Judith Hermann – författare

En dag möter Judith Hermann sin före detta psykoanalytiker på gatan, en man som känner hennes inre liv mer än någon annan. De röker en cigarett tillsammans, därefter går han vidare, in på en bar. Hon står kvar. Så inser hon att det finns saker hon måste reda ut, och hon följer efter honom in. Efter romanen Hemma, som blev en stor återkomst för henne i Sverige, är Judith Hermann tillbaka. Det är en bok i skarven mellan självbiografi och essä, skriven med samma skönhet och sensibilitet som hennes romaner. Vi skulle ha talat om allt är en underbart välskriven meditation över det skrivna ordet och livets gång. Författaren går tillbaka i sitt liv, följer i spåren på det skrivna, och försöker förstå vem hon var och vem hon blev.

"Hermanns prosa är som alltid sparsmakad och exakt, men här anas också en ny, friare eller kanske mognare ton. (...) I denna nya bok använder hon sin knivskarpa förmåga att med precision skriva fram stämningar och underströmmar i och mellan människor i ett längre format. Med lyckat resultat. Vi skulle ha talat om allt är en bok som pockar på att läsas uppmärksamt och på allvar."

Recension i BTJ

Hon har lämnat sitt tidigare liv bakom sig, flyttat från staden till havet, till ett eget hus. Hon skriver rapporter till sin exman och vuxna dotter om sjökrogen där hon arbetar och om den ilskna mård som flyttat in på vinden.

Hon knyter vänskapsband, försöker sig på en affär med en grisbonde och frågar sig om hon kan slå sig ner eller om hon borde gå vidare. Här vid den tyska nordkustens vallar kan hon möjligtvis bli en annan, eller förbli precis den hon är.

I sin nya roman Hemma berättar Judith Hermann om det opålitliga minnet av det som varit. Och om det ögonblick när livet delar sig, en gammal värld brister och en ny föds.

"En oerhört säker stilist som med små medel - korta dialogstumpar, pauser, snabba klipp - fyller sina noveller med sprängstoff." Aftonbladet

"Detta är något Tjechov hade kunnat skriva om han bara fått besöka tillräckligt många tyska innediskon vid tiden för det senaste millennieskiftet." Sydsvenskan

De är en ung, rotlös generation som efter murens fall försöker hitta fotfäste i det nya världsläget. De festar i Berlin, tar sin tillflykt till avlägsna stränder eller gömmer sig i New York. Allt för att slippa ta de avgörande besluten om framtiden. Och ibland blir det inte bara senare, utan till och med för sent.

Novellsamlingen Sommarhus, senare blev Judith Hermanns stora genombrott som författare. Hennes sätt att skildra det sena nittiotalets paradoxala stämningsläge, där ett materiellt välstånd mötte en själslig ovisshet, fick ett enormt gensvar bland läsare och kritiker. I hemlandet Tyskland såldes boken i hundratusentals exemplar, och fick också en hängiven svensk läsekrets. Nu kommer den äntligen i efterfrågad nyutgåva.

"Var i hela friden har en blott tjugoåttaårig debutant lärt sig att skriva på det här viset? I dessa tydligt samtidspräglade noveller flätar Hermann samman ett antal bärande ledmotiv och variationer kring livets provisorium, och hon gör det tekniskt fulländat och med absolut gehör" Svenska Dagbladet

"Judith Hermann är nästan kusligt skicklig på det där att låta sina tilltufsade karaktärer springa på någon i vimlet, någon som för ett par flyktiga ögonblick blir oerhört betydelsefull och som sen en morgon bara är borta." Expressen

ALICE är huvudperson i alla fem berättelserna. När fem närstående mändör ifrån henne ändras livet dramatiskt. Livet passerar vägskäl, det är oförutsägbart, saker blir aldrig igen som de varit. De fem männen är Micha, Conrad, Richard, Malte och Raymond. Miljön hittar författaren i Berlin, på den tyska landsbygden och i Italien.

Judith Hermann är en av Tysklands mest uppmärksammade författare, senast med romanen HEMMA.

JUDITH HERMANN föddes i Berlin 1970. Där bor hon fortfarande, men också vid ett hus på tyska nordkusten. Hon var 19 år när Berlinmuren föll. Det påverkade hennes debutbok, novellsamlingen "Sommarhus, senare" från år 2000. Hon blev omedelbart en uppmärksammad ung författare i den nya generationen. För sin debut fick hon Tysklands förnämsta litterära utmärkelse, Kleist-priset. Boken översattes till 17 språk och filmatiserades. Hennes tredje novellsamling, "Alice", har ett sammanhållande tema om förlust och avsked. Dessa fem berättelserna speglar avgörande situationer som huvudpersonen Alice ställs inför. Hennes senast utgivna bok är romanen "Hemma", som också finns på svenska.

"Jag är känslig för översmarta texter där författarens skicklighet känns som en blinkning mot läsaren, men inför denna litterära briljans kapitulerar jag. Hermann är helt solidarisk med sin historia, den formella skickligheten hos författaren ställer sig aldrig framför berättelsen. Och min läsupplevelsen blir också stark på ett sätt som det var länge sedan jag var med om."Kulturnytt, Sveriges Radio

"Här finns så mycket skönhet, och också en total avsaknad av patos och klichéer. Efter lektyren tänker jag att romanen är en viskning, förförisk, undanglidande och samtidigt alldeles nära."Dagens Nyheter

"Känslan av klibbig melankoli som vilar över dessa romaner har en oemotståndlig dragningskraft på läsaren. Den är beroendeframkallande."Sydsvenskan

Den är så klart som en dröm, Judith Hermanns svenska återkomst. Expressen Ingrid Elam läser en suggestiv berättelse om in- och utestängdhet och finner en i sanning oemotstådlig bok Kulturnyheterna, SVT

---------------------

Hon har lämnat sitt tidigare liv bakom sig, flyttat från staden till havet, till ett eget hus. Hon skriver rapporter till sin exman och vuxna dotter om sjökrogen där hon arbetar och om den ilskna mård som flyttat in på vinden. Hon knyter vänskapsband, försöker sig på en affär med en grisbonde och frågar sig om hon kan slå sig ner eller om hon borde gå vidare. Här vid den tyska nordkustens vallar kan hon möjligtvis bli en annan, eller förbli precis den hon är. I sin nya roman Hemma berättar Judith Hermann om det opålitliga minnet av det som varit. Och om det ögonblick när livet delar sig, en gammal värld brister och en ny föds.