Bo Eriksson – författare

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

Tredje upplagan

Vilken sällsam värld de levde i, medeltidsmänniskorna! För dem var drakar, enhörningar och gripar lika verkliga som apor, hundar och elefanter. I bestiarier, djurböcker, skildrades riktiga djur sida vid sida med rena fabelväsen. Syftet med djurböckerna var inte att visa vilka djur som fanns i världen, utan att förklara vad de olika djuren symboliserade.

Detta moderna bestiarium förenar det mesta och det bästa av de medeltida förlagorna. Varje djur beskrivs så som det kunde låta i originaltexterna, och korta essäer vid varje uppslagsord placerar varelserna i ett historiskt och kulturellt sammanhang. Bilderna är alla hämtade ur medeltida bestiarierna och utgör en unik bildskatt.

Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet. Han har varit historisk expert i programmet "Världens historia" i SVT och har skrivit flera uppmärksammade böcker. År 2009 tilldelades han Hertig Karls pris, Sveriges största historiepris. 

Historikern Bo Eriksson har utifrån en ovanligt djärv ansats företagit sig uppgiften att studera monsters förekomst genom världshistorien … Kanske har Eriksson till och med lyckats med konststycket att skriva en monsterbibel, som dessutom är mycket underhållande.

RIG – Kulturhistorisk tidskrift

Det morras, krafsas, bits, huggs, styckas, lemlästas och skriks som aldrig förr på film och i dataspel, i litteratur och konst. Det tycks råda monsterfeber i populärkulturen. Men skräck och monster är inget nytt samhälleligt fenomen - rädsla är ett evolutionärt arv och monster har funnits länge i mänsklighetens historia.

I denna bok berättar Bo Eriksson hur det gick till när människan i civilisationernas gryning skapade sina allra första vidunder och skräckgestalter. Författaren tar läsaren med på en farofylld resa från istidens människodjur till dagens varulvar, vampyrer och zombier. I fokus står den roll som monster spelat under olika tider och epoker - och vad monstren säger om människan och mänskligheten. Läs om du vågar!

Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat Den svenska adelns historia (2011), Bestiarium: en medeltida djurbok (2009) och Tusen år av fantasy: Resan till Mordor (2007). År 2009 tilldelades han Hertig Karls pris (Stora historiepriset), för att ha "förmedlat väsentlig historisk kunskap till en bred allmänhet" och "etablerat sig som en kunnig populärhistoriker av främsta klass".

Andra delen av "Historien om Sverige" tar vid där första delen slutar och blir en femhundra år lång resa mot dagens samhälle. Följ med när Sverige blir stormakt i efterdyningarna av att Gustav Vasa beslagtagit kyrkans egendomar och Sverige blivit protestantiskt. Resan fortsätter med nedslag i vidskeplighet och fasansfulla häxprocesser. Läs om hur krig, köld och svält följde med drömmen om att behärska Östersjön – och hur Sverige expanderade långt utöver nuvarande gränser, tills Karl XII stupade 1718 och stormaktstiden var över.

Resan går vidare mot upplysning, tro på förnuft och vetenskap – och så småningom demokrati och kvinnlig rösträtt. Tekniska framsteg, utbildning och allmän sjukvård bidrar till ökat välstånd för alltfler.

Tillsammans fördjupar de två delarna SVT:s populära serie "Historien om Sverige".

En drake är en reptil av osedvanlig storlek och utgör den främsta av alla bestar, om vi ska tro bestiarierna, medeltidens illustrerade verk om djur och väsen. Just medeltidens bild av draken – ond och skrämmande, eldsprutande, vaktande över stora rikedomar – är nog den vi känner igen bäst från sagor och berättelser, medan draken i andra delar av världen och historien har stått för en positiv kraft.Oavsett om draken använts för att skrämmas med eller tjänat som kejserligt ideal, har alla sorters folkslag i så gott som alla tider fascinerats av denna bevingade reptil. Vad beror det på? Hur kommer det sig att föreställningen om draken funnits över hela världen sedan historiens början?Historiker Bo Eriksson berättar drakens kulturhistoria, från de allra äldsta myterna i Mesopotamien och vikingatidens Fafner fram till dagens vrålande och eldsprutande monsterreptiler i Game of Thrones. Det är en engagerande och underhållande beskrivning av ett fenomen som förbinder oss med såväl människan i de första civilisationerna som folk världen över i modern tid, men också en skildring av människans försök att via vidunder förstå sig själv och sin plats i världen, historien och kosmos.

Historia i rörelse 1b utforskar viktiga teman som kulturmöten, maktförhållanden, levnadsvillkor och hur klimatet har påverkat samhällen genom historien. Samtidigt lyfts enskilda individers levnadsöden fram. Eleverna får möta kvinnor och män, barn och vuxna, från olika kulturer och samhällen.

Läromedlet består av tre delar:

Del 1 Vad är historia?Introduktion till ämnet, källor och källkritik, historiebruk, historiska begrepp, teorier och förklaringsmodeller.

Del 2 Världen i rörelse från forntid till modern tid Fem kapitel om de europeiska epokerna från forntid fram till modern tid. Problematisering av historisk tidsindelning i relation till exempelvis kultur och politik.

Del 3 Modern tidDen sista delen sträcker sig från den första globaliseringen fram till idag. Eleverna får bland annat läsa om kolonialism och imperialism, industrialisering och demokratisering. Här behandlas också de nationella minoriteterna historia, revolutioner, världskrig, kalla kriget och avkoloniseringen samt globala konflikter och internationella samarbeten.

Boken innehåller många tidslinjer, kartor och grafiska modeller som hjälper till att visualisera historiska händelser och sammanhang. Dessutom får eleverna möjlighet att arbeta med historiebruk, källor, historiska begrepp och förklaringsmodeller.

En global historia

Utgångspunkten är att de globala historiska perspektiven är nödvändiga för att förstå samtidens stora frågor om exempelvis klimat och miljö, väpnade konflikter, terrorism, migration, kulturmöten, religion,ekonomisk ojämlikhet och jämställdhet.

Individer i historien

Individers levnadsöden lyfts fram. Kända och hittills okända människor får träda fram ur historien. Eleverna får lära känna kvinnor, män och barnfrån olika grupper och delar av världen.

Långa historiska linjer

Långa historiska linjer kring olika teman, som makt, levnadsvillkor och klimat, ger eleverna möjlighet att resonera om historiska frågor utifrån begreppen kontinuitet och förändring.

Tidslinjer, kartor och grafiska modeller

Många tidslinjer tydliggör den historiska kronologin och parallella skeenden världen över. Kartor hjälper eleverna att orientera sig geografiskt. Grafiska modeller med historiska begreppstöttar förståelsen och visar på historiska samband.

Historiebruk, källor, begrepp och förklaringsmodeller

Eleverna får många möjligheter att arbeta med historiebruk, källmaterial, historiska begrepp och förklaringsmodeller. Begreppen kontinuitet och förändring, orsak och konsekvens samt aktör och struktur återkommer i innehåll och uppgifter. Varje kapitel avslutas med en översikt där tidslinjer, modeller och begrepp finns samlade. Här finns också instuderingsfrågor och avslutande uppgifter.

Historia i rörelse Digital

Läromedlet kommer även som digitalt läromedel i en plattform med smarta verktyg för planering och funktioner för ett tillgängligt lärande.

Vad har Frodo, Sam, Gandalf och alla andra i Tolkiens sagor med medeltiden att göra? Massor. Tolkien och andra moderna fantasyförfattare som C. S. Lewis, Stephen Donaldson och J. K. Rowling har nämligen inspirerats av medeltidens fantastiska berättelser, sagor och legender. Redan då pågick en ständig kamp mellan ont och gott, liv och död, rätt och orätt.

I Tusen år av fantasy varvas lekfullt modern fantasy med medeltidens magiska världar. Bo Eriksson har skrivit en unik guide till den medeltida sagan och den moderna fantasylitteraturen. Det här är fantasy på medeltida vis.

Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan – fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.

Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta – och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.

Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.

Det går knappast att missa hur zombiens popularitet har ökat de senaste decennierna. Vi ser zombier i reklamfilmer, i sexleksaker som zombiedildos, sketcher om sossezombier, träningsredskap och så vidare. Zombien har lämnat det subkulturella, invaderat kulturen och även akademin.

Zombier, zombier, zombier : eller Omgiven av odöda är den första svenska antologin som på allvar tar sig an att beskriva zombier ur olika perspektiv. Hur kan vi förstå det växande intresset för zombier? Vad säger det om vår samtid? Vad finns det för nordiska förlagor till zombien? Vilka verkliga smittor skulle kunna orsaka zombieliknande sjukdomar? Hur kan zombien tolkas politiskt?

Boken består av nio populärvetenskapliga artiklar som behandlar zombier och zombiescenarion ur olika perspektiv. Dessutom finns ett förord med zombiens historia och ett försök att definiera vad som egentligen är en zombie.