Visar resultat för..."Karnov Group"

Sverige har flera olika grundlagar med regeringsformen som den centrala och den man avser när man talar om vårt lands skrivna författning eller konstitution. Där finns de grundläggande bestämmelserna om hur vårt statsskick är organiserat och hur vårt demokratiska system fungerar. Det är i regeringsformen som enskildas grundläggande fri- och rättigheter i förhållande till det allmänna finns. Där slås rättsstatsprincipen fast med t.ex. kraven på lagenlighet, objektivitet och självständighet vid myndighetsutövning och där finns regler som syftar till att garantera insyn och kontroll över hur den offentliga makten utövas. Regeringsformen är från 1974 men har genom ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2011 reformerats i grunden. Reformen, som i allt väsentligt bygger på förslag som togs fram av Grundlagsutredningen, innebär dels att sakliga ändringar gjorts, dels att nästan alla paragrafer har skrivits om och moderniserats. Många har också omnumrerats. Två nya kapitel har tillkommit bl.a. ett nytt kapitel om kommunerna. Varje kapitel och paragraf kommenteras. Paragraferna är försedda med en kort ingress som förklarar hur innehållet förhåller sig till tidigare lydelse. Vidare ges paragrafvis hänvisningar till relevanta förarbeten och i förekommande fall till annan litteratur. Särskild vikt har lagts vid att ge lättillgängliga beskrivningar av komplicerade frågor som t.ex. förhållandet till EU och den statliga budgetprocessen. Boken vänder sig i första hand till praktiskt verksamma jurister men även till bl.a. statsvetare, ekonomer, personer verksamma inom offentlig förvaltning, m.fl. Författarna är alla domstolsjurister med bred erfarenhet från lagstiftningsarbete och offentlig förvaltning i övrigt. De deltog samtliga i Grundlagsutredningens arbete. Anders Eka, justitieråd, huvudsekreterare i Grundlagsutredningen Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident, ledamot av Grundlagsutredningen Henrik Jermsten, justitieråd, sakkunnig i Grundlagsutredningen Kristina Svahn Starrsjö, justitieråd, sakkunnig i Grundlagsutredningen

Den 1 juli 2018 trädde en ny förvaltningslag i kraft. Den bygger i stor utsträckning på tidigare reglering i lag och förvaltningsrättsliga principer. Den nya förvaltningslagen har språkligt moderniserats och även i övrigt arbetats om för att bli mer lättillgänglig. Praxis och rättsliga principer har kodifierats och återfinns i lagtext. Viss utvidgning av bestämmelserna har skett och en helt ny reglering har införts för situationer när myndigheten dröjer med att avgöra ärenden.Regleringen är grundläggande för svensk förvaltning och av stor betydelse för att allmänheten ska ha stort förtroende för att förvaltningen sköts på ett rättssäkert och effektivt sätt. I boken lämnas en kommentar till 2017 års förvaltningslag. Kommentaren gavs ut redan våren 2018 för att användas vid utbildning och tillämpning av den nya förvaltningslagen. Efter den 1 juli 2018 har denna reviderade första upplaga getts ut med komplettering av beslutade följdändringar i andra författningar samt justeringar med anledning av att GDPR trätt i kraft.Författaren Kristina Ahlström är advokat med egen verksamhet i Stockholm. Hon har under många år arbetat med rättsliga uppgifter på statliga myndigheter som tingsrätt, kronofogdemyndighet, Riksskatteverket och Utbildningsdepartementet. Hon fick tidigt arbeta med förvaltningsärenden hos Rättshjälpsnämnden i Malmö i slutet av 1980-talet. Kristina Ahlström har skrivit flera böcker om arbetsrätt samt offentlighet och sekretess. Hos Karnov Group kommenterar hon flera arbetsrättsliga lagar samt delar av offentlighets- och sekretesslagen.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör idag det grundläggande instrumentet för fri- och rättighetsskyddet i Europa. Skyddet omfattar idag medborgarna i 47 europeiska stater inklusive de 28 medlemsstaterna i EU. Samtliga europeiska stater utom Vitryssland är därmed som medlemmar av Europarådet anslutna till det övervakningssystem som satts upp enligt konventionen. Konventionen har betydelse för flera centrala samhällsområden. Genom den omfattande rättspraxis som Europadomstolen utvecklat sedan dess tillkomst i flera fall i politiskt mycket kontroversiella frågor har de olika rättigheterna som tas upp i konventionen givits ett konkret innehåll och genom denna praxis har innebörden av de förpliktelser som konventionen föreskriver klargjorts. Flera rättsfall inte bara mål mot Sverige har betydelse för den svenska lagstiftningen och rättstillämpningen. Denna bok beskriver kortfattat konventionssystemet och den praxis som utvecklats rörande konventionens olika artiklar på ett sätt som gör den till ett viktigt arbetsverktyg för de jurister och andra som kommer i kontakt med konventionsrelaterade frågor. Henrik Ehrenkrona är f.d. hovrättsråd i Svea hovrätt, var rättschef i utrikesdepartementet åren 20022010 och var åren 20102014 Sveriges ambassadör vid Europarådet i Strasbourg. Han har under flera år varit svenska statens ombud inför Europadomstolen i mål mot Sverige och har även arbetat med konventionsrelaterade frågor i Europarådet, bl.a. med flera av de reformer av konventionssystemet som utarbetats.

Uppemot hälften av alla sammanlevande par i Sverige är inte gifta med varandra utan beräknas leva i ett samboförhållande. I ett sådant förhållande gäller sambolagen om inte samborna avtalat om begränsningar i tillämpningen av lagen. I denna bok ges en juridisk kommentar till sambolagens bestämmelser. Boken innehåller en fyllig redogörelse för lagstiftarens intentioner med sambolagen och dess bestämmelser och för den rättsliga diskussionen kring olika tillämpningsfrågor. Högsta domstolens avgöranden rörande lagen refereras utförligt liksom ett stort antal avgöranden av hovrätterna. Vissa rättsområden utanför sambolagen berörs också, såsom frågor om samägande och om avtal mellan sambor samt vissa frågor vid en sambos död. Genom att det i sambolagen hänvisas till regler i äktenskapsbalken finns ett antal av dessa regler intagna i boken liksom att dessa reglers tillämpning i ett samboförhållande kommenteras. För att praktiskt belysa sambolagens bestämmelser finns exempel på avtal och andra rättshandlingar mellan sambor. Boken vänder sig till jurister och andra som i sin yrkesutövning har att hantera frågor om samboförhållanden och om deras rättsliga betydelse. Även för andra som behöver orientera sig om sambolagen utgör boken en nyttig vägledning. Boken kan också användas i undervisningen för studerande vid universitet och högskolor och i andra sammanhang. Göran Håkansson har arbetat som domare och med lagstiftningsfrågor, främst familjerättsliga sådana inom Justitiedepartementet. Han har också bl.a. varit chefstjänsteman i Socialdepartementet och deltagit i och lett ett antal statliga utredningar.

För första gången på tio år kan Karnov Group, tillsammans med Maxwell Arding, stolt presentera en helt ny översättning av Aktiebolagslagen. Det finns en del halvofficiella juridiska översättningar i Sverige som doftar mer Charles Dickens än den moderna affärsjuridiska världen. Den här översättningen hämtar inspiration från brittiska Companies Act och speglar utvecklingen mot användandet av modern och affärsmässig engelska. Gamla uttjänta ord, begrepp och uttryckssätt har valts bort. I stället används så långt som möjligt ett enkelt och lättbegripligt språk, utan att ge avkall på de juridiska nyanserna. Maxwell Arding har under de senaste 30 åren undervisat i juridisk engelska på många av de stora affärsrättsliga byråerna i Stockholm. Han har en lång erfarenhet av arbete med översättningar på affärsrättens område. This new translation of the Swedish Companies Act reflects legal language trends in the United Kingdom and many other English-speaking countries, namely to use language that is as plain, modern and businesslike as possible while still expressing legal nuances.Maxwell Arding has taught legal English at many of the major corporate law firms in Stockholm over the past 30 years. He has extensive experience of translating documents in the field of corporate law.

Sverige har sedan år 1994 haft lagstiftning om skuldsanering som gällt för privatpersoner och företagare som avvecklat sin verksamhet. Från och med den 1 november 2016 gäller två helt nya skuldsaneringslagar. Den ena handlar om samma krets som tidigare, men den andra möjliggör för en aktiv företagare och hans närstående att få skuldsanering samtidigt som näringsverksamheten kan fortsätta. I denna bok ges en juridisk kommentar till 2016 års båda skuldsaneringslagar. Boken innehåller en redogörelse för lagstiftarens intentioner både med den ursprungliga skuldsaneringslagstiftningen och de nu gällande lagarna. Högsta domstolens, liksom ett stort antal hovrättsavgöranden rörande skuldsaneringslagarna refereras och kommenteras. Vid redovisningen av de olika avgörandena påpekas när lagtexten i 2016 års lagar har förändrats respektive när den står oförändrad jämfört med de äldre lagarna. Boken vänder sig till jurister och andra som i sin yrkesutövning har att hantera frågor om skuldsanering. Som exempel kan nämnas anställda vid domstolar samt statliga och kommunala myndigheter, t.ex. budget- och skuldrådgivare. På privata marknaden kan nämnas tjänstemän vid banker, inkassobyråer och ekonomiavdelningar. Även för andra som behöver orientera sig om skuldsanering utgör boken en nyttig vägledning.

Köplagen (1990:931) är dispositiv rätt för köp av lös egendom. Den är vår kanske mest centrala förmögenhetsrättsliga lagreglering, inte minst eftersom den även utanför sitt primära tillämpningsområde påverkar bedömningen av åtskilliga obligationsrättsliga frågeställningar. God kännedom om köplagen är därför en oundgänglig del av åtminstone varje affärsjurists och domares kunskapsmassa. Lexinokommentaren till köplagen ger ingående, djupa, kommentarer till var och en av lagens bestämmelser. Liksom övriga Lexinokommentarer är den skriven av några av landets främsta experter inom området. Advokat, jur. dr Jon Kihlman har kommenterat 15, 1721, 3041 och 6782 §§. Utöver sin doktorsavhandling om felreglerna i köprätten har han skrivit bl.a. en lärobok i köprätt och Lexinokommentaren CISG. En kommentar. Professor Jori Munukka har kommenterat 616 §§. Utöver sin doktorsavhandling om kontraktuell lojalitetsplikt har han skrivit bl.a. en uppsats om köprättslig innehållanderätt, en lärobok i skuldebrevsrätt och Lexinokommentaren till avtalslagen (f.n. i elektronisk version). Docent Ola Svensson har kommenterat 2229 och 4266 §§. Utöver sin doktorsavhandling om viljeförklaringen och dess innehåll har han bl.a. författat en monografi om avtalsfrihet och rättvisa samt publicerat en artikelsamling om kontraktsrättens teori och metod.

I denna artikelsamling behandlar författaren vad som kännetecknar juridisk teori och metod på kontraktsrättens område i vissa avseenden. En fråga som ges ett betydande utrymme är om en domstol i vissa fall har kompetens att avvika från lydelsen av en lagregel. Andra frågor som uppmärksammas är hur allmänna bedömningsstandarder kan tolkas och hur en domstol kan vidareutveckla kontraktsrätten när det inte finns några lagregler på området. I framställningen undersöks bland annat om en teori om lagreglers bristande finhet kan användas för att inskränka tillämpningsområdet för en lagregel, om det finns skäl att avstå från en bokstavstrogen tolkning av ett antal regler i köplagen (1990:931), om det går att jämka 15 § lagen (1936:81) om skuldebrev inom dess kärnområde, i vilken omfattning som det är berättigat att bortse från ett uttalande i lagmotiven samt vilken roll som principen om lagstyre spelar inom kontraktsrätten. Vidare ges en presentation av Ronald Dworkins rättsteori och hur denna går att tillämpa inom ramen för en ändamålsinriktad tolkning av kontraktsrätten.

Förmånsrättslagens bestämmelser är avgörande för vilka borgenärer som ska få utdelning i en konkurs eller vid en företagsrekonstruktion. Bestämmelserna är även av stor betydelse i samband med kreditprövningar. Långivaren bedömer inte bara låntagarens betalningsförmåga utan även värdet av de säkerheter långivaren kan erbjuda och hur dessa säkerheter förhåller sig till andra säkerheter. Lönegarantilagen reglerar under vilka förutsättningar en arbetstagare kan få betalt enligt den statliga lönegarantin när hans arbetsgivare inlett ett insolvensförfarande och därför inte kan betala lönen. I denna bok ges en juridisk kommentar till förmånsrätts- och lönegarantilagen. Boken innehåller en redogörelse för lagstiftarens intentioner med lagarna. Högsta domstolens och ett flertal av hovrätternas avgöranden refereras och kommenteras. Boken vänder sig till jurister och andra som i sin yrkesutövning har att hantera frågor om förmånsrätt och lönegaranti. Som exempel kan nämnas anställda vid domstolar samt statliga och kommunala myndigheter. Likaså bör boken vara till nytta för advokater och andra som arbetar med insolvensrättsliga frågor. Andra som bör ha nytta av boken är tjänstemän vid banker, inkassobyråer, ekonomiavdelningar och fackföreningar. Boken kan också användas i undervisningen för studerande vid universitet och högskolor och i andra sammanhang. Nils-Bertil Morgell har arbetat med obeståndsrätt vid domstol, kronofogdemyndigheter och Skatteverket. Han författar lagkommentarer och fackartiklar samt undervisar inom samma ämnesområde.

Detta är en paragrafvis kommentar till lagen (1982:80) om anställningsskydd. Kommentaren är inriktad på väsentligheter samt koncisa och lättbegripliga sammanfattningar av rättsläget. Avsikten är att det ska vara enkelt för praktikern att se vilka huvudregler som gäller och vilka undantag från dessa som finns. Kommentaren bygger bl.a. på omfattande rättsanalyser av en stor mängd rättsfall. I slutet av boken finns ett utförligt sak- och rättsfallsregister.Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen, där han varit domare sedan 1996. Han har lång erfarenhet av offentliga utredningar på arbetsrättens område med början som heltidsarbetande expert i 1992 års parlamentariska arbetsrättskommitté och egna utredningar om bl.a. yttrandefrihet för privatanställda och arbetslöshetsförsäkring. Han har författat ett stort antal böcker, artiklar och rapporter på anställningsskyddets område.

Detta är en tryckt version av Karnov Groups Lexinokommentar till brottsbalken. Kommentarerna har sedan några år funnits utgivna på nätet, men görs här för första gången tillgängliga i tryckt form. Kommentarerna är, med några undantag, helt nyskrivna för Lexino. Ett uttalat syfte har varit att åstadkomma en användarvänlig kommentar i vilken det med hjälp av enkel men tydlig rubriksättning ska vara lätt att finna fram till den fråga man önskar läsa mer om. I relation till mer traditionella lagkommentarer har en ambition varit att inte tynga texterna med information om en bestämmelses historia i andra fall än då detta krävs för att man ska förstå det nuvarande rättsläget. Lagkommentarerna ska vara lätta att använda också under tidspress. I den meningen är det inte fel att säga att Lexinokommentaren primärt är utformad med tanke på behoven i det praktiska rättslivet. Lexinos kommentarer ska, kort sagt, vara en pålitlig och lättanvänd källa för den som vill veta hur gällande straffrätt ser ut. Kommentarerna ska ge raka besked där sådana finns att ge, upplysa om osäkerhet när sådan finns och därtill bidra med analys och till förståelse. Bokens författare är Petter Asp, Sandra Friberg, Frida Göranson, Sven Johannisson, Mattias Larsson, Eric Leijonram, Göran Nilsson, Mari-Ann Roos, Karin Sandahl, Magnus Ulväng, Lars Wallinder, Josef Zila och Jack Ågren.

Vilken part har bevisbördan? Och med vilken styrka ska bevisbördan uppfyllas? Denna bok besvarar just dessa frågor inom de områden som normalt förekommer i allmän domstol. Boken beskriver vilket beviskrav som gäller i vilken situation. Både välkända beviskrav som t.ex. ställt utom rimligt tvivel beskrivs tillsammans med mindre kända, som t.ex. hög grad sannolikt (beviskrav för orsakssamband vid underlåtenhetsbrott). Även för civilrätten finns det beskrivet många olika situationer och beviskrav, t.ex. vad som gäller för olika beviskrav i ett mål om skadestånd. Men även ovanligare spörsmål behandlas, t.ex. beviskravet för domstolens behörighet vid yrkande om interimistisk kvarstad. Boken innehåller även ett avsnitt om generella bevisregler som behandlar frågeställningar som t.ex. bevisprovokation, skriftlig bevisning och avtal om bevisbörda. Avslutningsvis beskrivs de olika beviskraven och hur de förhåller sig till varandra. Denna bok riktar sig till alla domstolsjurister, oavsett om man uppträder som advokat, domare eller åklagare. Mikael Kullberg är ämnesråd i Justitiedepartementet och arbetar där huvudsakligen med straffprocessrätt. Han är domarutbildad och har även varit advokat och då arbetat med affärsjuridik. Han har deltagit i flera statliga utredningar, både som expert och som sekreterare.

Detta är en tryckt version av Karnov Groups Lexinokommentar till brottsbalken. Kommentarerna har sedan några år funnits utgivna på nätet, men görs här för första gången tillgängliga i tryckt form. Kommentarerna är, med några undantag, helt nyskrivna för Lexino. Ett uttalat syfte har varit att åstadkomma en användarvänlig kommentar i vilken det med hjälp av enkel men tydlig rubriksättning ska vara lätt att finna fram till den fråga man önskar läsa mer om. I relation till mer traditionella lagkommentarer har en ambition varit att inte tynga texterna med information om en bestämmelses historia i andra fall än då detta krävs för att man ska förstå det nuvarande rättsläget. Lagkommentarerna ska vara lätta att använda också under tidspress. I den meningen är det inte fel att säga att Lexinokommentaren primärt är utformad med tanke på behoven i det praktiska rättslivet. Lexinos kommentarer ska, kort sagt, vara en pålitlig och lättanvänd källa för den som vill veta hur gällande straffrätt ser ut. Kommentarerna ska ge raka besked där sådana finns att ge, upplysa om osäkerhet när sådan finns och därtill bidra med analys och till förståelse. Bokens författare är Petter Asp, Sandra Friberg, Frida Göranson, Sven Johannisson, Mattias Larsson, Eric Leijonram, Göran Nilsson, Mari-Ann Roos, Karin Sandahl, Magnus Ulväng, Lars Wallinder, Josef Zila och Jack Ågren.

Detta är en tryckt version av Karnov Groups Lexinokommentar till brottsbalken. Kommentarerna har sedan några år funnits utgivna på nätet, men görs här för första gången tillgängliga i tryckt form. Kommentarerna är, med några undantag, helt nyskrivna för Lexino. Ett uttalat syfte har varit att åstadkomma en användarvänlig kommentar i vilken det med hjälp av enkel men tydlig rubriksättning ska vara lätt att finna fram till den fråga man önskar läsa mer om. I relation till mer traditionella lagkommentarer har en ambition varit att inte tynga texterna med information om en bestämmelses historia i andra fall än då detta krävs för att man ska förstå det nuvarande rättsläget. Lagkommentarerna ska vara lätta att använda också under tidspress. I den meningen är det inte fel att säga att Lexinokommentaren primärt är utformad med tanke på behoven i det praktiska rättslivet. Lexinos kommentarer ska, kort sagt, vara en pålitlig och lättanvänd källa för den som vill veta hur gällande straffrätt ser ut. Kommentarerna ska ge raka besked där sådana finns att ge, upplysa om osäkerhet när sådan finns och därtill bidra med analys och till förståelse. Bokens författare är Petter Asp, Sandra Friberg, Frida Göranson, Sven Johannisson, Mattias Larsson, Eric Leijonram, Göran Nilsson, Mari-Ann Roos, Karin Sandahl, Magnus Ulväng, Lars Wallinder, Josef Zila och Jack Ågren.

Den 1 juli 2018 trädde nya regler om de centrala sexualbrotten i kraft. Genom reformen infördes en variant på en s.k. samtyckeslagstiftning och därtill innebar reformen också att ett ansvar för grov oaktsamhet infördes i relation till vissa brottstyper. Denna kommentar behandlar utförligt såväl de helt nya bestämmelserna som de som endast justerats eller kvarstår oförändrade.****Detta är en tryckt version av Karnov Groups Lexinokommentar till brottsbalken. Kommentarerna har sedan några år funnits utgivna på nätet, men görs här för första gången tillgängliga i tryckt form. Kommentarerna är, med några undantag, helt nyskrivna för Lexino. Ett uttalat syfte har varit att åstadkomma en användarvänlig kommentar i vilken det med hjälp av enkel men tydlig rubriksättning ska vara lätt att finna fram till den fråga man önskar läsa mer om. I relation till mer traditionella lagkommentarer har en ambition varit att inte tynga texterna med information om en bestämmelses historia i andra fall än då detta krävs för att man ska förstå det nuvarande rättsläget. Lagkommentarerna ska vara lätta att använda också under tidspress.I den meningen är det inte fel att säga att Lexinokommentaren primärt är utformad med tanke på behoven i det praktiska rättslivet. Lexinos kommentarer ska, kort sagt, vara en pålitlig och lättanvänd källa för den som vill veta hur gällande straffrätt ser ut. Kommentarerna ska ge raka besked där sådana finns att ge, upplysa om osäkerhet när sådan finns och därtill bidra med analys och till förståelse.

Denna bok innehåller Lexinokommentarerna till det som brukar ses som specialstraffrättens kärna (de särskilda strafflagarna om trafikbrott, narkotikabrott, skattebrott och smuggling) och därutöver finansieringslagen, bidragsbrottslagen och lagen om penningtvättsbrott. Ambitionen har varit att åstadkomma en användarvänlig kommentar i vilken det med hjälp av en enkel men tydlig rubriksättning ska vara lätt att finna fram till den fråga man önskar läsa mer om. Till skillnad från traditionella lagkommentarer har vi strävat efter att inte tynga texterna med information om en bestämmelses historia i annat fall än då detta krävs för att man ska förstå det nuvarande rättsläget. Lexinokommentarerna ska vara lätta att använda också under tidspress. Det är inte fel att säga att de är utformade med tanke på behoven i det praktiska rättslivet. Bokens författare är Petter Asp, Mattias Larsson, Mari-Ann Roos, Josef Zila och Kazimir Åberg.