelsen Titta, en krokodil (2019) om förhållandet mellan Anton Tjechov och landskapsmålaren Isaak Levitan. Tom Sandqvist har prisbelönats av bland andra Svenska Akademien, Svenska Litteratursällskapet och Finlands Svenska Television (romanpriset). År 2019 erhöll han Längmanska Kulturfondens stora kulturpris.

En dyster, blöt allhelgonakväll i den sörmländska byn Lid äger ett märkligt samtal rum. Författaren har fått oväntat besök av konstnären Arthur Segal och varietéartisten Emmy Hennings.

Författaren, som under många decennier forskat kring dadaismen som fenomen, samtalar med de bägge dadaisterna i bykyrkan, ute på kyrkogården bland gravstenarna och i det stora biblioteket i den gamla skolan. I samtalet spelar även några rökiga målningar i den till ateljé förvandlade gamla gymnastiksalen en avgörande roll. Konstnären bakom dessa målningar har utgått från fyra fotografier från Auschwitz, tagna i smyg i dörröppningen till gaskammaren.

Tom Sandqvists nya bok är en i essäform utvecklad skönlitterär reflektion kring det våta språket med tonvikten på dadaismen som den tog sig uttryck hos Arthur Segal, Hugo Ball och Emmy Hennings på Cabaret Voltaire i Zürich 1916. Med det våta språket avses den söndersprängda och typografiskt experimenterande syntaxen i dadaismen och dess kopplingar till frågor om främlingskap och identitet. 

Tom Sandqvist är inte bara en internationellt uppmärksammad konstvetare, utan även känd som skönlitterär författare. Hans skönlitterära produktion omfattar bland andra romanerna Romanen om örfilen (2015), Efterlämnad egendom (2017), Hertha Hesselson (2020) och Amor fati (2022). Förutom att han har gett ut flera konstvetenskapliga studier fokuserade på den central- och östeuropeiska modernismen och den östjudiska kulturen samt en lång rad konstfilosofiska essäsamlingar har han även uppmärksammats för den fiktiva berättelsen Titta, en krokodil (2019) om förhållandet mellan Anton Tjechov och den ryske landskapsmålaren Isaak Levitan. 

PRESSRÖSTER:

"Den nya boken Det våta språket är som undertiteln meddelar en skönlitterär essä . Essän är som bekant en fri litte­rär form för undersökning och betraktelse, utan nöd­vändiga krav på akademisk stringens, men desto mer möjlighet att pröva idéer och ibland ganska fria asso­ciationsbanor ...  En sko nlittera r essa betonar att ha r finns fiktiva inslag, ett slags rambera ttelse, el­ler kanske rent av att essa n a r en ram kring fiktionen. Det senare a r faktiskt inte en orimlig infallsvinkel pa Sandqvists bok, den ga r att fo rsta som ba dadera ...Det är en fascinerande, myllrande, kunskapsrik och spekulativ skönlitterär essä som Sandqvist skri­vit. Han är hemtam i både dada och judendom ... ett ofta svindlande vackert språk och intellektuellt mättade resonemang... Som en annan Dante möter författaren sin ciceron, sin Vergilius i ge­stalt av Artur Segal, som leder honom på en intellek­tuell resa till dadaismens centraleuropeiska judiska rötter och sedan åter hem till Lid och en annalkande sörmländsk vinter."

Pontus Kyander, Argus