Visar resultat för..."Kosmos"

Har universum några gränser? Hade tiden en början, kan den gå bakåt och kommer den få ett slut?

I denna klassiker får komplexa frågor begripliga svar. Med stor berättarglädje djupdyker Stephen Hawking i svarta hål, antimateria, kvantmekanik och Big Bang, och tar läsaren ett steg närmare skapelsens hemligheter.

Kosmos : en kort historik har nått miljoner läsare över hela världen och hyllats som ett av vår tids ­populärvetenskapliga mästerverk.

*

Stephen Hawking hade innan han gick bort i mars 2018 tagit positionen som världens mest berömda vetenskapsman. Hawking var professor i fysik vid Cambridge under trettio år och blev känd för en större allmänhet genom sina många böcker, till exempel Korta svar på stora frågor och Min korta historia.

Kaos och kosmos är ett läromedel i filosofi för gymnasiet och vuxenutbildningen. Kaos och kosmos, Filosofi 1 täcker in hela det centrala innehållet för kursen Filosofi 1 enligt Gy11 och Filosofi nivå 1 enligt Gy25. Det är ett läromedel där de stora frågorna diskuteras. Det goda livet, den vetenskapliga metoden, språket och värdena. Fokus ligger på teorier, frågor och modeller som är väl förankrade i dagens samhälle, med nedslag och exempel i filosofer och i historien. Varje avsnitt har en inledande, tydlig sammanfattning och en genomgång av huvudlinjerna. Det gör det enkelt att få ett bra grepp om innehållet. Inledningen fungerar också utmärkt som repetition efter läsningen. Avsnittets genomgångar varvas sedan med konkreta repetitions- och diskussionsfrågor. Kaos och kosmos behandlar ämnen i nutiden, ankrade i vår historia. Kaos och kosmos, Filosofi 1 i korthet: - Fokus på de stora frågorna - Förankrat i dagens samhälle, med nedslag i historien - De inledande översikterna konkretiserar och samlar avsnittets innehåll

Stjärnvägar (1991) handlar om vår tids världsbild. Den berättar om universum och människan, om stjärnor och vintergator, om jordens historia, om skapelsen, livet och naturlagarna. Här möter vi vetenskapens nyaste upptäckter, men också forskarnas spekulationer och fantasier. Men boken handlar inte enbart om naturvetenskap: här möter vi också fantasin, intuitionen och dikten som kunskapsvägar.

Ingen ställer frågorna på samma självklara sätt som Peter Nilson: Hur länge har det funnits varelser med öron att höra med? Var i evolutionens långa historia blev ljud en del av verkligheten? Och var börjar ljuden bli musik?De här frågorna bildar utgångspunkten för den essä som Peter Nilson just hade färdigställt innan han blev sjuk och avled 1998. "Ljuden från kosmos" var avsedd att bilda stommen i en ny samling essäer, hans första sedan den mycket uppskattade trilogin Stjärnvägar, Rymdljus och Solvindar.Det var inte första gången som Peter Nilson skrev om musik. På flera ställen i romanerna, och framför allt i det stora rymdeposet Projekt Nyaga, väver han in skildringar av musik och musiker i den stora Berättelsen."Peter Nilson anar att musiken är ett naturfenomen", skriver Bengt Emil Johnson i sin inledning till boken. Han har kompletterat den nya essän med några av de viktigaste berättelserna om musik och musiker ur tidigare böcker av Peter Nilson. På så sätt har "Ljuden från kosmos" blivit en hyllning till den man som på ett i vår litteratur helt säreget sätt lyckades förena vetenskaplig reflexion med den skapande fantasins allmakt.

Max Scheler hör till de inflytelserikaste tänkarna under första halvan av 1900-talet. Människans ställning i kosmos, det sista av Schelers färdigställda verk, innehar en central plats i hans författarskap och utgör ett koncentrat av den filosofiska antropologi han kom att utarbeta under den senare delen av sitt liv. 

Här närmar sig Scheler två existentiella huvudfrågor: Vad är en människa? Och vilken är människans ställning i universum? Han använder resultat från sin samtids biologi och psykologi men vill samtidigt peka ut ett fält som naturvetenskapen inte kommer åt och som bara kan undersökas med filosofins hjälp.

Här presenteras Max Scheler för första gången på svenska i översättning av Andreas Ekvall. För en initierad inledning står Jonna Bornemark, professor i filosofi.

Jag vill berätta om min farbror Kosmos. Han var så snäll och modig. Och busig! Plötsligt en dag berättar mamma och pappa att han är död. Det är svårt att förstå och jag har många tankar och funderingar. Det är fint att minnas allt roligt vi har gjort tillsammans. Och det är tur att jag har både Nöff nöff och min kompis Teo. Poliser är också bra. Jag har aldrig sett en polis gråta, har du?Läs mer hos förlaget, www.dittbokforlag.se

Mamman läser ännu en bok, men Embla kan ändå inte somna. Kroppen bara vägrar, totalt. Embla försöker berätta hur det kändes på bussen, när det var som om ingen märkte henne. Och i lekparken när ingen såg henne. Som om Embla bara var en liten prick i kosmos. Som om hon var alldeles ensam.

Men Mamman vill att Embla ska sova. ”Du lyssnar inte!” skriker Embla till slut. ”Jag vill inte vara ensam!” Och då lyssnar Mamman äntligen. ”Vet du”, säger hon. ”När du föddes blev vi båda ensamma kan man säga. Men inte bara, vi hör ihop också.”

I sin text om Embla som inte kan somna skapar Majken Pollack en berättelse där vardagen lever sida vid sida med de stora frågorna i livet – att vi alla på ett sätt är ensamma, och att vi samtidigt hör ihop. Att vi kan välja själva. Och att det går att finna tröst när vi ser varandra på riktigt.

Sara Lundbergs magiskt vackra illustrationer för tankarna till konstnärer som Gustaf Klimt, Sigrid Hjertén och Nils Dardel. Här finns ett växelspel mellan mörker och ljus, varma och kalla färger, enfärgade ytor och mönstrade fält som låter oss följa med Embla på hennes resa från ensamhet mot gemenskap och från förtvivlan mot hopp.

Majken Pollacks och Sara Lundbergs första bok om Embla, Emblas universum, lovordades i pressen och kallades bland annat: ”En underbar bok, präglad av fantasi, insikt och upptäckarglädje.” (Ingalill Mosander, Aftonbladet)

"Men förstår dom dej? Förstår dom dej på riktigt? För i så fall hade jag inte varit här."

Spydiga kommentarer om hemstickade tröjor och pottfrisyrer har lärt Kisel att hålla tyst om kollektivet i skolan. Hen är fåordig, klipper håret själv och pratar aldrig om underjordiska Iordh, uraniska Himmin eller Mællin som vistas i mellanrummen. Hemma har Kisel allt hen behöver. I alla fall tror hen det. Tills Ziggy Stardust dyker upp. 

KOSMOS TILL KISEL kom till på pin kiv när Karin Tidbeck försökte undvika ett annat projekt. Hen ville hellre gotta sig i 80-talet, i OKEJ-planscher och kassler med ananas, i mötet med omvärlden innan internet, och i verklighetens skörhet när man är en trettonårig särling som kan se hur allt faktiskt ligger till.

KOSMOS TILL KISEL är en magisk berättelse i behändigt fickformat från Kraxa förlags satsning på svenska fantastiknoveller.

Bob vaknar vrålhungrig – men det är bara början på en dag som spårar ut totalt. Som planetbud måste han leverera paket över hela universum, men hur gör man när ingen verkar förstå vad man säger? Mellan märkliga utomjordingar, knasiga missförstånd och hisnande rymdlandskap väntar ett äventyr som är lika hysteriskt roligt som det är farligt. Och frågan är: hinner Bob äta något innan dagen är över?

Detta är den tredje fristående delen i serien om Planetbudet Bob. De tidigare böckerna, Rymdposten levererar och Gangsters i galaxen, finns utgivna på svenska av Speja förlag.

Guillaume Perreault är en kanadensisk illustratör och serieskapare, känd för sina färgstarka bilder, finurliga humor och fantasifulla berättelser. Hans böcker kännetecknas av en lekfull blick på vardagliga situationer – även när de utspelar sig långt ute i rymden.

»Detta är populärhistoria när den är som bäst.«– 5 av 5 i BTJ-häftet nr 16, 2025 av Martin Lagerholm

Sedan de gamla grekerna uppfann filosofin har det mänskliga intellektet gjort två större tankesprång: först genom insikten att vi kan få grepp om universum och sedan genom insikten att vi kan få grepp om oss själva. Den första idén, om världen som ett sammanhållet helt och sinnet som öppet mot världen, var avgörande för filosofins, naturvetenskapens och de stora världsreligionernas allomfattande förklaringar på tillvaron. Den andra idén, om den mänskliga subjektiviteten där sinnets innehåll endast återger världen, grundlade den humanistiska traditionen och den syn på konsten, vetenskapen och verkligheten som har präglat mänskligheten sedan renässansens dagar.

I Tänkandets två revolutioner berättar filosofen Linda Trinkaus Zagzebski om de två stora tankerevolutioner som format den mänskliga historien och civilisationen. Trinkaus Zagzebski visar hur dessa tankemönster i hög grad påverkar oss och de frågor vi står inför, från miljö och yttrandefrihet till identitet och självbestämmande – och pekar framåt mot en möjlig tredje revolution.