Benny Carlson – författare

Med skriften Gammal och ny ekonomisk liberalism från 1921 kom Eli F Heckscher ut som ekonomisk liberal. Heckscher var då professor i nationalekonomi och statistik vid Handelshögskolan i Stockholm där han senare blev professor i ekonomisk historia. I denna nyutgåva från Svensk Tidskrift beskriver Heckscherkännaren professor Benny Carlson i ett efterord hur skriften togs emot av samtiden. Nyutgåvan har även ett förord av Svensk Tidskrifts ordförande Anders Ydstedt.

The 1930s, characterised by repercussions from World War I and the Great Depression, was an era of populism, nationalism, protectionism, government intervention and attempts to create planned economies. The perceived need for economic planning emerged in Sweden in part due to the increasing political strength of the Social Democrats and their evolution from a party hampered by Marxist fatalism to a pragmatic mass movement. The Swedish debate continued beyond World War II and is still relevant to today’s economic crises, which have resulted in a demand for action coming from below (populism) and above (elitism).Carlson surveys the arguments for and against economic planning as they were put forward by leading Swedish economists in the 1930s, with a focus on the thoughts of Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gösta Bagge, Gunnar Myrdal and Bertil Ohlin, among others. In so doing he provides a timely exploration of the debate on the necessary and desirable extentof state intervention in market economies.

Knappast i någon annan tid eller miljö har experimenten med. s.k. välfärdskapitalism som betyder att företagen fungerar som välfärdsleverantörer varit så framträdande som i det tidiga 1900-talets USA. Den tidens välfärdskapitalism utgör en betydelsefull bakgrund till vår tids diskussioner om företagens sociala ansvar. Den ger tydliga exempel på hur en värld där företagen tar merparten av det sociala ansvaret för sina anställda kan eller åtminstone kunde se ut. Erfarenheterna av företagens experimenterande gick inte förlorade utan återanvändes när den amerikanska välfärdsstaten byggdes upp i rekordfart under depressionen på 1930-talet. I de amerikanska storföretag som experimenterade med välfärdskapitalism florerade en ingenjörsmässig syn på arbetskraften. Inte sällan anställdes kvinnliga sociala ingenjörer för att sörja för kommunikationen mellan ledning och arbetare. De stora välfärdsstater som växte fram i Europa under 1900-talet präglades också av en ingenjörsmässig människosyn, men här är det är främst män på statens kommandohöjder som kommit att betecknas som sociala ingenjörer. I boken granskas två nyckelbegrepp och presenteras fakta, erfarenheter och skiftande bedömningar som ger relief åt vår egen tids ingenjörskonster. Benny Carlson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.