Dennis Beach – författare

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och ”det politiska”, det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning.Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser – från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning – och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning – den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik.Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

A state-of-the-art reference on educational ethnography edited by leading journal editorsThis book brings an international group of writers together to offer an authoritative state-of-the-art review of, and critical reflection on, educational ethnography as it is being theorized and practiced today—from rural and remote settings to virtual and visual posts. It provides a definitive reference point and academic resource for those wishing to learn more about ethnographic research in education and the ways in which it might inform their research as well as their practice.Engaging in equal measure with the history of ethnography, its current state-of play as well as its prospects, The Wiley Handbook of Ethnography of Education covers a range of traditional and contemporary subjects—foundational aims and principles; what constitutes ‘good’ ethnographic practice; the role of theory; global and multi-sited ethnographic methods in education research; ethnography’s many forms (visual, virtual, auto-, and online); networked ethnography and internet resources; and virtual and place-based ethnographic fieldwork.  Makes a return to fundamental principles of ethnographic inquiry, and describes and analyzes the many modalities of ethnography existing todayEdited by highly-regarded authorities of the subject with contributions from well-known experts in ethnographyReviews both classic ideas in the ethnography of education, such as “grounded theory”, “triangulation”, and “thick description” along with new developments and challengesAn ideal source for scholars in libraries as well as researchers out in the fieldThe Wiley Handbook of Ethnography of Education is a definitive reference that is indispensable for anyone involved in educational ethnography and questions of methodology.

While Sweden is often viewed as a benchmark for equality within education, this book examines this assumption in greater depth. The author argues that Sweden’s education system – even prior to the global spread of neoliberalism in education, meta-policies and privatization – was never particularly equal.

This book elaborates on and critiques the global neoliberal reform movement in higher education in university contexts in Ethiopia, South Africa, Sweden, and the USA in two distinct ways.  Firstly, by showing both the constitutive form and deprecating effects of global neoliberal reforms on university fields through the adoption, and consequences of academic capitalism and the dominance of corporate governance strategies. Secondly, by identifying and critically analysing the ways academics maintain and promote professional agendas for and against academic capitalism, by means of strategies of accommodation, ambivalence, resilience, and resistance, respectively that together illustrate:  The dominant forms of conformity toward academic capitalism from academics and A volume of ambivalence, a significant measure of moral outrage, and the development of strategies of resilience and resistance toward the neoliberal project of academic capitalism in higher education. The book also problematizes resilience as protective and adaptive in its relationship to academic capitalism, before foregrounding the moral foundations of resistance toward the proto-capitalistic transformation of universities. This is illustrated by local efforts to protect important constitutive elements of a moral education system from economic control and exploitation. In this way, the book provides examples of erudite opposition to and critique of the marketization of higher education in general and the creation of selfish, ego-centric and narcistic individuals through the education system. In addition to this, by using examples from Ethiopia, South Africa and Sweden, the work critically reviews linguistic colonialism and the efforts for decolonizing national/local languages. The book is a valuable academic resource to students from advanced levels upwards in higher education in different subject fields including education and education work, didactics and higher education policy and politics.

While Sweden is often viewed as a benchmark for equality within education, this book examines this assumption in greater depth. The author argues that Sweden’s education system – even prior to the global spread of neoliberalism in education, meta-policies and privatization – was never particularly equal.

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Traditionellt har högre utbildning och forskning ansetts vara kvalitativt annorlunda än renodlade kommersiella varor och tjänster. Precis som vi har svårt att föreställa oss en marknad för medborgerliga rättigheter eller nobelpris, så skulle många av oss inte tänka på högre utbildning och forskning som en marknad där efterfrågan är den styrande mekanismen. Att vinstintresse och konkurrensfördelar skulle få styra den akademiska verksamheten framstår närmast som blasfemiskt. Ändå är det just en sådan utveckling vi ser. Den här boken presenterar ett teoretiskt ramverk för att studera denna utveckling och undersöker vilka konsekvenser den har för olika delar av den akademiska verksamheten. I bokens inledande kapitel ramar redaktören Marcus Agnafors in de följande kapitlen genom att presentera begreppet kommodifiering. Sharon Rider och Alexandra Waluszewski diskuterar hur begreppen ”effektivitet” och ”innovation” kommer till uttryck inom högre utbildning och forskning och Johan Hyrén redogör för hur olika institutionella logiker påverkar den akademiska verksamheten. Petra Angervall och Dennis Beach undersöker vad kommodifieringen av akademins arbetskraft betyder för olika grupper. Den förlorande gruppen är, menar de, kvinnliga lektorer med undervisningstunga anställningar. Margareta Carlén och Goran Puaca ifrågasätter att en marknadsorienterad högre utbildning, där anställningsbarhet och arbetsgivarens kravbild står i centrum, faktiskt levererar det studenter själva letar efter och det som samhället behöver. Till slut undersöker Douglas Brommesson, Gissur Ó. Erlingsson, Johan Karlsson Schaffer och Jörgen Ödalen hur den pedagogiska meriteringen värderas och bedöms.