Martin Dackling – författare

Snabblektion i svensk historia!

I den här boken skildras trettio händelser som på olika sätt har format Sveriges historia, från stenåldern till våra dagar. Här beskrivs bland annat de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, stormaktstiden, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, Borggårdskrisen, DU-reformen, Palmemordet, det svenska EU-inträdet och NATO-medlemskapet, bara för att nämna några händelser som har haft betydelse för oss svenskar.Texterna är skrivna av trettio olika skribenter, var och en med stora kunskaper i sina respektive ämnen. Resultatet har blivit en samling personligt hållna texter som tillsammans bildar en väg in i den svenska historien.

Medverkande: Henrik Arnstad, H-G Axberger, Henrik Berggren, Tomas Blom, Ingrid Carlberg, Martin Dackling, Ann-Sofie Dahl, Nils Edling, Niklas Ekdal, Kristina Ekero Eriksson, Bo Eriksson, Maja Hagerman, Dick Harrison, Martin Hårdstedt, Ulrika Knutson, Olle Larsson, Göran Larsson, Anna Lihammer, Jonathan Lindström, Anna-Lena Lodenius, Torbjörn Nilsson, Jonas Nordin, Hugo Nordland, Jens Nordqvist, Lennart Pehrson, Erik Petersson, Göran von Sydow, Peter Ullgren, Eva Helen Ulvros, Magnus Västerbro och Lars Ericson Wolke.

1900-talet sägs ibland vara familjejordbrukets århundrade. Trots att landsbygden förändrades i grunden framställs ofta själva bondefamiljen bestående av man, hustru och barn som intakt. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta.

Men hur vanliga var sådana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval? Med hjälp av hushållsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tecknar historikern Martin Dackling i Istället för äktenskap för första gången historien om syskonjordbruken. Han visar att de varken var ovanliga eller utgjorde kvarlevor från ett äldre bondesamhälle. Från att tidigare knappt ha existerat blev det från slutet av 1800-talet allt vanligare att bröder och systrar drev gårdar ihop och syskonjordbruk fortsatte vara ett vanligt inslag på svensk landsbygd fram till 1900talets slut. Dacklings intresseväckande undersökning spänner över mer än 120 år och bidrar med nya perspektiv på det gångna seklets landsbygdshistoria.

Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar.  

Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan.  

Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet.  

Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.  

I 30 händelser som formade Sverige samlas välkända skribenter för att ge en modernt skriven inblick i vår historia. Arkeologer, historiker och journalister, alla särskilt kunniga inom just sitt område, berättar om betydelsefulla händelser från tidernas begynnelse till dags dato. Bland de medverkande återfinns exempelvis Dick Harrison, Magnus Västerbro, Ulrika Knutson och Jonathan Lindström.

Här beskrivs de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, trettioåriga kriget, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, du-reformen, Palmemordet, EU-inträdet och en rad andra händelser som har varit viktiga för oss svenskar.

30 händelser som formade Sverige ger insikt i varför landet ser ut och fungerar som det gör och är samtidigt kännetecknande för Historiska Medias folkbildande ambition att lyfta ämnet historia. Idén till boken är sprungen ur förlagets 30-årsjubileum som firas år 2025.

Snabblektion i svensk historia!

I den här boken skildras trettio händelser som på olika sätt har format Sveriges historia, från stenåldern till våra dagar. Här beskrivs bland annat de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, stormaktstiden, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, Borggårdskrisen, DU-reformen, Palmemordet, det svenska EU-inträdet och NATO-medlemskapet, bara för att nämna några händelser som har haft betydelse för oss svenskar.Texterna är skrivna av trettio olika skribenter, var och en med stora kunskaper i sina respektive ämnen. Resultatet har blivit en samling personligt hållna texter som tillsammans bildar en väg in i den svenska historien.

Medverkande: Jonathan Lindström, Anna Lihammer, Maja Hagerman, Lars Ericson Wolke, Kristina Ekero Eriksson, Dick Harrison, Magnus Västerbro, Bo Eriksson, Tomas Blom, Olle Larsson, Erik Petersson, Göran Larsson, Peter Ullgren, Jonas Nordin, Hugo Nordland, Martin Hårdstedt, Martin Dackling, Eva Helen Ulvros, Lennart Pehrson, Torbjörn Nilsson, Ingrid Carlberg, Nils Edling, Ulrika Knutson, Jens Nordqvist, Henrik Arnstad, Henrik Berggren, Anna-Lena Lodenius, H-G Axberger, Göran von Sydow och Ann-Sofie Dahl.

1900-talet sägs ibland vara familjejordbrukets århundrade. Trots att landsbygden förändrades i grunden framställs ofta själva bondefamiljen – bestående av man, hustru och barn – som intakt. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta. Men hur vanliga var sådana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval?

Med hjälp av hushållsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tecknar historikern Martin Dackling i Istället för äktenskap för första gången historien om syskonjordbruken. Han visar att de varken var ovanliga eller utgjorde kvarlevor från ett äldre bondesamhälle. Från att tidigare knappt ha existerat blev det från slutet av 1800-talet allt vanligare att bröder och systrar drev gårdar ihop och syskonjordbruk fortsatte vara ett vanligt inslag på svensk landsbygd fram till 1900–talets slut. Dacklings intresseväckande undersökning spänner över mer än 120 år och bidrar med nya perspektiv på det gångna seklets landsbygdshistoria.