Knappast i någon annan tid eller miljö har experimenten med. s.k. välfärdskapitalism som betyder att företagen fungerar som välfärdsleverantörer varit så framträdande som i det tidiga 1900-talets USA. Den tidens välfärdskapitalism utgör en betydelsefull bakgrund till vår tids diskussioner om företagens sociala ansvar. Den ger tydliga exempel på hur en värld där företagen tar merparten av det sociala ansvaret för sina anställda kan eller åtminstone kunde se ut. Erfarenheterna av företagens experimenterande gick inte förlorade utan återanvändes när den amerikanska välfärdsstaten byggdes upp i rekordfart under depressionen på 1930-talet.
I de amerikanska storföretag som experimenterade med välfärdskapitalism florerade en ingenjörsmässig syn på arbetskraften. Inte sällan anställdes kvinnliga sociala ingenjörer för att sörja för kommunikationen mellan ledning och arbetare. De stora välfärdsstater som växte fram i Europa under 1900-talet präglades också av en ingenjörsmässig människosyn, men här är det är främst män på statens kommandohöjder som kommit att betecknas som sociala ingenjörer.
I boken granskas två nyckelbegrepp och presenteras fakta, erfarenheter och skiftande bedömningar som ger relief åt vår egen tids ingenjörskonster.
Benny Carlson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Knappast i någon annan tid eller miljö har experimenten med. s.k. välfärdskapitalism som betyder att företagen fungerar som välfärdsleverantörer varit så framträdande som i det tidiga 1900-talets USA. Den tidens välfärdskapitalism utgör en betydelsefull bakgrund till vår tids diskussioner om företagens sociala ansvar. Den ger tydliga exempel på hur en värld där företagen tar merparten av det sociala ansvaret för sina anställda kan eller åtminstone kunde se ut. Erfarenheterna av företagens experimenterande gick inte förlorade utan återanvändes när den amerikanska välfärdsstaten byggdes upp i rekordfart under depressionen på 1930-talet.
I de amerikanska storföretag som experimenterade med välfärdskapitalism florerade en ingenjörsmässig syn på arbetskraften. Inte sällan anställdes kvinnliga sociala ingenjörer för att sörja för kommunikationen mellan ledning och arbetare. De stora välfärdsstater som växte fram i Europa under 1900-talet präglades också av en ingenjörsmässig människosyn, men här är det är främst män på statens kommandohöjder som kommit att betecknas som sociala ingenjörer.
I boken granskas två nyckelbegrepp och presenteras fakta, erfarenheter och skiftande bedömningar som ger relief åt vår egen tids ingenjörskonster.
Benny Carlson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Knappast i någon annan tid eller miljö har experimenten med. s.k. välfärdskapitalism som betyder att företagen fungerar som välfärdsleverantörer varit så framträdande som i det tidiga 1900-talets USA. Den tidens välfärdskapitalism utgör en betydelsefull bakgrund till vår tids diskussioner om företagens sociala ansvar. Den ger tydliga exempel på hur en värld där företagen tar merparten av det sociala ansvaret för sina anställda kan eller åtminstone kunde se ut. Erfarenheterna av företagens experimenterande gick inte förlorade utan återanvändes när den amerikanska välfärdsstaten byggdes upp i rekordfart under depressionen på 1930-talet.
I de amerikanska storföretag som experimenterade med välfärdskapitalism florerade en ingenjörsmässig syn på arbetskraften. Inte sällan anställdes kvinnliga sociala ingenjörer för att sörja för kommunikationen mellan ledning och arbetare. De stora välfärdsstater som växte fram i Europa under 1900-talet präglades också av en ingenjörsmässig människosyn, men här är det är främst män på statens kommandohöjder som kommit att betecknas som sociala ingenjörer.
I boken granskas två nyckelbegrepp och presenteras fakta, erfarenheter och skiftande bedömningar som ger relief åt vår egen tids ingenjörskonster.
Benny Carlson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.