Johan Hirschfeldt – författare

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?

Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.

Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.

I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.

Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Under fredliga och lugna förhållanden kan den demokratiska rättsstaten tas för given. Men det finns svagheter som kan hämma statens möjligheter att skydda medborgare och vitala samhällsfunktioner.

Hur ska staten klara sina uppgifter under allvarliga kriser?

Författarna diskuterar hur Sverige kan förbereda sig inför kommande kriser genom rättslig reglering. Här uppmärksammas problem i dagens krisberedskap och skisseras ett antal tänkbara lösningar.

Detta inlägg är ett bidrag till den pågående debatten om hur Sverige kan stärka skyddet av den demokratiska rättsstaten.

Johan Hirschfeldt har varit rättschef i Statsrådsberedningen, justitiekansler och hovrättspresident i Svea hovrätt. Han är hedersdoktor vid Uppsala universitet och har haft en rad offentliga uppdrag.

Olof Petersson har varit professor i statskunskap vid Uppsala universitet och forskningsledare vid SNS. Han var ordförande i Maktutredningen, ledamot av Ekonomi kommissionen och rådgivare i Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar.