Kristina Ekero Eriksson – författare

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

"Kristina Ekero Eriksson har en suverän förmåga att ur de döda ting som arkeologerna grävt fram eller avslöjat med moderna analysmetoder ge en levande bild av ett avlägset förflutet. Det förstärks av bokens många och ofta vackra illustrationer."Populär Historia

Året var 793. Plötsligt dök plundrande nordbor upp vid det engelska klostret Lindisfarne, och därmed inleddes vikingatiden. Förvåningen och fasan var stor eftersom angriparna var så bekanta. Germanfolken kring Nordsjön och Östersjön hade nämligen delat samma kultur i århundraden – men så förvandlades köpmännen från norr till rasande kämpar. Hur kunde det gå till?

Redan före vikingatiden hade nordborna byggt upp en framgångsrik handelsorganisation. Eliten levde ett liv i lyx. Man omgav sig av praktfulla vapen, elfenben från Afrika, röda granater från Sri Lanka och glasbägare från frankerriket. Från norr kom pälsverk som på floder och kamelryggar nådde ned till Kalifatet. Världen öppnades alltmer, skeppen fick segel och stora handelsplatser grundades i Skandinavien.

Utan kunskap om den här tiden – vendeltiden - är anfallet på Lindisfarne och det som hände sedan svårt att förstå. Här presenteras äntligen en av de mest mytomspunna och betydelsefulla epokerna i vår historia. Med de senaste forskningsupptäckterna framträder åren 550-800 som både förfärande och fascinerande.

Vill du veta vilka platser i Nordeuropa som omnämns i boken, se denna karta! www.nok.se/globalassets/al/vikingatidens-vagga_karta.pdf

Den blivande franska drottningen Marie-Antoinette och den svenske greven Axel von Fersen träffas för första gången när de är arton år gamla. I Förbindelsen får vi följa dem från ungdomens rusiga fester till revolution, fångenskap, flykt och våldsam död.

Paret träffas på baler och spelkvällar i Versailles salar, men trivs bäst i drottningens lustslott Lilla Trianon och den bondby som hon där skapat som sitt paradis. En romans börjar spira, men de kan inte råda över sina liv. Axel von Fersen är styrd av Gustav III:s nycker och slösar bort sin tid på skådespel och krig, alltmedan Marie-Antoinette förtalas och tvingas bort från sin tron.

Breven de skriver till varandra under de olyckliga åren ger en unik inblick i förhållandets intimitet. Särskilt nu, när det avslöjats vad som står under överstrukna meningar. Axel von Fersen gör allt för att rädda sin drottning, men hans insatser bidrar snarare till den franska monarkins fall som i slutändan leder till att Marie-Antoinette giljotineras.

Med hjälp av brev och dagböcker och ett skarpt öga för såväl detaljer och miljöer som historiska sammanhang tar Kristina Ekero Eriksson oss med på ett av tidernas mest svindlande kärleksäventyr.

Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan – fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.

Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta – och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.

Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.

Snabblektion i svensk historia!

I den här boken skildras trettio händelser som på olika sätt har format Sveriges historia, från stenåldern till våra dagar. Här beskrivs bland annat de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, stormaktstiden, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, Borggårdskrisen, DU-reformen, Palmemordet, det svenska EU-inträdet och NATO-medlemskapet, bara för att nämna några händelser som har haft betydelse för oss svenskar.Texterna är skrivna av trettio olika skribenter, var och en med stora kunskaper i sina respektive ämnen. Resultatet har blivit en samling personligt hållna texter som tillsammans bildar en väg in i den svenska historien.

Medverkande: Henrik Arnstad, H-G Axberger, Henrik Berggren, Tomas Blom, Ingrid Carlberg, Martin Dackling, Ann-Sofie Dahl, Nils Edling, Niklas Ekdal, Kristina Ekero Eriksson, Bo Eriksson, Maja Hagerman, Dick Harrison, Martin Hårdstedt, Ulrika Knutson, Olle Larsson, Göran Larsson, Anna Lihammer, Jonathan Lindström, Anna-Lena Lodenius, Torbjörn Nilsson, Jonas Nordin, Hugo Nordland, Jens Nordqvist, Lennart Pehrson, Erik Petersson, Göran von Sydow, Peter Ullgren, Eva Helen Ulvros, Magnus Västerbro och Lars Ericson Wolke.

Årstafrun var inte bara samtida med Jane Austen - hon hade en penna som var minst lika vitter och vass. Märta Helena Reenstierna var hennes riktiga namn, en adelsdam som förde dagbok varje dag mellan 1793 och 1839 på Årsta gård, ett stenkast från Stockholm.För första gången används nu hela hennes kvarlämnade dagbok som underlag för en biografi - en lika sagolik som sann historia.Här dyker goda vännen Bellman upp, både på lysande slåtterfester och i den dystra gäldstugan. Hennes pigor är liderliga, super och dansar på "horbaler" - det arbetsskygga "drängpacket" är inte bättre. Årsta gård är allt som oftast ett kokande inferno av tjuveri och otrohet. Kungligheter älskar hon.Dessa personer är dock bara statister i Årstafruns liv, hjärtat bultar för maken Christian Henrik von Schnell och sonen Hans Abraham. Maken mötte den då tjugoåriga Märta Helena på en bal, fettisdagen 1774. Året efter var de gifta och snart föddes fyra gossar och fyra flickor - en lycklig familj.Men så börjar tragedierna avlösa varandra, och när sjuttonhundratalet går mot sitt slut finns bara maken och en enda son kvar. Sonen Hans Abraham växer upp till en opålitlig person, som stjäl, sätter sig i skuld, super, och förlorar sitt namn och goda rykte.Dessa händelser präglar Årstafrun. Å ena sidan lever hennes gamla jag kvar - hon är kvick och charmerande, älskar att åka på utflykter och att vara festens medelpunkt på bjudningar. Hon kan dansa hela natten och sedan återvända till Årsta på morgontimmarna. Å andra sidan följer saknaden efter de döda barnen henne som en skugga, och tar sig uttryck i hårda omdömen mot omgivningen - en undertryckt sorg som ofta gränsar till raseri.Och allt medan hennes värld rasar samman försvinner maken in i dimmornas värld. När situationen inte verkar kunna bli värre inträffar en katastrof som fyller återstoden av hennes liv med ett hjärtskärande vemod. Som Årstafrun själv uttryckte det - "Vad jag ägt och förlorat! Allt."

Årstafrun var inte bara samtida med Jane Austen - hon hade en penna som var minst lika vitter och vass. Märta Helena Reenstierna var hennes riktiga namn, en adelsdam som förde dagbok varje dag mellan 1793 och 1839 på Årsta gård, ett stenkast från Stockholm.För första gången används nu hela hennes kvarlämnade dagbok som underlag för en biografi - en lika sagolik som sann historia.Här dyker goda vännen Bellman upp, både på lysande slåtterfester och i den dystra gäldstugan. Hennes pigor är liderliga, super och dansar på "horbaler" - det arbetsskygga "drängpacket" är inte bättre. Årsta gård är allt som oftast ett kokande inferno av tjuveri och otrohet. Kungligheter älskar hon.Dessa personer är dock bara statister i Årstafruns liv, hjärtat bultar för maken Christian Henrik von Schnell och sonen Hans Abraham. Maken mötte den då tjugoåriga Märta Helena på en bal, fettisdagen 1774. Året efter var de gifta och snart föddes fyra gossar och fyra flickor - en lycklig familj.Men så börjar tragedierna avlösa varandra, och när sjuttonhundratalet går mot sitt slut finns bara maken och en enda son kvar. Sonen Hans Abraham växer upp till en opålitlig person, som stjäl, sätter sig i skuld, super, och förlorar sitt namn och goda rykte.Dessa händelser präglar Årstafrun. Å ena sidan lever hennes gamla jag kvar - hon är kvick och charmerande, älskar att åka på utflykter och att vara festens medelpunkt på bjudningar. Hon kan dansa hela natten och sedan återvända till Årsta på morgontimmarna. Å andra sidan följer saknaden efter de döda barnen henne som en skugga, och tar sig uttryck i hårda omdömen mot omgivningen - en undertryckt sorg som ofta gränsar till raseri.Och allt medan hennes värld rasar samman försvinner maken in i dimmornas värld. När situationen inte verkar kunna bli värre inträffar en katastrof som fyller återstoden av hennes liv med ett hjärtskärande vemod. Som Årstafrun själv uttryckte det - "Vad jag ägt och förlorat! Allt."

Den blivande franska drottningen Marie-Antoinette och den svenske greven Axel von Fersen träffas för första gången när de är arton år gamla. I Förbindelsen får vi följa dem från ungdomens rusiga fester till revolution, fångenskap, flykt och våldsam död.

Paret träffas på baler och spelkvällar i Versailles salar, men trivs bäst i drottningens lustslott Lilla Trianon och den bondby som hon där skapat som sitt paradis. En romans börjar spira, men de kan inte råda över sina liv. Axel von Fersen är styrd av Gustav III:s nycker och slösar bort sin tid på skådespel och krig, alltmedan Marie-Antoinette förtalas och tvingas bort från sin tron.

Breven de skriver till varandra under de olyckliga åren ger en unik inblick i förhållandets intimitet. Särskilt nu, när det avslöjats vad som står under överstrukna meningar. Axel von Fersen gör allt för att rädda sin drottning, men hans insatser bidrar snarare till den franska monarkins fall som i slutändan leder till att Marie-Antoinette giljotineras.

Med hjälp av brev och dagböcker och ett skarpt öga för såväl detaljer och miljöer som historiska sammanhang tar Kristina Ekero Eriksson oss med på ett av tidernas mest svindlande kärleksäventyr.

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

Historia i rörelse 1b utforskar viktiga teman som kulturmöten, maktförhållanden, levnadsvillkor och hur klimatet har påverkat samhällen genom historien. Samtidigt lyfts enskilda individers levnadsöden fram. Eleverna får möta kvinnor och män, barn och vuxna, från olika kulturer och samhällen.

Läromedlet består av tre delar:

Del 1 Vad är historia?Introduktion till ämnet, källor och källkritik, historiebruk, historiska begrepp, teorier och förklaringsmodeller.

Del 2 Världen i rörelse från forntid till modern tid Fem kapitel om de europeiska epokerna från forntid fram till modern tid. Problematisering av historisk tidsindelning i relation till exempelvis kultur och politik.

Del 3 Modern tidDen sista delen sträcker sig från den första globaliseringen fram till idag. Eleverna får bland annat läsa om kolonialism och imperialism, industrialisering och demokratisering. Här behandlas också de nationella minoriteterna historia, revolutioner, världskrig, kalla kriget och avkoloniseringen samt globala konflikter och internationella samarbeten.

Boken innehåller många tidslinjer, kartor och grafiska modeller som hjälper till att visualisera historiska händelser och sammanhang. Dessutom får eleverna möjlighet att arbeta med historiebruk, källor, historiska begrepp och förklaringsmodeller.

En global historia

Utgångspunkten är att de globala historiska perspektiven är nödvändiga för att förstå samtidens stora frågor om exempelvis klimat och miljö, väpnade konflikter, terrorism, migration, kulturmöten, religion,ekonomisk ojämlikhet och jämställdhet.

Individer i historien

Individers levnadsöden lyfts fram. Kända och hittills okända människor får träda fram ur historien. Eleverna får lära känna kvinnor, män och barnfrån olika grupper och delar av världen.

Långa historiska linjer

Långa historiska linjer kring olika teman, som makt, levnadsvillkor och klimat, ger eleverna möjlighet att resonera om historiska frågor utifrån begreppen kontinuitet och förändring.

Tidslinjer, kartor och grafiska modeller

Många tidslinjer tydliggör den historiska kronologin och parallella skeenden världen över. Kartor hjälper eleverna att orientera sig geografiskt. Grafiska modeller med historiska begreppstöttar förståelsen och visar på historiska samband.

Historiebruk, källor, begrepp och förklaringsmodeller

Eleverna får många möjligheter att arbeta med historiebruk, källmaterial, historiska begrepp och förklaringsmodeller. Begreppen kontinuitet och förändring, orsak och konsekvens samt aktör och struktur återkommer i innehåll och uppgifter. Varje kapitel avslutas med en översikt där tidslinjer, modeller och begrepp finns samlade. Här finns också instuderingsfrågor och avslutande uppgifter.

Historia i rörelse Digital

Läromedlet kommer även som digitalt läromedel i en plattform med smarta verktyg för planering och funktioner för ett tillgängligt lärande.

Årstafrun var inte bara samtida med Jane Austen - hon hade en penna som var minst lika vitter och vass. Märta Helena Reenstierna var hennes riktiga namn, en adelsdam som förde dagbok varje dag mellan 1793 och 1839 på Årsta gård, ett stenkast från Stockholm.För första gången används nu hela hennes kvarlämnade dagbok som underlag för en biografi - en lika sagolik som sann historia.Här dyker goda vännen Bellman upp, både på lysande slåtterfester och i den dystra gäldstugan. Hennes pigor är liderliga, super och dansar på "horbaler" - det arbetsskygga "drängpacket" är inte bättre. Årsta gård är allt som oftast ett kokande inferno av tjuveri och otrohet. Kungligheter älskar hon.Dessa personer är dock bara statister i Årstafruns liv, hjärtat bultar för maken Christian Henrik von Schnell och sonen Hans Abraham. Maken mötte den då tjugoåriga Märta Helena på en bal, fettisdagen 1774. Året efter var de gifta och snart föddes fyra gossar och fyra flickor - en lycklig familj.Men så börjar tragedierna avlösa varandra, och när sjuttonhundratalet går mot sitt slut finns bara maken och en enda son kvar. Sonen Hans Abraham växer upp till en opålitlig person, som stjäl, sätter sig i skuld, super, och förlorar sitt namn och goda rykte.Dessa händelser präglar Årstafrun. Å ena sidan lever hennes gamla jag kvar - hon är kvick och charmerande, älskar att åka på utflykter och att vara festens medelpunkt på bjudningar. Hon kan dansa hela natten och sedan återvända till Årsta på morgontimmarna. Å andra sidan följer saknaden efter de döda barnen henne som en skugga, och tar sig uttryck i hårda omdömen mot omgivningen - en undertryckt sorg som ofta gränsar till raseri.Och allt medan hennes värld rasar samman försvinner maken in i dimmornas värld. När situationen inte verkar kunna bli värre inträffar en katastrof som fyller återstoden av hennes liv med ett hjärtskärande vemod. Som Årstafrun själv uttryckte det - "Vad jag ägt och förlorat! Allt."

Den blivande franska drottningen Marie-Antoinette och den svenske greven Axel von Fersen träffas för första gången när de är arton år gamla. I Förbindelsen får vi följa dem från ungdomens rusiga fester till revolution, fångenskap, flykt och våldsam död.

Paret träffas på baler och spelkvällar i Versailles salar, men trivs bäst i drottningens lustslott Lilla Trianon och den bondby som hon där skapat som sitt paradis. En romans börjar spira, men de kan inte råda över sina liv. Axel von Fersen är styrd av Gustav III:s nycker och slösar bort sin tid på skådespel och krig, alltmedan Marie-Antoinette förtalas och tvingas bort från sin tron.

Breven de skriver till varandra under de olyckliga åren ger en unik inblick i förhållandets intimitet. Särskilt nu, när det avslöjats vad som står under överstrukna meningar. Axel von Fersen gör allt för att rädda sin drottning, men hans insatser bidrar snarare till den franska monarkins fall som i slutändan leder till att Marie-Antoinette giljotineras.

Med hjälp av brev och dagböcker och ett skarpt öga för såväl detaljer och miljöer som historiska sammanhang tar Kristina Ekero Eriksson oss med på ett av tidernas mest svindlande kärleksäventyr.

I Vikingaliv får du komma närmare vikingarna än vad någon annan gjort på tusen år. Här får du följa fem män och fem kvinnor som levde under vikingatiden och som tillsammans ställer många gamla fördomar på ända. Författarna har bokstavligen ryckt hjälmen av vikingarna och blickat in i deras mentala universum. Hur resonerade en nyfrälst nordbo? Vilken betydelse hade kvinnorna när Amerika skulle koloniseras? Var de fruktade plundrarna i själva verket legosoldater? Och hur kunde vävstolarna användas som vapen? Aldrig tidigare har så mycket skrivits om både männen och kvinnorna, och sällan med sådan vetenskaplig tyngd. I jakt på de senaste rönen har författarna ratat gamla schabloner och hämtat nya och oväntade fakta från modern forskning. Vikingaliv utkom ursprungligen 2007 och tillgängliggörs på nytt med anledning av det nyöppnade museet med samma namn. Kristina Ekero Eriksson är arkeolog och vetenskapsjournalist. Hon har tidigare varit verksam som intendent på Historiska museet i Stockholm.Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet med en diger lista av böcker och artiklar i historiska ämnen.Omslag: Niklas Lindblad.

"Kristina Ekero Eriksson har en suverän förmåga att ur de döda ting som arkeologerna grävt fram eller avslöjat med moderna analysmetoder ge en levande bild av ett avlägset förflutet. Det förstärks av bokens många och ofta vackra illustrationer."Populär Historia

Året var 793. Plötsligt dök plundrande nordbor upp vid det engelska klostret Lindisfarne, och därmed inleddes vikingatiden. Förvåningen och fasan var stor eftersom angriparna var så bekanta. Germanfolken kring Nordsjön och Östersjön hade nämligen delat samma kultur i århundraden – men så förvandlades köpmännen från norr till rasande kämpar. Hur kunde det gå till?

Redan före vikingatiden hade nordborna byggt upp en framgångsrik handelsorganisation. Eliten levde ett liv i lyx. Man omgav sig av praktfulla vapen, elfenben från Afrika, röda granater från Sri Lanka och glasbägare från frankerriket. Från norr kom pälsverk som på floder och kamelryggar nådde ned till Kalifatet. Världen öppnades alltmer, skeppen fick segel och stora handelsplatser grundades i Skandinavien.

Utan kunskap om den här tiden – vendeltiden - är anfallet på Lindisfarne och det som hände sedan svårt att förstå. Här presenteras äntligen en av de mest mytomspunna och betydelsefulla epokerna i vår historia. Med de senaste forskningsupptäckterna framträder åren 550-800 som både förfärande och fascinerande.

Vill du veta vilka platser i Nordeuropa som omnämns i boken, se denna karta! www.nok.se/globalassets/al/vikingatidens-vagga_karta.pdf

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.