Visar resultat för..."Tankesmedjan Tiden"

Det sades att historien nått sitt slut, att den liberala demokratin segrat och att framtiden lovade ständig förbättring. Så blev det inte. I stället lever vi i en tid av sammanflätade kriser – ekonomiska, politiska och existentiella. Den här boken vill förstå varför. Och vad vi kan göra åt det. Genom en analys av meningen med livet, människans natur och demokratins förfall visar Payam Moula att vår kris är djup. Han menar att politiken hamnat snett och att socialdemokratin måste återvända till sina rötter: att återta kontroll över samhällsutvecklingen och göra livet gott för folkflertalet. Det här är en idébok för en ny politisk epok och en stridsskrift för framtiden. Det är en berättelse om varför politiken måste förnyas. Och varför vi aldrig kan undfly meningen med livet. Boken avslutas med efterord av Lawen Redar.

Vad är sant – och vad är myt – om Sveriges 1900-tal? Gynnade den svenska neutraliteten under andra världskriget Tyskland? Varför fick rasbiologin politiskt stöd? Och hur hamnade Per Albin Hanssons folkhem så långt ifrån dagens högernationalism? Hur var det nu, egentligen? är en bok som gör upp med några av våra mest seglivade föreställningar om svensk modern historia. Här skärskådas nationalism, rasbiologi, tvångssteriliseringar och Sveriges hållning under kriget – utan skygglappar, men också utan förenklingar. Det är en bok som visar att historien både rymmer mörker och lärdomar – lärdomar som är avgörande också i vår tid. Ett engagerat försvar för människovärdet och för ett samhälle byggt på jämlikhet och anständighet.

Socialdemokratin är och har länge varit den starkaste politiska kraften i Sverige och många andra länder. Men vad är socialdemokrati? Vilka idéer bygger den sin politik på? Hur ser dagens socialdemokrati på strukturer och samhällsförändring? Och hur kan arbetarrörelsens grundläggande värderingar om jämlikhet och frihet användas för att förstå och förändra dagens samhälle? Hur ska socialdemokratin ta sig an vår tids stora utmaningar: ökade klyftor, klimatförändringar, ofrivillig migration, urbanisering och digitalisering? I ”Vad är socialdemokrati?” återvänder Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren till socialdemokratins idégrund, men tar den in i vår tid. Detta är den nya utgåvan (2019) av den skrift som har en närmast legendarisk ställning inom arbetarrörelsen. Tidigare utgåvor har översatts till en mängd olika språk, varit inspirationskälla för många socialdemokrater i Sverige, men också smugglats in till progressiva frihetskämpar och rörelser i Afrika, Latinamerika och Asien. Nu kan 2020-talets utgåva av ”Vad är socialdemokrati?” förklara och inspirera dagens och morgondagens nyfikna, samhällsintresserade och engagerade människor.

Socialdemokratin går mot ett avgörande vägskäl när den nyliberala eran närmar sig sitt slut. Att ensam fortsätta försvara åtstramningspolitiken efter att högern övergett den i spåren av kostnadskrisen ter sig osannolikt. Men vad är alternativet? I den här boken bygger tio socialdemokrater ett fundament för hur en välståndsskapande ekonomisk politik skulle kunna se ut, där människan sätts i centrum. Genom attkombinera ekonomisk analys med praktiska policyförslag visar författarna hur vi kan skapa ett samhälle där alla har möjlighet att utvecklas och bidra. Nationens välstånd visar att framtiden är vår att skapa. En politik där människan sätts i centrum är möjlig. Samhället är trots allt människans verk.

Historieskrivningen om Sveriges agerande under andra världskriget har gått från att vara ett spörsmål för några få historieintresserade till att bli ett slagträ i den svenska inrikespolitiska debatten. Riksdagspartier och profilerade debattörer har gjort gällande att den svenska samlingsregeringens neutralitetspolitik under kriget var att betrakta som nazistiskt medlöperi. I denna bok vederlägger historikern Mikael Nilsson de halvsanningar, missförstånd och rena lögner som florerar om Sveriges agerande under andra världskriget. Boken berör områden som transiteringarna och permittenttrafiken, J-stämpeln och den svenska flyktingpolitiken, det påstådda svenska sveket gentemot de skandinaviska judarna samt myten om det svenska krigsskadeståndet.

Efter åtta år i regering befinner sig Socialdemokraterna åter i opposition. Valförlusten 2022 skedde i en orolig tid med stora samhällsproblem. Ska arbetarrörelsen återigen lyckas forma en bättre framtiden behövs förnyelse, diskussion och omprövning av gamla sanningar. Behovet av en ny samhällsanalys är stort och frågan om vilken grund socialdemokratin står på inför nästa val kräver ett svar. Vår Tid är Tankesmedjan Tiden och Aktuellt i Politikens bidrag till en förnyad samhällsanalys. Med tjugo texter vill vi komplettera och bredda det arbete som Socialdemokraterna gör. Vi är övertygade om att den här antologin innehåller analyser relevanta för den som vill förstå vår tid bättre och samhällsproblemen Sverige står inför.

Sverige har på kort tid förändrats, från ett land präglat av folkhemsideal och Bullerbykänsla till skjutningar, gängkriminalitet och en cementerad segregation. Vad hände egentligen? Har Sverige och socialdemokratin varit naiva? Och vad kan vi göra bättre framöver? Ett farväl till Bullerbyn? är ett försök att lägga skygglapparna åt sidan för att beskriva Sverige som det ser ut i dag och det som krävs för att skapa ett mer sammanhållet samhälle. Det är ett försök att kombinera en varm människosyn med tuffare krav för rättvisa. I boken får vi ta del av författarens egna erfarenheter som lokalpolitiker i Norberg och senare riksdagsledamot. Vi får även höra från socialdemokratiska profiler såsom Mona Sahlin, Lars Engqvist, Anna-Greta Leijon, Lena Hjelm-Wallén, Ulrica Messing och Lars Stjernkvist. Sammantaget ger boken en unik inblick i resonemang och beslut som format Sverige och socialdemokratin men också tankar om hur socialdemokratin behöver agera framåt. Åsa Eriksson är för närvarande riksdagsledamot och var tidigare kommunstyrelsens ordförande Norberg mellan 2011 och 2016.

Varför har ditt nya kylskåp en ai-funktion, mediahub och en kamera? Varför ser du fejkade bilder på Facebook på gråtande ”krigsveteraner” som har karvat fram ett lejon ur ett träd? Och hur gick det till när ai-revolutionen gav oss en självkörande barnvagn? Och hur var det nu? Kommer ai göra oss alla arbetslösa? Ge oss medborgarlön och evig fritid? Kommer den nya tekniken få en egen vilja och förinta mänskligheten? Eller är det kanske så att ai kommer ge oss något mycket värre och tråkigare än så? ”Total skitifiering” är en skrämmande, viktig, smått otrolig och oväntat rolig historia om hur några av världens mäktigaste människor bestämde sig för att förändra världen. Det är en berättelse om girighet, teknologi och politik, och om hur vi alla riskerar att hamna på sidlinjen när precis allting ska bli ”powered by ai”. Karl Anders Lindahl är en mångårig journalist och skribent, specialiserad på politik och teknik. Han är också ledarskribent och chefredaktör för morgontidningen.se och medgrundare till den progressiva akademien Schyst.

Kanslihushögern är ett mytomspunnet begrepp i svensk socialdemokrati. Den löst sammansatta gruppen, centrerad kring 1980-talets finansdepartement, utövar inflytande även i dagens debatt. Än lyfts den som ett föredöme för dagens socialdemokrati, än ses den som ansvarig för att ha sålt ut partiets ideologiska själ. Men vilka var de egentligen? Hur tänkte de? Och vad lämnade de efter sig? I denna bok diskuterar flera av dem som själva var med öppenhjärtigt den tidens politik, varför det blev som det blev och vad vi kan lära oss av gruppen idag. Bland de medverkande finns både företrädare för gruppen och några av dess kritiker. Bilden som utkristalliserar sig är att konflikten runt gruppen aldrig handlade om ”höger” mot ”vänster”. I stället handlade det om olika syn på hur politiken bör förhålla sig till att samhället förändras – en fråga som är lika aktuell i dag.

Få dokument har haft ett sådant avgörande inflytande på svensk politik som Socialdemokraternas partiprogram. I denna bok presenteras programmen i sin helhet, tillsammans med Jesper Eneroths analyser och kommentarer. Genom att jämföra programmen över tid får läsaren en unik inblick i svensk politik och de ideologiska rötterna bakom partiets ställningstaganden. Boken tar oss med på en fascinerande resa genom historien och visar hur partiprogrammen har förändrats och utvecklats. Vilka är de tydligaste utvecklingslinjerna? Vad har varit drivkrafterna bakom förändringarna? Och vad kan vi lära oss av det för att förstå dagens politiska landskap? Boken ställer viktiga frågor om partiprogrammets roll i dagens samhälle: Vad är ett partiprogram egentligen? Hur kan vi definiera socialdemokratin i dag? Ska programmen vara detaljerade beskrivningar av partiets politik eller mer övergripande riktlinjer? Och slutligen, vad är det som driver socialdemokratin framåt?

I år fyller förstamajmärket 125 år. Historien om förstamajmärkena är historien om arbetarrörelsens framväxt. Genom att år för år se vilka personer som lyftes fram, vilka idéer man demonstrerade för och vilka bilder som användes blir märkena årsringar – nedslag i Sveriges politiska historia som går att följa än i dag. Parollerna blir en påminnelse om att många av de utmaningar vi nu står inför har övervunnits tidigare. Kampen för demokratin, kampen mot fascismen och uppbyggandet av den sociala demokratin. De krav som nu ställs på dagens socialdemokrater är annorlunda men inte väsensskilda. Förhoppningsvis kan denna bok vara till hjälp för att genom förstamajmärkena lära sig om det som varit, söka inspiration för framtida arbete och skapa en samhörighetskänsla med tidigare generationers strävan för ett rättfärdigt samhälle.

Socialdemokratiska Studentförbundets idépolitiska tidskrifts antologi, utgåva 14. Här samlas texter från rörelsens skarpaste röster, både etablerade och nya. Här diskuteras samtidens utmaningar, framtidens möjligheter och idéerna som formar morgondagens politik. Genom analys, vision och handling fångar denna samling tidsandan och bjuder in till reflektion och engagemang. Det är här, mellan det gamla och det nya, som vi och denna antologi finner styrkan. Våren är framförallt en uppmaning till handling. Det är ett kall att ta vara på den kraft som denna tid för med sig, att inte bara drömma om förändring utan faktiskt delta i att forma den.

Norden utmärker sig av en högre facklig organisations- grad än övriga världen. I Europa är det bara Belgien utöver de nordiska länderna där er än hälften av arbetstagarna är fackligt organiserade. Men även i Norden har den fackliga organisationsgraden sjunkit. Den här rapporten behandlar främst hur den fackliga organisationsgraden ska kunna bevaras och helst ökas. I rap- porten ges förslag på hur man kan lyckas bibehålla och öka den fackliga styrkan och därigenom understödja den nordiska modellen. Denna rapport är en del av ett större projekt om den nordiska modellen. Projektet är initierat av Samak, den nordiska arbetarrörelsens samarbetskommitté bestående av Nordens arbetarepartier och LO-förbund. Förutom denna rapport om facklig organisering innefattar också projektet en rapport om de politiska ramarna för den nordiska arbetsmarknaden, samt en slutrapport om den nordiska modellens framtid.

I samarbete med Olof Palmes internationella center publiceras rapporten ”Burmas besvikelse”. För snart ett år sedan tillträdde Aung San Suu Kyis regering i Burma. Men hur har samhällsutvecklingen fortskridit? Och har de höga förväntningarna infriats? Journalisten Axel Kronholm har följt utvecklingen i landet och ger i rapporten en ingående skildring av det politiska läget i Burma.

Närvaron av fattiga EU-medborgare som tigger på svenska gator och torg väcker starka reaktioner. Många känner djup medkänsla och vill hjälpa till medan andra blir provocerade, förargade eller aggressiva. Men vad ska vi egentligen göra i den här frågan? De politiska reaktionerna från höger till vänster har också varit skilda. Ska tiggeriet förbjudas, ska vi hjälpa till på plats eller ska vi förbättra situationen i hemländerna? Thomas Hammarberg har skrivit rapporten som går igenom de argument som används i debatten, och slår hål på myter om ”tiggeriproblemet”. Han visar på de positiva exempel som finns och ger en lista på vad politiker kan och bör göra.

Hur ska socialdemokratin och resten av arbetarrörelsen ta sig an vår tids stora ödesfråga – klimatförändringarna – på 2020-talet? Hur ska omställningen kunna ske på ett så rättvist och hållbart sätt som möjligt? Frågorna är många. Ett antal möjliga svar finns i denna antologi. Men det brådskar. Tiden rinner ut… I Tiden rinner ut får vi läsa flera intressanta perspektiv på en socialdemokratisk klimatpolitik för 2020-talet: Torsten Kjellgren om hur arbetarrörelsen kan hantera de viktiga men svåra intressekonflikter som klimat- omställningen innebär Emilia Bjuggren om klimatinvesteringarnas betydelse Kajsa Borgnäs om hur industrin kan ställa om på ett smart sätt Emil Bustos och Elis Örjes om behovet av en energipolitik som kan understödja en hållbar omställning.

Hur blev en konservativ bastion en samhällskraft med människovärdet i centrum? Och vilken roll har socialdemokratin haft i de stora förändringar som präglat Svenska kyrkan under de senaste 100 åren? Författaren och journalisten Jesper Bengtsson beskriver utvecklingen i några avgörande steg. Från det sena 1800-talet, då många inom socialdemokratin ansåg religionen vara en privatsak till dagens vision om en demokratisk folkkyrka. Från kampen för religionsfrihet till HBTQ-frågor och internationellt arbete. Det är en fascinerande berättelse om ideologiska strider, starka personligheter och ett reformistiskt arbete för att vara med och förändra en religiös institution, och därmed även samhället.

I sex år har Peter Hultqvist varit försvarsminister. Dessförinnan riksdagsledamot under åtta år och innan det kommunalråd i Borlänge i 17 år. Suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott och under 18 år ordförande för Socialdemokraterna i Dalarna. Under hela sin politiska gärning har Peter Hultqvist varit en skrivande politiker, och är det än idag. Den här boken innehåller 29 texter av Peter Hultqvist, majoriteten är sedan tidigare publicerade krönikor och debattartiklar. Två texter är helt nya och ett tal är sedan tidigare inte opublicerat. Boken innehåller ett efterord av Göran Greider. Boken är ett försök att fånga Peter Hultqvist tankar om socialdemokratins väsen och vår samtid. Den är även en hjälp i att peka ut en riktning framåt.

Att vinna med 96 procent. Folkomröstningen i Helsingborg är en bok om lokal demokrati. En bok om den moderna folkrörelsen och kampen mot att sälja det lokala energibolaget Öresundskraft. Under ett års tid drevs ett omfattande opinionsarbete mot försöket att sälja det gemensamt ägda Öresundskraft. Tack vare det starka engagemang som helsingborgarna visade för Öresundskraft så flyttades frågan om energibolagets framtid från kommunfullmäktige ut till gator och torg, sociala medier och Helsingborgs Dagblads insändarsida Min Mening. Den här boken visar att samhället går att förändra även om det ser hopplöst ut. Det är inte alltid att de som sitter vid makten vinner. Engagemanget för Öresundskraft visar också att allmänheten inte är ointresserad av politik. Tvärtom. I stället är det de politiska partierna som inte fungerar, som har dålig kontakt med medborgarna. Boken visar att det finns en tydlig gräns för hur långt vi medborgare accepterar en utförsäljning av vår gemensamma egendom.

Arbetarrörelsen har på många sätt präglat det svenska samhället men de fysiska minnesmärkena är få. Med den här boken kan du vandra på egen hand i arbetarrörelsens fotspår på en rad svenska orter. Bland de många platser som tas upp finns Sveriges första folkets Hus i Malmö; huset i Stockholm där Gertrud Månsson, den första kvinnan att väljas in i en demokratisk förening, bodde; platsen där Hjalmar Branting höll socialdemokratins programtal i Gävle; och det dåvarande tingshuset utanför Hudiksvall där August Palm var först i landet att dömas till fängelse för socialdemokratisk propaganda. Boken innehåller kapitel om Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Jönköping, Karlskrona, Kiruna, Landskrona, Luleå, Malmö, Norrköping, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro samt utomhusmuseet Skansen och ett antal platser utmed södra Norrlands kustland. Ylva Säfvelin är fil.mag i statskunskap och politisk journalist.

Socialdemokratin är en politisk rörelse där olika tanketraditioner ryms under ett och samma tak – en rörelse som består av en ”ideologisk mosaik”. Socialdemokrati är även en egen politisk ideologi, en ideologi som kan ställas mellan socialism och socialliberalism. Till sist är socialdemokratin också ett parti, representerad av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Som politisk rörelse, ideologi och parti har socialdemokratin spelat en enorm betydelse för samhällsutvecklingen. Frågan är om vi utifrån det vi vet om dåtiden och det vi antar oss kunna skönja om framtiden kunna besvara frågan: hur ser framtiden ut för socialdemokratin? Den är med denna frågeställning som vi har valt att driva projektet 2071 – På spaning efter socialdemokratins framtid. I denna antologi presenteras tio kapitel med syftet är att öppna upp för en idépolitisk diskussion kring en framtida vision om samhället, hur det kommer eller bör se ut. Vi upplever att det saknas en sådan idédebatt i dag, som tar en utgångspunkt i ett långsiktigt perspektiv

Hur gick Sverige från att vara ett fattigt land på slutet av 1800-talet till ett av världens rikaste länder i dag? En del av svaret ligger i den socialdemokratiska näringspolitiken. Men vad består den politiken av? Hur behöver den förändras för att göra Sverige till ett rikare och mer hållbart land i framtiden? Mathias Tegners bok Världens mest framgångsrika land – 100 år av socialdemokratisk näringspolitik är en analys av den socialdemokratiska politiken för tillväxt och välstånd. Bland annat får vi läsa om vad som gjorde Sverige till ett av världens rikaste länder, varför nyliberalismen är dömd att misslyckas, vilken politik som bäst främjar innovationer, vilka lärdomar vi ska dra av coronakrisen vad gäller stöd till företag och krisåtgärder och hur vi ska förändra EU för att stärka Sverige.

Bo Elmgren gick med i SSU 1948, femton år gammal. Det var under Tage Erlanders första valrörelse som partiledare. Under hans yrkesliv har han bland annat varit journalist och chef- redaktör för dagstidningen Västgöta-Demokraten i Borås men framför allt har han i sammanlagt tjugo år arbetat för det socialdemokratiska partiet. På 1960- och 70-talen jobbade han centralt åt den socialdemokratiska partistyrelsen på Sveavägen 68 i Stockholm. Det var under Sten Anderssons tid som partisekreterare och i den period då Sverige som mest intensivt reformerades under socialdemokratisk ledning. I dag är han pensionär och bor i Södertälje. 2023 fyller Bo Elmgren 90 år. Han har tidigare gett ut boken Ett långt brev… år 2016.

Sverige har på kort tid förändrats, från ett land präglat av folkhemsideal och Bullerbykänsla till skjutningar, gängkriminalitet och en cementerad segregation. Vad hände egentligen? Har Sverige och socialdemokratin varit naiva? Och vad kan vi göra bättre framöver? Ett farväl till Bullerbyn? är ett försök att lägga skygglapparna åt sidan för att beskriva Sverige som det ser ut i dag och det som krävs för att skapa ett mer sammanhållet samhälle. Det är ett försök att kombinera en varm människosyn med tuffare krav för rättvisa. I boken får vi ta del av författarens egna erfarenheter som lokalpolitiker i Norberg och senare riksdagsledamot. Vi får även höra från socialdemokratiska profiler såsom Mona Sahlin, Lars Engqvist, Anna-Greta Leijon, Lena Hjelm-Wallén, Ulrica Messing och Lars Stjernkvist. Sammantaget ger boken en unik inblick i resonemang och beslut som format Sverige och socialdemokratin men också tankar om hur socialdemokratin behöver agera framåt. Åsa Eriksson är för närvarande riksdagsledamot och var tidigare kommunstyrelsens ordförande Norberg mellan 2011 och 2016.

Någonting har hänt. Sverige, landet som alltid toppat listan över världens bästa land att vara barn i, har förändrats. Ett skifte har skett i synen på barn. Plötsligt är det okej att införa betyg i allt lägre åldrar och föreslå att barn ska sitta i fängelse. Samtidigt ökar barnfattigdomen och ojämlikheten rasar. Sverige har en historia att vara stolt över vad gäller barns villkor. Vi var först med att förbjuda barnaga och med att ratificera barnkonventionen. Välfärdsstatens uppbyggnad och jämlikhetssträvan innebar stora förbättringar för barns uppväxtvillkor. Tidigt fasades den moralistiska barnkulturen ut till förmån för en stark och envis flicka och en rolig pojke som gjorde hyss. Den svenska barnsynen utvecklades under 1900-talet till att bli positiv – en syn på barnet som en egen självständig individ med egna unika rättigheter. I dag säger verkligheten något annat. Allt färre barn får möjlighet att vara just det. Barn. Den här idéboken handlar om hur vuxenvärlden sviker barnen, deras rättigheter och framtidsdrömmar.

Med dagsaktuella politiska händelser som utgångspunkt gör Evert Svensson svindlande kast bakåt, drar historiska paralleller, reflekterar och blickar framåt. Med sin unika överblick blir inläggen till tidsresor i modern svensk politisk historia. Evert blev invald i riksdagen 1957 och var ordförande för det som nu är Socialdemokrater för tro och solidaritet i 18 år. Han var drivande bakom Martin Luther Kings fredspris på 60-talet och PLO-ledaren Yassir Arafats Sverigebesök 1983. Palestinafrågan, biståndet och de sociala rättvisefrågorna. Evert skriver, en dag i taget.

Våga visa vägen är en idébok för en positiv klimatomställning. Medan den nuvarande regeringen för en politik som ökar utsläppen och famlar efter effektiva styrmedel visar journalisten Bengt Rolfer i den här boken upp en provkarta på vad som kan göras för att klimatomställningen ska bli både lönsam och rättvis. Det gäller att se sig omkring i världen, lära av hur andra gör och inte minst ta ett opinionsledarskap – att våga visa vägen för att vi ska nå klimatmålen och bidra till att rädda planeten.