Magnus Linnarsson – författare

Den här boken ger ovärderlig hjälp för alla som ska skriva en vetenskaplig artikel eller uppsats. Att kunna hantera formalia är en viktig del av det professionella vetenskapliga hantverket och förtjänar samma uppmärksamhet som andra delar av forskningsprocessen. I Konsten att skriva en fotnot diskuteras detaljfrågor kring formalia, såsom citat- och referatteknik samt hantering av illustrationer och fotnoter, men framför allt tar författarna ett helhetsgrepp på veten­skapliga formalia. Boken är ett hjälpmedel att använda under skrivprocessen och ger exempel på en mängd frågeställningar som kan infinna sig för uppsatsskribenten. Hänvisningar till digitiserat och digitalt material är i dag en del av vardagen för forskare och studenter. I denna andra upplaga har författarna därför lagt till ett nyskrivet kapitel om noter till digitalt material. Flertalet av bokens exempel har också uppdaterats.Boken vänder sig till studenter som behöver en bok i behändigt format att hålla hårt i under uppsatsskrivandet, men också till den mer erfarna forskaren som kan behöva en uppslagsbok när det uppstår frågor kring hur hänvisningar ska utformas.

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok.Bokens kapitel tar avstamp i elva olika materialkategorier som är vanliga i historievetenskapliga arbeten. Med utgångspunkt i dessa material diskuteras källmaterialens förutsättningar och hur de kan användas i vetenskapliga arbeten med fokus på olika teoretiska perspektiv och begrepp. Ett genomgående tema är att teorier ska förstås som verktyg i den historiska forskningsprocessen och att valet av teori hänger tätt samman med källmaterial, metod och problemformulering. Teori i historisk praktik vänder sig till studerande i historievetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor. Den är särskilt lämplig för dig som söker redskap för att få din uppsats att lyfta.

This book examines Nordic cities from 1850 and their transformation from traditional, oligarchic towns to modern, inclusive welfare cities.In the contemporary world, the role of cities as hotbeds for progressive change has become increasingly topical. Historical studies on how Nordic cities addressed social and environmental questions a hundred years ago and how they eventually created new and inclusive policies for the future is a useful contribution to the current debate. The concept of the welfare city is addressed and elaborated upon to analyse the attempts by urban authorities to solve the problems following industrialization and urbanization. From the late nineteenth century, municipal public services promoted the integration of new groups in the urban community including workers, immigrants, women and children. The contributions in this book analyse various examples of welfare and public services that include infrastructure and transport systems, health care, housing conditions, outdoor life and entertainment. The chapters highlight the arguments and considerations promoting welfare policies, while also addressing differences between the Nordic countries. The evolution of the Nordic welfare city was a process of several overlapping phases or dimensions.This volume will be of value to students and scholars alike interested in urban history, social and cultural history and European history.Chapters 1, 3, 4, 5, 6 and 11 of this book is freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

This book examines Nordic cities from 1850 and their transformation from traditional, oligarchic towns to modern, inclusive welfare cities.In the contemporary world, the role of cities as hotbeds for progressive change has become increasingly topical. Historical studies on how Nordic cities addressed social and environmental questions a hundred years ago and how they eventually created new and inclusive policies for the future is a useful contribution to the current debate. The concept of the welfare city is addressed and elaborated upon to analyse the attempts by urban authorities to solve the problems following industrialization and urbanization. From the late nineteenth century, municipal public services promoted the integration of new groups in the urban community including workers, immigrants, women and children. The contributions in this book analyse various examples of welfare and public services that include infrastructure and transport systems, health care, housing conditions, outdoor life and entertainment. The chapters highlight the arguments and considerations promoting welfare policies, while also addressing differences between the Nordic countries. The evolution of the Nordic welfare city was a process of several overlapping phases or dimensions.This volume will be of value to students and scholars alike interested in urban history, social and cultural history and European history.Chapters 1, 3, 4, 5, 6 and 11 of this book is freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

The establishment in Europe of a postal service revolutionized seventeenth century communications as well as the media landscape. Throughout most of Europe news, which rose sharply in volume, now traveled expeditiously. The comparative ease by which word could be sent helped new social and economic relationships flourish, intensifying the process of state-building. The consequences of this transformation for both postal workers and consumers alike permeate the work contained.

The Post’s historical role must be considered in the context of European society at large. Focus should move away from its organization and development as an institution in isolation. That is the perspective shared by the contributors to this anthology.