Bo Eriksson – författare

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

Tredje upplagan

Vilken sällsam värld de levde i, medeltidsmänniskorna! För dem var drakar, enhörningar och gripar lika verkliga som apor, hundar och elefanter. I bestiarier, djurböcker, skildrades riktiga djur sida vid sida med rena fabelväsen. Syftet med djurböckerna var inte att visa vilka djur som fanns i världen, utan att förklara vad de olika djuren symboliserade.

Detta moderna bestiarium förenar det mesta och det bästa av de medeltida förlagorna. Varje djur beskrivs så som det kunde låta i originaltexterna, och korta essäer vid varje uppslagsord placerar varelserna i ett historiskt och kulturellt sammanhang. Bilderna är alla hämtade ur medeltida bestiarierna och utgör en unik bildskatt.

Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet. Han har varit historisk expert i programmet "Världens historia" i SVT och har skrivit flera uppmärksammade böcker. År 2009 tilldelades han Hertig Karls pris, Sveriges största historiepris. 

Andra delen av "Historien om Sverige" tar vid där första delen slutar och blir en femhundra år lång resa mot dagens samhälle. Följ med när Sverige blir stormakt i efterdyningarna av att Gustav Vasa beslagtagit kyrkans egendomar och Sverige blivit protestantiskt. Resan fortsätter med nedslag i vidskeplighet och fasansfulla häxprocesser. Läs om hur krig, köld och svält följde med drömmen om att behärska Östersjön – och hur Sverige expanderade långt utöver nuvarande gränser, tills Karl XII stupade 1718 och stormaktstiden var över.

Resan går vidare mot upplysning, tro på förnuft och vetenskap – och så småningom demokrati och kvinnlig rösträtt. Tekniska framsteg, utbildning och allmän sjukvård bidrar till ökat välstånd för alltfler.

Tillsammans fördjupar de två delarna SVT:s populära serie "Historien om Sverige".

Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan – fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.

Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta – och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.

Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.

En drake är en reptil av osedvanlig storlek och utgör den främsta av alla bestar, om vi ska tro bestiarierna, medeltidens illustrerade verk om djur och väsen. Just medeltidens bild av draken – ond och skrämmande, eldsprutande, vaktande över stora rikedomar – är nog den vi känner igen bäst från sagor och berättelser, medan draken i andra delar av världen och historien har stått för en positiv kraft.Oavsett om draken använts för att skrämmas med eller tjänat som kejserligt ideal, har alla sorters folkslag i så gott som alla tider fascinerats av denna bevingade reptil. Vad beror det på? Hur kommer det sig att föreställningen om draken funnits över hela världen sedan historiens början?Historiker Bo Eriksson berättar drakens kulturhistoria, från de allra äldsta myterna i Mesopotamien och vikingatidens Fafner fram till dagens vrålande och eldsprutande monsterreptiler i Game of Thrones. Det är en engagerande och underhållande beskrivning av ett fenomen som förbinder oss med såväl människan i de första civilisationerna som folk världen över i modern tid, men också en skildring av människans försök att via vidunder förstå sig själv och sin plats i världen, historien och kosmos.

Vad har Frodo, Sam, Gandalf och alla andra i Tolkiens sagor med medeltiden att göra? Massor. Tolkien och andra moderna fantasyförfattare som C. S. Lewis, Stephen Donaldson och J. K. Rowling har nämligen inspirerats av medeltidens fantastiska berättelser, sagor och legender. Redan då pågick en ständig kamp mellan ont och gott, liv och död, rätt och orätt.

I Tusen år av fantasy varvas lekfullt modern fantasy med medeltidens magiska världar. Bo Eriksson har skrivit en unik guide till den medeltida sagan och den moderna fantasylitteraturen. Det här är fantasy på medeltida vis.

Historikern Bo Eriksson har utifrån en ovanligt djärv ansats företagit sig uppgiften att studera monsters förekomst genom världshistorien … Kanske har Eriksson till och med lyckats med konststycket att skriva en monsterbibel, som dessutom är mycket underhållande.

RIG – Kulturhistorisk tidskrift

Det morras, krafsas, bits, huggs, styckas, lemlästas och skriks som aldrig förr på film och i dataspel, i litteratur och konst. Det tycks råda monsterfeber i populärkulturen. Men skräck och monster är inget nytt samhälleligt fenomen - rädsla är ett evolutionärt arv och monster har funnits länge i mänsklighetens historia.

I denna bok berättar Bo Eriksson hur det gick till när människan i civilisationernas gryning skapade sina allra första vidunder och skräckgestalter. Författaren tar läsaren med på en farofylld resa från istidens människodjur till dagens varulvar, vampyrer och zombier. I fokus står den roll som monster spelat under olika tider och epoker - och vad monstren säger om människan och mänskligheten. Läs om du vågar!

Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat Den svenska adelns historia (2011), Bestiarium: en medeltida djurbok (2009) och Tusen år av fantasy: Resan till Mordor (2007). År 2009 tilldelades han Hertig Karls pris (Stora historiepriset), för att ha "förmedlat väsentlig historisk kunskap till en bred allmänhet" och "etablerat sig som en kunnig populärhistoriker av främsta klass".

Stura betydde på fornsvenska egensinnig, bångstyrig och det är ett passande namn på medlemmarna av Stureätterna, vars utveckling från riddaren Rörik Sture på 1300-talet till den siste Sturen, greve Svante Mauritzson, som dog 1616, uppvisar en gripande historia fylld av Sturemord och djupaste förtvivlan.Berättelsen om Sturarnas öden följer med nästan kuslig precision lyckohjulets obönhörliga gång mot det oundvikliga fall och förlust av det man en gång ägt. Precis som Kennedyklanen i USA har det vilat något kungligt och magiskt över namnet Sture, och precis som den amerikanska familjen har också Sturarna varit olycksdrabbade. Ingen svensk adelsfamilj har varit så nära att få bära den kungliga kronan men i stället fått se både familjemedlemmar och kungavärdigheten gå förlorade i brutala maktkamper.Detta är historien om hur den senmedeltida aristokratins (Stures) makt bryts när arvkonungadömet (Vasa) konsoliderades under 1500-talet. Från att ha varit toppstyrt av ett fåtal adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid och era där den politiska ordningen kontrollerades och dominerades av kungen och i kampen om tronen gick Sturarna ut som förlorare.

En drake är en reptil av osedvanlig storlek och utgör den främsta av alla bestar, om vi ska tro bestiarierna, medeltidens illustrerade verk om djur och väsen. Just medeltidens bild av draken – ond och skrämmande, eldsprutande, vaktande över stora rikedomar – är nog den vi känner igen bäst från sagor och berättelser, medan draken i andra delar av världen och historien har stått för en positiv kraft.Oavsett om draken använts för att skrämmas med eller tjänat som kejserligt ideal, har alla sorters folkslag i så gott som alla tider fascinerats av denna bevingade reptil. Vad beror det på? Hur kommer det sig att föreställningen om draken funnits över hela världen sedan historiens början?Historiker Bo Eriksson berättar drakens kulturhistoria, från de allra äldsta myterna i Mesopotamien och vikingatidens Fafner fram till dagens vrålande och eldsprutande monsterreptiler i Game of Thrones. Det är en engagerande och underhållande beskrivning av ett fenomen som förbinder oss med såväl människan i de första civilisationerna som folk världen över i modern tid, men också en skildring av människans försök att via vidunder förstå sig själv och sin plats i världen, historien och kosmos.

I en stor, vacker faktabok presenteras över femtio monster i nio habitat, från underjorden och marken via skogen och djungeln till bergen och städerna. Du får veta vilka fasor som lurar här och hur du kan eller inte kan skydda dig mot dem.

Från öster till väster, från nord till syd överallt har människor vittnat om hemska monster. Havsmonster som slukar sjömän, andra monster som är halvgudar och rymdmonster som ändrar form för att lura sina offer.

I underjorden finns många hemska monster. Förutom Djävulen själv, huserar där helveteshundar som Kerberos och Garm och det finns otäcka demoner som gillar att plåga människor. Tyvärr är det inte så mycket säkrare ovan jord för där finns t.ex. den australiensiska regnbågsormen som sades sluka människor. Om du är man och befinner dig i en sydamerikansk djungel ska du akta dig för att ta följe med en främmande kvinna. Det kan nämligen vara en X-Tabai, en djungelande som för sitt offer till ett ihåligt träd innan hon äter upp honom. Det är nästan ett under att du klarat dig så här länge utan att bli uppäten av ett monster!

Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat Den svenska adelns historia (2011), Bestiarium:en medeltida djurbok (2009) och Tusen år av fantasy: Resan till Mordor (2007).Lina Blixt är illustratör och har arbetat mycket med TV-spel. Hon har här tolkat och illustrerat monstren och miljöerna de trivs i.

I en stor, vacker faktabok presenteras över femtio monster i nio habitat, från underjorden och marken via skogen och djungeln till bergen och städerna. Du får veta vilka fasor som lurar här och hur du kan eller inte kan skydda dig mot dem.

Från öster till väster, från nord till syd överallt har människor vittnat om hemska monster. Havsmonster som slukar sjömän, andra monster som är halvgudar och rymdmonster som ändrar form för att lura sina offer.

I underjorden finns många hemska monster. Förutom Djävulen själv, huserar där helveteshundar som Kerberos och Garm och det finns otäcka demoner som gillar att plåga människor. Tyvärr är det inte så mycket säkrare ovan jord för där finns t.ex. den australiensiska regnbågsormen som sades sluka människor. Om du är man och befinner dig i en sydamerikansk djungel ska du akta dig för att ta följe med en främmande kvinna. Det kan nämligen vara en X-Tabai, en djungelande som för sitt offer till ett ihåligt träd innan hon äter upp honom. Det är nästan ett under att du klarat dig så här länge utan att bli uppäten av ett monster!

Bo Eriksson är docent i historia vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat Den svenska adelns historia (2011), Bestiarium:en medeltida djurbok (2009) och Tusen år av fantasy: Resan till Mordor (2007).Lina Blixt är illustratör och har arbetat mycket med TV-spel. Hon har här tolkat och illustrerat monstren och miljöerna de trivs i.

Historia i rörelse 1b utforskar viktiga teman som kulturmöten, maktförhållanden, levnadsvillkor och hur klimatet har påverkat samhällen genom historien. Samtidigt lyfts enskilda individers levnadsöden fram. Eleverna får möta kvinnor och män, barn och vuxna, från olika kulturer och samhällen.

Läromedlet består av tre delar:

Del 1 Vad är historia?Introduktion till ämnet, källor och källkritik, historiebruk, historiska begrepp, teorier och förklaringsmodeller.

Del 2 Världen i rörelse från forntid till modern tid Fem kapitel om de europeiska epokerna från forntid fram till modern tid. Problematisering av historisk tidsindelning i relation till exempelvis kultur och politik.

Del 3 Modern tidDen sista delen sträcker sig från den första globaliseringen fram till idag. Eleverna får bland annat läsa om kolonialism och imperialism, industrialisering och demokratisering. Här behandlas också de nationella minoriteterna historia, revolutioner, världskrig, kalla kriget och avkoloniseringen samt globala konflikter och internationella samarbeten.

Boken innehåller många tidslinjer, kartor och grafiska modeller som hjälper till att visualisera historiska händelser och sammanhang. Dessutom får eleverna möjlighet att arbeta med historiebruk, källor, historiska begrepp och förklaringsmodeller.

En global historia

Utgångspunkten är att de globala historiska perspektiven är nödvändiga för att förstå samtidens stora frågor om exempelvis klimat och miljö, väpnade konflikter, terrorism, migration, kulturmöten, religion,ekonomisk ojämlikhet och jämställdhet.

Individer i historien

Individers levnadsöden lyfts fram. Kända och hittills okända människor får träda fram ur historien. Eleverna får lära känna kvinnor, män och barnfrån olika grupper och delar av världen.

Långa historiska linjer

Långa historiska linjer kring olika teman, som makt, levnadsvillkor och klimat, ger eleverna möjlighet att resonera om historiska frågor utifrån begreppen kontinuitet och förändring.

Tidslinjer, kartor och grafiska modeller

Många tidslinjer tydliggör den historiska kronologin och parallella skeenden världen över. Kartor hjälper eleverna att orientera sig geografiskt. Grafiska modeller med historiska begreppstöttar förståelsen och visar på historiska samband.

Historiebruk, källor, begrepp och förklaringsmodeller

Eleverna får många möjligheter att arbeta med historiebruk, källmaterial, historiska begrepp och förklaringsmodeller. Begreppen kontinuitet och förändring, orsak och konsekvens samt aktör och struktur återkommer i innehåll och uppgifter. Varje kapitel avslutas med en översikt där tidslinjer, modeller och begrepp finns samlade. Här finns också instuderingsfrågor och avslutande uppgifter.

Historia i rörelse Digital

Läromedlet kommer även som digitalt läromedel i en plattform med smarta verktyg för planering och funktioner för ett tillgängligt lärande.

Det är tisdag morgon den 6 november 1632, och en tät dimma förhindrar svenskarmén från att avancera fram mot den lilla staden Lützen några mil utanför Leipzig.

Kung Gustav II Adolf sitter i en vagn och är rastlös. Han fördriver tiden med att be. Hans plan att överraska motståndaren gick om intet vid övergången av Rippach dagen före. Borta vid Lützen samlar därför Wallenstein sina styrkor. Svenskkungen har bara några timmar kvar i livet.

Hur kom det sig att en svensk kung överhuvudtaget befann sig med en stor armé vid Lützen? Vad hände den där ödesdigra dagen? Och vad hände sedan?

Historikern Bo Eriksson berättar här om bakgrunden till att Sverige gav sig in i kriget på tysk mark, och om hur lyckosam den svenska armén var till en början. Dessutom får läsaren veta mycket om det svenska samhället, krigskulturen och den militära taktiken på den tiden, hur de olika grupperna ställdes upp på

slagfältet och på vilket sätt Gustav II Adolfs strategi skilde sig från Wallensteins.

Striden vid Lützen böljade fram och tillbaka och slaget blev blodigt. Vem som segrade är inte alldeles klart.

Mänskligheten står hjälplös inför invasionen av monster. Ingen åtgärd för att slutgiltigt bli av med dem har fungerat. Inte ens de mest tappra hjältarna, varken män eller kvinnor, Hercules eller Wonder Woman, har lyckats. Det finns alltid monster kvar som lurar i världen eller i kosmos.

Hur uppstod människans fascination över monster? Hur har vårt förhållande till dem utvecklats och förändrats under årtusendenas gång? Hur fungerar alternativt ser monsterproduktionen ut i dag? Historikern och monsterforskaren Bo Eriksson föreslår i sin nya bok att det är hög tid att på allvar ta itu med monstret med förnyad, vetenskaplig kraft. I Monstermanifestet föreslår han ett nytt universitetsämne: skräck- och monsterstudium.

Monstermanifestet är boken för alla som vill förstå monster på riktigt, lära sig om deras skiftande historiska och kulturella framträdelseformer, och inte minst för den som är redo att ansluta sig till den nya armén av monsterjägare, som samlas i universitetens seminarierum.

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

I 30 händelser som formade Sverige samlas välkända skribenter för att ge en modernt skriven inblick i vår historia. Arkeologer, historiker och journalister, alla särskilt kunniga inom just sitt område, berättar om betydelsefulla händelser från tidernas begynnelse till dags dato. Bland de medverkande återfinns exempelvis Dick Harrison, Magnus Västerbro, Ulrika Knutson och Jonathan Lindström.

Här beskrivs de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, trettioåriga kriget, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, du-reformen, Palmemordet, EU-inträdet och en rad andra händelser som har varit viktiga för oss svenskar.

30 händelser som formade Sverige ger insikt i varför landet ser ut och fungerar som det gör och är samtidigt kännetecknande för Historiska Medias folkbildande ambition att lyfta ämnet historia. Idén till boken är sprungen ur förlagets 30-årsjubileum som firas år 2025.

Snabblektion i svensk historia!

I den här boken skildras trettio händelser som på olika sätt har format Sveriges historia, från stenåldern till våra dagar. Här beskrivs bland annat de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, stormaktstiden, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, Borggårdskrisen, DU-reformen, Palmemordet, det svenska EU-inträdet och NATO-medlemskapet, bara för att nämna några händelser som har haft betydelse för oss svenskar.Texterna är skrivna av trettio olika skribenter, var och en med stora kunskaper i sina respektive ämnen. Resultatet har blivit en samling personligt hållna texter som tillsammans bildar en väg in i den svenska historien.

Medverkande: Jonathan Lindström, Anna Lihammer, Maja Hagerman, Lars Ericson Wolke, Kristina Ekero Eriksson, Dick Harrison, Magnus Västerbro, Bo Eriksson, Tomas Blom, Olle Larsson, Erik Petersson, Göran Larsson, Peter Ullgren, Jonas Nordin, Hugo Nordland, Martin Hårdstedt, Martin Dackling, Eva Helen Ulvros, Lennart Pehrson, Torbjörn Nilsson, Ingrid Carlberg, Nils Edling, Ulrika Knutson, Jens Nordqvist, Henrik Arnstad, Henrik Berggren, Anna-Lena Lodenius, H-G Axberger, Göran von Sydow och Ann-Sofie Dahl.

Det går knappast att missa hur zombiens popularitet har ökat de senaste decennierna. Vi ser zombier i reklamfilmer, i sexleksaker som zombiedildos, sketcher om sossezombier, träningsredskap och så vidare. Zombien har lämnat det subkulturella, invaderat kulturen och även akademin.

Zombier, zombier, zombier : eller Omgiven av odöda är den första svenska antologin som på allvar tar sig an att beskriva zombier ur olika perspektiv. Hur kan vi förstå det växande intresset för zombier? Vad säger det om vår samtid? Vad finns det för nordiska förlagor till zombien? Vilka verkliga smittor skulle kunna orsaka zombieliknande sjukdomar? Hur kan zombien tolkas politiskt?

Boken består av nio populärvetenskapliga artiklar som behandlar zombier och zombiescenarion ur olika perspektiv. Dessutom finns ett förord med zombiens historia och ett försök att definiera vad som egentligen är en zombie.

Mänskligheten står hjälplös inför invasionen av monster. Ingen åtgärd för att slutgiltigt bli av med dem har fungerat. Inte ens de mest tappra hjältarna, varken män eller kvinnor, Hercules eller Wonder Woman, har lyckats. Det finns alltid monster kvar som lurar i världen eller i kosmos.

Hur uppstod människans fascination över monster? Hur har vårt förhållande till dem utvecklats och förändrats under årtusendenas gång? Hur fungerar alternativt ser monsterproduktionen ut i dag? Historikern och monsterforskaren Bo Eriksson föreslår i sin nya bok att det är hög tid att på allvar ta itu med monstret med förnyad, vetenskaplig kraft. I Monstermanifestet föreslår han ett nytt universitetsämne: skräck- och monsterstudium.

Monstermanifestet är boken för alla som vill förstå monster på riktigt, lära sig om deras skiftande historiska och kulturella framträdelseformer, och inte minst för den som är redo att ansluta sig till den nya armén av monsterjägare, som samlas i universitetens seminarierum.