Lustro - Böcker
Visar alla böcker i serien Lustro. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
233 kr
Skickas
Boken handlar om begreppen "majoritetsdemokrati" och "samarbetsdemokrati". Innebär det att majoriteten bestämmer eller att alla är med och styr? Vad menar vi när vi använder ordet "demokrati" egentligen? Förändringarna i världen efter 1989 gör att det finns andledning att ställa den frågan på nytt. Murens fall har inte bara påverkat den internationella politiken, även inrikespolitiken har påverkats. Den ryska kommunismen hjälpte de västerländska demokratierna att behålla sin vitalitet och slå vakt om sina demokratiska institutioner. Nu när hotet inte längre finns kvar sker en försiktig, smygande förändring av de politiska spelreglerna. Resultatpolitik har blivit viktigare än de demokratiska formfrågorna. Det är den gamla kritiken av demokrati som återkommer, den som fanns före det demokratiska genombrottet. Den är av annat slag än den vi har vant oss vid att möta från diktaturerna; med statsvetenskaplig distinktion ger kritiken uttryck för auktoritära snarare än totalitära böjelser. Den auktoritära attityden utmärks av viss pluralism, betydande apati samt ett slags underförstådd mentalitet att "inte bråka" snarare än av en allt behärskande, riktningsgivande ideologi. Det är denna mildare form av antidemokratism som nu vädrar morgonluft och som här skall belysas i ett antal essäer. Leif Lewin är skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.
232 kr
Skickas
Knappast i någon annan tid eller miljö har experimenten med. s.k. välfärdskapitalism som betyder att företagen fungerar som välfärdsleverantörer varit så framträdande som i det tidiga 1900-talets USA. Den tidens välfärdskapitalism utgör en betydelsefull bakgrund till vår tids diskussioner om företagens sociala ansvar. Den ger tydliga exempel på hur en värld där företagen tar merparten av det sociala ansvaret för sina anställda kan eller åtminstone kunde se ut. Erfarenheterna av företagens experimenterande gick inte förlorade utan återanvändes när den amerikanska välfärdsstaten byggdes upp i rekordfart under depressionen på 1930-talet. I de amerikanska storföretag som experimenterade med välfärdskapitalism florerade en ingenjörsmässig syn på arbetskraften. Inte sällan anställdes kvinnliga sociala ingenjörer för att sörja för kommunikationen mellan ledning och arbetare. De stora välfärdsstater som växte fram i Europa under 1900-talet präglades också av en ingenjörsmässig människosyn, men här är det är främst män på statens kommandohöjder som kommit att betecknas som sociala ingenjörer. I boken granskas två nyckelbegrepp och presenteras fakta, erfarenheter och skiftande bedömningar som ger relief åt vår egen tids ingenjörskonster. Benny Carlson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.